Författare

Pastor och bibellärare som brinner för att lära ut Bibeln och hur vi kan tillämpa den idag. Bor i England.

Om inlägget

Dela inlägget!

Den stumme Guden

För många decennier sedan hade jag förmånen att vara tolk åt Dr Francis Schaeffer under en föreläsningsserie på Akademiska Föreningen i Lund. DVD-inspelningarna finns ännu att köpa. En av de böcker som han hann skriva under sitt omfattande liv i apologetikens tjänst heter ”He is there and He’s not silent”. Det handlar alltså om det som är och förblir den kristna apologetikens viktigaste dokument. Det vi kallar Bibeln. Alla som tar avstånd från kristen tro oavsett form eller skäl måste per definition också svara nekande på  denna centrala fråga: ”kan Gud tala?”  Och följdfrågan: ”Har Gud talat” måste också undertryckas till varje pris. Angreppen på Bibeln är  att förstå i ljuset av den oerhörda möjligheten att den skulle kunna tala sanning. Och i så fall är alla andra mer eller mindre lögnaktiga.

Därvidlag är några observationer på sin plats. Den första är att alla som ifrågasätter att Gud skulle ha talat kräver näst intill total acceptans av vad de själva säger. Det är särdeles lustigt när det kommer från dem som hävdar att allt vi är utgörs av resultatet av slumpartade, icke planerade och icke i sig logiska eller ens nödvändiga processer. Allt som sker i hjärnan är enbart slumpmässiga biokemiska effekter av en biomekanik utan vare sig själ eller ”ande”  som bakomliggande orsak.

De drar aldrig slutsatsen att det utifrån den utgångspunkten är total likgiltigt vad de säger eftersom det ändå inte är annat än kemins ryckningar i godtyckliga processer utan rim eller reson. Varför de således begär att tas på allvar är en gåta. Särskilt eftersom de ju inte kan föreställa sig en högre intelligens än sin egen och underkänner möjligheten att denne som har skapat både ordet och talet skulle både vara och tala. Att begära att bli behandlad som en seriöst tänkande människa samtidigt som man underkänner möjligheten att denna tankeförmåga med vidhängande språklig kommunikationsförmåga är ett gudsbevis av gigantiska proportioner, måste räknas som en extremt schizoid föreställning. Om Gud å andra sidan har skapat Ordet och skapat människan i sin avbild är språket som förmedlare av sanning en synnerligen logiskt sammanhängande del med själva människovarandet.

Således måste en av de första frågorna vara huruvida de som förnekar möjligheten av att Gud skulle ha talat besitter den kritiska förmåga att kunna ha någon meningsfull synpunkt om detta. Förnekar de språket och talet som en rationell och unik gåva för förståelsen av sig själva, skapelsen och skaparen har de iget mer att säga.  Francis Schaeffer påpekade att då måste man avslöja för dem att de håller upp ett paraply mot ett bombregn. Det paraplyet måste vi i barmhärtighetens namn ta ifrån dem. Paraplyet som de håller upp emot Gud består av deras förnekande av att Gud skulle ha talat och fortsätta att tala. Kristen apologetik borde vara en storm stark nog att vränga paraplyet ur deras händer som skyddar sin okunnighet med så eländiga medel.

På ruta ett i all apologetik står nämligen detta. Gud har sagt.    Det är ju också  basen i satsen: ”Var alltid beredd att redogöra för en anledning till det hopp som bor i er.’ Den som betvivlar språkets möjligheter att tala sant om de synliga såväl som osynliga tingen hamnar ju i ett förtvivlat tillstånd av isolering. Och en total oförmåga att vare sig ge eller ta emot någon slags verbal kommunikation från sin omvärld. Om språket i sig inte kan tala sant måste människan till sist bli förstummad. Hon måste ge upp hoppet om att språket kan åstadkomma något alls. Den slutsatsen drar de dock inte.

