Om inlägget

av Emelie RynningsjöPublicerat: 5 juli 2017Ämnen: Kalāmargumentet, Leibniz kontingensargument29 kommentarerEtiketter: Gudsargument, Kalam, Kontingens, Kosmologiskt, Leibnizs2292 ord11 minuters läsningvisningar: 94

Guds egenskaper och natur

I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi väljer att ansluta oss till, och det kan påverka våra föreställningar kring olika begrepp. När diskussioner om Gud förs mellan en kristen och en gudsförnekare eller skeptiker kan man således redan i inledningsskedet sitta på olika föreställningar om den Gud man antingen försvarar, förhåller sig agnostisk till eller förnekar, vilket kan leda till onödiga missuppfattningar under diskussionens gång.

Den enklare sortens missförstånd gällande Gud är kanske kategorimisstag då man jämställer Gud med ljusskygga tandféer, oerhört snabba jultomtar och sällsynta spaghettimonster. Men Gud verkar även kunna missförstås som ett mänskligt konstruerat begrepp uppfunnet som ett slags nödstopp för en annars oändlig tillbakagång av orsaker och händelser, en kosmisk projektion av vår annars obesvarade längtan efter något större än oss själva, eller som ett metafysiskt ess i rockärmen för att distrahera och trolla bort möjligheten att universum är det enda som finns.

För att undvika att diskussioner och debatter fastnar i begreppsförvirring, byggs vidare på missförstånd, och en inte sällan förvriden och begränsande gudsbild från gudsförnekares håll, kan det vara på sin plats att vi försöker inta ett mer aktivt lyssnande och en strävan efter att försöka förstå den vi samtalar och diskuterar med. Diskussioner leder ju sällan till något konstruktivt förrän man kan mötas i ett ämne, istället för att bara tala förbi varandra i parallella spår.

Något som också är viktigt är att vi som kristna har en god förståelse av vad som egentligen ryms i det kristna gudsbegreppet, och hur detta sedan på olika sätt kan kommuniceras och försvaras. Det är dessutom angeläget att lära oss att känna igen när gudsförnekare egentligen angriper en halmgubbe, en nidbild av Gud, som vi inte ens ska behöva försvara. Vi tror som kristna att vi lär känna Guds karaktär och egenskaper bäst genom hans eget ord i Bibeln, genom skapelsen som bär spår av honom som skapare och slutligen genom Jesus Kristus – Guds son och Gud själv inkarnerad. Men, i diskussioner med personer som i utgångsläget inte betraktar Bibeln som en tillförlitlig källa och auktoritet finns det även andra vägar att gå för att belysa Guds egenskaper och natur.

En väg är genom att presentera och använda sig av två filosofiska argument för Guds existens, båda så kallade kosmologiska gudsargument. De finns i flera utformningar och en variant som kallas för Kalams kosmologiska gudsargument ser ut såhär:

Allt som börjar att existera har en orsak.
Universum har börjat att existera.
Alltså har universum en orsak.

Det andra filosofiska gudsargumentet, kallat Leibnizs kosmologiska kontingensargument, kan ställas upp såhär:

Allt som existerar har en förklaring till sin existens, antingen genom nödvändigheten i sin egen natur eller genom en yttre orsak som gör att det existerar.
Om universum har en förklaring till sin existens så är den förklaringen Gud.
Universum existerar.
Därför har universum en förklaring till sin existens.
Därför är förklaringen till universums existens Gud.

Vi kan följaktligen ge argument för att universum har en orsak till sin existens och att den mest troliga orsaken och förklaringen är Gud.

Det primära syftet med detta blogginlägg är att visa på vad argumenten som helhet, om de är sanna, indirekt också säger om själva orsaken och förklaringen. Men för att bedöma argumentens giltighet ska vi i korthet också studera tillförlitligheten i de presenterade argumentens premisser, eller påståenden, och se om slutsatserna följer logiskt utifrån dessa. (Studera gärna dessa argument vidare på egen hand, det finns oerhört mycket mer att säga om dem).

Vi börjar med Kalam-argumentet, premiss för premiss.