Det märkliga är att ju att samma människor vill göra Gud stum och vägrar tanken att Gud skulle ha sagt något väsentligt om både sig själv och om dem som är hans skapelser. Det är på denna punkt som vi måste klargöra relationen mellan ord och sanning. Det är här som ingressen till Johannes evangelium kommer till sin apologetiska rätt. ”I begynnelsen var Ordet och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud.’ Ordet är det skapande ord genom vilken och för vilken allting har blivit till. Ordet är inte en språklig symbol enbart utan ett levande aktivt och verkställande ord. Bakom ordet finns den eviga tanke som koncipierar det förgängliga. Allt som skapas av detta ord har sin bestämda sammanhållning i Honom. Tillvarons allt annat än slumpmässiga konstans är en direkt följd av att det skapande ordet är lika sant som det uppehållande ordet. Den yttersta konsekvensen av att Guds ord skapar och bär allt är till sist att även de spikar med vilka han naglades fast på ett kors bara kunde vara spikar i sin smidda järnkomposition därför att Han håller dem samman som spikar medan de håller honom på korset. För skaparen är skapelsens tillförlitlighet inte ett tvång, men Han ackrediterar den därför att när allt skapades såg Han att det var gott.

De som vägrar tro att Gud har talat i det vi kallar ”guds ord” har många olika undanflykter.  Var och en av dessa kommer säkert att bemötas på olika sätt. Jag avser inte att här ta upp den mest vanliga katalogen.  Men ett skall påpekas. Ett genomgående tema i hela det skrivna ordet är den konstanta frestelsen att sätta Guds ord åt sidan och låta andra röster få uppmärksamheten och människors hängivelse. Primärt är  ’skulle Gud ha sagt” alltid lockande för människan som inte vill acceptera att hon inte själv är sin egen herre. Att acceptera Guds tal gör människan till ’bara’ en skapad varelse med alla de begränsningar som det innebär, och det avråder henne från att försöka leka Gud. Det är hon inte vuxen. Samtidigt är hennes största ära att hon är skapad till Guds avbild, vilket inte minst är manifesterat i hennes förmåga att kommunicera både med sig själv, med andra och med Gud. Hur skulle det då kunna vara märkligt att Gud erbjuder ett trovärdigt vittnesbörd om sig själv och sina handlingar genom den mänskliga historien? Men nota bene. Det är inte för att det står i bibelns texter som det är sant, utan det står i bibeln för att det är sant.

Guds handlande är en gestaltning av ord i den hanterbara verkligheten. Nedskrivningen är konsekvensen av att det som beskrivs skedde. ” Fordom talade Gud till våra fäder på många olika sätt, men har nu i denna sista tid talat till oss genom sin Son. Denne är Guds härlighets expressiva återsken.” Det är således för att Han är den som fadern har sänt som vi vet vem Gud är. Skrifterna är det vittnesbörd därom som är skrivna för att leda oss fram till Honom.  Rannsakandet av skrifterna i sig är inte slutstationen. De är skrivna för att leda fram till ett möte med det förkroppsligade Ordet. Om det mötet uteblir har man inte förstått vad man har läst. För det som är skrivet är skrivet för att tydliggöra Guds tal till oss om allt det som är väsentligt för att förstå både oss själva, vår ursprungliga bestämning, vårt avvikande ifrån den och vägen tillbaka.

Nej Gud är inte stum. Det är människan som slår dövörat till och inte vill höra på det Gud sagt. Med tusentals undanflykter hoppar hon över allt de som hon borde läsa och hötter åt Gud om Gud skulle våga tala.

De vill dock själva höras när de ifrågasätter Guds förmåga att tala sanning. Men varför skall de ens få tala? Om Gud inte kan tas på sitt ord, varför skall vi då ta någon människa på hennes ord? Inte ens när hon säger sig inte kunna tro är ju det något annat än bruset från en biokemisk slumpgenerator.  Om det nu inte är som jag påstår. Vårt språk är en del av Guds egenskaper förmedlade till människan. Så tragiskt att hon inte förstår att använda det till att tala vad sant är om Gud. Gud själv har försett oss med tillräcklig information för att kunna göra det. Genom att vägra tala sant om Gud ljuger hon också för sig själv om sig själv.

Han finns, Han är, han har talat. Säg inget mer förrän du har lyssnat till vad Han sagt. Livet hänger på att vi förstår att det är han som har det eviga livets ord. Och ingen annan finns att gå till.

Jag tror, därför talar jag.

15 kommentarer

  1. Anders Åberg 14 juni 2017 at 14:43

    Några citat ur detta fullständigt bedrövliga inlägg.
    1. ”alla som ifrågasätter att Gud skulle ha talat kräver näst intill total acceptans av vad de själva säger”

    2. ”Allt som sker i hjärnan är enbart slumpmässiga biokemiska effekter”

    3. ”Att begära att bli behandlad som en seriöst tänkande människa samtidigt som man underkänner möjligheten att denna tankeförmåga med vidhängande språklig kommunikationsförmåga är ett gudsbevis av gigantiska proportioner, måste räknas som en extremt schizoid föreställning”

    4. ”Således måste en av de första frågorna vara huruvida de som förnekar möjligheten av att Gud skulle ha talat besitter den kritiska förmåga att kunna ha någon meningsfull synpunkt om detta” och ”en total oförmåga att vare sig ge eller ta emot någon slags verbal kommunikation från sin omvärld”

    5. ”Men varför skall de ens få tala?”

    Nu måste jag vända mig till sidans administratörer. Hur kan ni publicera detta lögnaktiga, oförskämda och faktiskt rent fascistoida inlägg?
    Har ni inga som helst moraliska krav på era skribenter?
    Ni borde verkligen skämmas över detta beklämmande lågvattenmärke!

  2. Johan Franzon 14 juni 2017 at 21:16

    Jag vill tipsa Teddy Donobauer om att läsa det som Markus Ahlstrand skrivit på denna sida under rubriken ”Apologetik i all ödmjukhet”. Ahlstrand är smart. Han inser att om en dialog ska ha framgång, så bör den utgå från det som förenar. Det är även ett klokt val av apologeten att visa respekt och nyfikenhet inför den andres tankar. Den så kallade apologetik som Donobauer ägnar sig åt gör raka motsatsen: den är totalt respektlös och visar inget intresse för dialog överhuvudtaget. Vi ateister ska bara hålla käften. Donobauers så kallade apologetik blir därför så vitt jag kan bedöma 100 % kontraproduktiv. Vilken ateist omvänder sig till Gud efter att ha blivit idiotförklarad?.

    Johan Franzon

  3. Svenska Apologetiksällskapet 15 juni 2017 at 20:59

    Tack för dina konstruktiva tankar! Donobauer är varskodd om kritiken. / Martin Walldén

  4. Svenska Apologetiksällskapet 15 juni 2017 at 21:03

    Hej! Tack för dina tankar! Tråkigt dock att du upplevde artikeln som under någonslags lägsta nivå. Donobauer är varskodd om tankarna.

    Det är en spetsig artikel det medges, men är den helt osaklig? En tanke för att pröva denna min fråga skulle kunna vara att bemöta artikeln till exempel de 5 punkter du tar upp här.

    Upprepar dock igen att självklart är det tråkigt att du upplevt den så negativt.

    / Martin Walldén

  5. Anders Åberg 16 juni 2017 at 00:02

    Visst Martin.

    1. Den som påstår att Gud finns och att han talar med oss gör ett så hårresande orimligt påstående att det är den personen och inte den som kritiserad påståendet som ” kräver näst intill total acceptans av vad de själva säger” och det därför att påståendet att Gud pratar med oss inte klarar en kritisk granskning och att tro på det kräver just total acceptans av åhörarna.
    Kritik av ett obevisat och orimligt påstående kräver enbart sunt förnuft av åhörarna.