– Den första premissen säger att: Allt som börjar att existera har en orsak. Någonting kan inte komma ur ingenting. Det är en vedertagen metafysisk princip som är oerhört svår, för att inte säga omöjlig, att motbevisa. För att hävda att någonting kan komma ur ingenting måste man i princip överge sitt rationella tänkande. Viktigt att förstå här är att ingenting inte är synonymt med vakuum eller ett tomrum, det är frånvaro av allt och har således inga egenskaper eller någon potential till något över huvud taget. Det är heller inte giltigt att försöka utesluta universum självt från den första premissen och hävda att principen gäller för det som universum innehåller, men inte för universum som helhet. Den metafysiska principen om att någonting inte kan komma ur ingenting gäller oberoende av vilket objekt som har börjat att existera: en fotboll såväl som ett helt universum.
– Den andra premissen säger att: Universum har börjat att existera. Det har vi goda skäl att hålla för sant. Vi kan visa på tillförlitligheten genom att hänvisa till både filosofiska och naturvetenskapliga argument. Mycket kortfattat beskrivet så går de filosofiska argumenten ut på att ett oändligt antal saker inte kan existera mer än på ett teoretiskt plan, det förflutna kan därmed inte vara oändligt bakåt. Om det hade funnits ett oändligt antal händelser i det förflutna hade vi varit tvungna att ta oss förbi alla de händelserna för att hamna där vi är idag och det vore en omöjlighet. Men, vi är ju bevisligen här och då måste händelserna i det förflutna vara ändliga och därmed haft en början.Argumenten av naturvetenskaplig karaktär tar avstamp i universums expansion och termodynamikens lagar. Från att ha uppfattat universum som statiskt och oföränderligt upptäckte man att universum som helhet expanderar, och följer man universums expansion baklänges krymper avståndet mellan allt som universum innehåller mer och mer tills det att det blir lika med noll. Big bang-teorin innebär bland annat att tid, rum, materia och energi blev till och därmed har en startpunkt.
Termodynamikens andra huvudsats innebär att ett slutet system rör sig mot allt större oordning om inte ny energi tillförs. Det betyder att all energi efter hand fördelar sig jämnt över hela universum och universum når slutligen ett tillstånd av jämnvikt, eller värmedöd, och stagnerar då det inte längre finns någon användbar energi kvar. Problemet som uppstår är varför universum inte redan nu befinner sig i detta tillstånd av jämnvikt och oordning, om det har existerat i all oändlighet?

– Vi har alltså goda skäl att tro på slutsatsen som logiskt följer av premisserna, nämligen att: Universum har en orsak.

Det är inte ovanligt att det från kritiskt håll genast dyker upp följdfrågor som: ”Men vad orsakade då Gud?”

Gud har inte en orsak eftersom han inte började att existera, utan alltid har existerat. Det är en viktig skillnad och själva poängen med det första argumentet, nämligen att något som själv är evigt och aldrig har börjat att existera är orsaken till universums existens. Att Gud inte har en orsak till sin existens innebär dock inte att han själv har orsakat sin egen existens, något som kan vara en annan invändning. För att kunna orsaka sin egen existens måste man existera, redan innan. Det vore en logisk omöjlighet och något som inte ens Gud kan utföra, eftersom det inte finns något att utföra.

Det vi vet om universum tyder ju däremot på att det har börjat att existera. Eftersom universum inte heller kan kringgå logikens omutbara lagar och orsaka sin egen existens, måste orsaken finnas utanför universum, och därmed utanför allt det som universum utgör av tid, rum, energi och materia. Vi kan då se hur missvisande jämförelserna med tandfeér, jultomtar och spaghettimonster blir eftersom det gör Gud till ett materiellt väsen, och då samtidigt en del av universum självt.

Vi går vidare till Leibnizs kontingensargument.

– Den första premissen säger att: Allt som existerar har en förklaring till sin existens, och Leibniz menar att det finns två slags förklaringar: att något existerar genom nödvändighet eller genom en yttre orsak.Rent intuitivt verkar premissen mer trolig än dess motsats, och det verkar inte finnas ytterligare alternativ till sorters förklaringar än de två Leibniz tar upp.
– Andra premissen säger att: Om universum har en förklaring till sin existens så är den förklaringen Gud. Det här är intressant, för det är en premiss som man som ateist inte kommer ifrån, eftersom det är ett påstående som är logiskt jämställt det som ateisten själv tror, nämligen att: om ateismen är sann så finns det ingen förklaring till universums existens. Med logiskt jämställt menas att det är omöjligt för det ena påståendet att vara sant samtidigt som det andra är falskt.
Av saker som existerar genom nödvändigheten i sin egen natur verkar det bara finnas två tänkbara alternativ som då kan vara förklaringen till universums existens: abstrakta objekt som exempelvis siffror, eller ett icke-kroppsligt personligt medvetande.
Det senare verkar mer troligt eftersom abstrakta och opersonliga objekt inte orsakar någonting.
– Tredje premissen säger att: Universum existerar. Få förnekar detta, vissa kan hävda att universum bara är en illusion, men det verkar mer rimligt att tro att universum verkligen existerar. Om det skulle vara en illusion så finns det åtminstone någon som upplever illusionen, och man kommer inte ifrån att denna någon i sådana fall kräver en förklaring till sin existens.

Om de tre ovanstående premisserna är sanna, eller åtminstone mer troliga än deras motsatser, så följer både den fjärde och femte premissen logiskt med slutsatsen att: Gud är förklaringen till universums existens.