    2. Om det inte är första gången i Donobauers liv som han hör talas om evolutionen så är detta är en medveten lögn.
    Han vet mycket väl att det naturliga urvalet formar både hur vår hjärna fungerar, vårt beteende och hur vi ser ut. Slumpmässighet hittar vi på kvantnivå och i mutationerna, men inte i naturens urval.
    Hade ren slumpmässighet styrt hjärnan så hade ingen kunnat tänka en enda klar tanke. Möjligtvis fungerar hans egen hjärna så, men inte ens det verkar särskilt sannolikt.

    3 och 4. Donobauer påstår här att icke troende är sinnessjuka!!! Sådana primitiva oförskämdheter ägnar man sig kanske åt om man totalt saknar hållbara argument, eller om man är en oborstad drummel helt uppfylld av sin egen förträfflighet, inte annars.

    5. Här visar Donobauer ett i vår del av världen mycket ovanligt förakt för yttrandefriheten. Sådant brukar vi annars bara se i extremistiska kretsar och en del tyder ju faktiskt på att det där han hör hemma.

    Således har vi alltså här prov på medveten lögn, påståendet att icke troende är någon slags ”untermenschen” och rent förakt för yttrandefriheten. Dom två senare rent fascistoida.
    Antagligen är det bara på apologeternas rövarspråk som det kan kallas ”spetsigt”. Dom flesta skulle nog använda ord som ni antagligen inte gillar på det här forumet.

  6. Teddy 17 juni 2017 at 06:55

    Den salvan visste var den tog.

    Noterar den kränkta tonen från svarandena.

    Det är anmärkningsvärt att när det påtalas att förnekandet av Guds existens är ett bevis på bristande förstånd så blir de kränkta som får sig påskrivet att de saknar den intellektuella kapacitet som ens möjliggör ett sådant förnekande.

    Det är så här: ”Det man kan veta om Gud uppenbart ibland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makat och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt”.

    Och det finns heller ingen anledning för mig att be om ursäkt för att jag påtalar att den som tilldelar skapelsen de egenskaper som endast tillkommer Gud själv. ”De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade istället för skaparen, han som är välsignad i evighet.Amen”

    Den som förnekar Guds existens kränkar och smädar den Gud som är. I jämförelse med det är det en oväsentlighet om de känner sig kränkta som får det påtalat för sig.

    Är det kontraproduktivt att säga vad Guds ord säger? Det beror ju p vad man vill producera. Apologetik är inte att be om ursäkt för vad Gud har sagt, eller ens att tillrättalägga det så att det passar den som genom sin förnekelse av Gud har fått det omdömet om sig av Gud själv: ”Dåren säger i sitt hjärta, det finns ingen Gud”. (forts följer)

    • Anders Åberg 25 juni 2017 at 21:45

      ”Det är anmärkningsvärt att när det påtalas att förnekandet av Guds existens är ett bevis på bristande förstånd så blir de kränkta som får sig påskrivet att de saknar den intellektuella kapacitet som ens möjliggör ett sådant förnekande.”
      Hur mår du egentligen Teddy?
      Du tycker det är anmärkningsvärt att dom som blir kallade sinnessjuka för att dom inte tror på samma sak som du blir kränkta!!!
      Skulle inte du bli kränkt om jag skulle sänka mig till din nivå och kalla dig ett psykfall för att du tror på obevisade sagor??
      Det låter nästan som om detta var första gången du för ett samtal med en annan människa överhuvud taget, men eftersom det låter mycket osannolikt så återstår väl bara slutsatsen att du är dåligt uppfostrad helt enkelt.

      • Anders Åberg 28 juni 2017 at 10:17

        Först nu kollade jag era kommentarsregler, borde gjort det tidigare, men både Donobauers inlägg och hans kommentar ovan bryter mot Saklighet
        OCH
        God ton
        Fråga 1. Gäller reglerna?
        Fråga 2. Gäller dom alla?

        • Profilbild
          Martin Walldén 28 juni 2017 at 10:53

          Hej! Ja det är ytterst nära att iaf svaret ligger bortom gränsen. Samtal förda med Donobauer, men kanske borde detta gjorts annorlunda.

          Vi är ledsna för det obehag detta orsakat.

          De gäller. Målet oxå att de ska gälla för alla. / Martin Walldén bloggredaktör

    • Mattias Ristholm 5 juli 2017 at 08:34

      Teddy skrev:
      ”Det är så här: ”Det man kan veta om Gud uppenbart ibland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makat och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt”.

      Efter 45 år har jag lämnat klassisk evangelikal tro bakom mig. Ett av skälen är detta bibelord. Det stämmer inte. Det är inte uppenbart. När Paulus skrev det här hade man en magisk världsbild där all existens var en gåta och bara kunde förklaras med gud. Ju mer vi vet om kvantfysik, kosmologi, biologi, neuropsykologi ovs ju mer otydlig blir gudens hand. Även om man skulle ta en teistisk tolkning så är det extremt ambivalent vad vi faktiskt kan säga om denne gud. Vi vet att vi har begrändsad tolkningsförmåga av verkligheten. Kvantfysiken pekar på 11 dimensioner. Vi uppfattar fyra. Vi vet att vi ser en förenklad tolkning av världen och inte verkligheten självt. Neuropsykologin har visat godtyckligheten i andliga upplevelser eftersom man idag kan producera gudsupplevelser med elektronisk stimulans. Med tanke på den enorma variation i tolkningsmöjligheter männskligheten uppvisar i fråga om religion och filosofi är det en monumental uppgift för människan att utröna det som Paulus påstår är uppenbart. Bara inom kristendomen finns det tusentals tolkningar om saker och ting. När du läser min text tolkar du, och möjligheten är stor att du tolkar det jag skriver på ett annat sätt en det jag avsett. Så om gud blir ”sur” för att vi inte fattar grejen, jepp då får han skylla sig själv för att han/hon/den/det gjort verkligheten så komplex att vi inte har förmåga att säga något om den med säkerhet.

      Att som ni gör här på bloggen hela tiden prata om objektivt och absolut blir i ljuset av detta ointressant. Vi kan prata i termer som mer eller mindre sannolikt, bättre eller sämre fungerande, mer eller mindre empiriskt belagt ovs. Sanningsbegreppet när det berör de här stora frågorna är i sanning ambivalent…

  7. Teddy 17 juni 2017 at 06:55

    forts:
    Apologetik är att först deklarera, sedan försvara det man deklarerat.

    Ingen, upprepar, ingen kommer till Gudskunskap på basis av intellektuell övertygelse enbart. Vi är helt enkelt inte intellektuellt vuxna den uppgiften. Det är en kvalificerad villfarelse att tro att det fins intellektuella argument för att 'bevisa' det som är tillvarons fundament och upphov. Att det skapade inte 'ser' skaparen beror ju på det omöjliga i att produkten kan mästra eller omfatta producenten.

    Gud låter säga ” Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns, är till, och att Gud lönar dem som söker honom.” Gör ni det? Eller vill ni diskutera kvasimetafysisk i stil med 'kan du bevisa att det som inte har hänt inte har hänt?”

    Ni är inte i det läget att ni förhåler er neutralt ifråga om det som är den kristna trons utgångspunkt: behovet av frälsning.Gud sände sin Son till världen för att rädda det som är förlorat, dvs alla människor oavsett viken syn de har på sig själva. Att förhandla om det är rimligt att tro det är knappast särskilt rimligt. Här är ett 'enten – eller'. Har Gud talat är den förlorad som vägrar tro att Gud har talat.

    Ni har läst Johannesevangeliet, i allafall hävdas det av er. Då har ni löst att 'allt Jesus gjorde och sade inte skulle rymmas i alla så många böcker, men det som är skrivet skrevs fr att ni skulle föras fram till ett personligt möte med den uppståndne Kristus och genom tron på Honom få verkligt liv.” Men om ni nu vägrar böja er inför det som står skrivet, och som har nogsamt nedtecknats som ett vittnesbörd för alla människor i alla tider så kommer ni att förbli där ni är. Oavsett hur många apologetikdebatter ni deltar i.

    En kristen blir man när man har förstått att man måste böja sig på två niver. Ett: metafysiskt, att kliva ner från vanföreställningen att vi skue vara jämbördiga förhandlingsparter med Gud, att acceptera vår egen skapade existens att erkänna det som är större och bortom vår egen fattningsförmåga. Att sluta tro på vår egen fömåga att klämma in Gud i ett fysiskt fack dör vi sedan kan plocka och vraka vad vi kan tänka oss att acceptera.

    Den andra insikten är denna: Vi måste möta den moraliska verkligehten att om Gud har skapat oss, så är vi avräkningsskyldiga infor Honom för vprt liv, för våra ord om Gud och vårt handlande i hans värld utan hänsyn tagen till vare sig hans Ord eller hans moraliska rätt att ställa oss till svars.

    Eftersom Gud har talat och eftersom jag har lyssnat så vore det av mig ett majestätsbrott av gigantiska proportioner att Inte säga ee det som Gud själv säger.

    Att släppa loss en svärm bålgetingar in de intellektuella högborgarna är precis vad Guds ord alltid har gjort. Guds ord är det som står för det övernaturliga urvalet. Antingen har Gud talat och ni gör väl i att hörsamma det, eller så framhördar ni i den väg som människan finner vara rtt, men som i sista ledet leder till undergången.

    Det är inte till SAS som ni omvänder er om ni gör det, utan till den Gud som är till, och som har talat.

    Teddy Donobauer

  8. Johan Karlsson 29 juni 2017 at 00:50

    Angående Donbauers kalvinistiska fascism:
    https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/i-x-i/1098277416970538/

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Nytt avsnitt av SAS-podden! I månadens avsnitt diskuterar vi ett av kristenhetens mest kontroversiella ämnen. Ett ämne som skär genom både familjer, församlingar och samfund.

Let's talk about sex, baby!

open.spotify.com/episode/6l9QerksIaV709NnncoyFO?si=826dad538416486f
... Läs merLäs mindre

6 days ago
Svenska Apologetiksällskapet bjuder in till apologetikkonferens! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Tillsammans med Apologia, Betaniakyrkan Malmö och Centrumkyrkan Malmö bjuder Svenska Apologetiksällskapet in till denna konferens kring det brännande ämnet tvivel och dekonstrution. Anmälningssida och mer information kommer snart!

Svenska Apologetiksällskapet bjuder in till apologetikkonferens! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Tillsammans med Apologia, Betaniakyrkan Malmö och Centrumkyrkan Malmö bjuder Svenska Apologetiksällskapet in till denna konferens kring det brännande ämnet tvivel och dekonstrution. Anmälningssida och mer information kommer snart! ... Läs merLäs mindre

2 weeks ago
SAS bokcirkel har haft terminsavslutning. Vi har haft många intressanta och lärorika samtal om bla postmodernism, new age, islam och existentialism när vi har läst boken Världsåskådningsatlas. Till våren kommer vi att läsa en ny bok, nämligen Med tanke på Gud: en introduktion till religionsfilosofin av Ulf Jonsson. Anmälan har nu öppnat till bokcirkeln. Läs mer om boken, bokcirkelns upplägg och anmäl dig anmäl dig till vårens bokcirkel: https://www.bilda.nu/arr/1204179/med-tanke-pa-gud-en-introduktion-till-religionsfilosofin-917944

SAS bokcirkel har haft terminsavslutning. Vi har haft många intressanta och lärorika samtal om bla postmodernism, new age, islam och existentialism när vi har läst boken "Världsåskådningsatlas". Till våren kommer vi att läsa en ny bok, nämligen Med tanke på Gud: en introduktion till religionsfilosofin av Ulf Jonsson. Anmälan har nu öppnat till bokcirkeln. Läs mer om boken, bokcirkelns upplägg och anmäl dig anmäl dig till vårens bokcirkel: www.bilda.nu/arr/1204179/med-tanke-pa-gud-en-introduktion-till-religionsfilosofin-917944 ... Läs merLäs mindre

3 months ago
Visa mer