Här kan kritikern kvickt ställa följdfrågan: ”Vad är då förklaringen till Guds existens?!”.

Gud är på intet sätt undantagen en förklaring till sin existens. Förklaringen är att han existerar genom nödvändigheten i sin egen natur. Guds natur innebär helt enkelt att hans icke-existens är omöjlig! Det som existerar av nödvändighet måste existera för evigt. För om det har blivit till och börjat att existera betyder det att det inte måste existera, och finns därför inte till av nödvändighet. Universum som däremot blivit till, existerar inte av nödvändighet utan genom en yttre orsak – en yttre orsak som själv existerar av nödvändighet.

Att universum mest troligt har en orsak och en förklaring till sin existens innebär inte med nödvändighet att orsaken är just Bibelns gud. Men, det vi kan se som följer av slutsatserna i båda ovanstående argument är att orsaken till universum är: transcendent, saknar själv början och orsak, existerar utanför- och oberoende av tid och rum, och är immateriell. Det verkar också vara en orsak med personlig karaktär eftersom den har valt att frambringa ett universum som inte måste existera. Sist men inte minst verkar orsaken till universum vara svindlande mäktig och kraftfull!

Vi ser att vi hamnar häpnadsväckande nära de centrala egenskaper som omfattas av en klassisk kristen gudsbild. Här har vi inte bara starka argument som visar på att Guds existens är mer sannolik än dess motsats, utan också den definition av Gud som blir relevant att både försvara och presentera utifrån ett kristet perspektiv. Det ger även ett bra avstamp till fortsatta diskussioner. Härifrån kan vi ta oss vidare, och i kombination med vårt eget personliga vittnesbörd, använda fler av de flertalet gudsargument som finns, och som sammantaget ger ett starkt case för att det är just Bibelns gud och kristen tro som är den världsbild som ger de bästa svaren och förklaringarna till de frågor varje människa oundvikligt ställs inför i livet.

Av Emelie Rynningsjö

29 kommentarer

Johan Karlsson 5 juli 2017 at 16:45

Refutering av Kalam och Leibniz: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/den-blinda-apologeten-iv/1017002345098046

Laddar in …
- Emelie Rynningsjö 10 juli 2017 at 21:48
  
  Hej och tack för din kommentar,
  
  Jag är personligen inget fan av copy/paste-argumentation, utan ser hellre en dialog som har det aktuella inlägget i fråga i fokus. Men, eftersom jag har läst igenom det du länkade till så ville jag ändå ge en respons på vissa delar som var relevanta för inlägget.
  
  Gällande det du tar upp om Kalam så förstår jag det som att ditt avvisande av argumentet till viss del handlar om de egenskaper som tillskrivs Gud i form av skapare och att vara icke-tidslig och icke-rumslig, då du beskriver begreppen ”utanför” och ”skapa/orsaka” som meningslösa och som cirkelresonemang i sammanhanget. Då vi fortfarande står inför ett universum av just tid, rum, energi och materia och som allt pekar på har börjat att existera så vore det intressant att ta del av vad som är dina alternativ till förklaringar? På vilket sätt kan tid och rum börja existera om orsaken inte transcenderar dessa? Eller anser du att de saknar en orsak?
  
  Sedan en sak gällande det du tar upp om Leibniz argument, där du om jag förstår dig rätt, argumenterar för att varje ting i orsakskedjan snarare är nödvändigt existerande och att det därmed inte existerar kontingenta ting (som universum i argumentet). Min fundering där är hur en regress av enbart inkontingenta ting över huvud taget är möjligt. En regress förutsätter en följd av saker/händelser som därmed inte existerar samtidigt (annars blir det inte meningsfullt att tala om en regress?). Men tingen är ju inte inkontingenta om de har börjat att existera, och det antas väl att de har börjat existera vid olika skeden för att en regress ska ta form? Jag har svårt att se hur detta resonemang skulle omöjliggöra kontingenta tings existens, och därmed Leibnizs argument. Vill du får du gärna utveckla.
  
  Mvh Emelie
  
  Laddar in …
  - Johan Karlsson 11 juli 2017 at 00:34
    
    ”Jag är personligen inget fan av copy/paste-argumentation, utan ser hellre en dialog som har det aktuella inlägget i fråga i fokus.”
    
    Mina artiklar är en refutering av både Kalam och Leibniz. Därmed ansåg jag att det var relevant att länka till dem härifrån. Mitt syfte är *inte* att skapa ”dialog” (det brukar nämligen vara helt lönlöst) utan ***att visa eventuella läsare varför era argument inte håller***.
    
    ”På vilket sätt kan tid och rum börja existera om orsaken inte transcenderar dessa? Eller anser du att de saknar en orsak?”
    
    Eftersom det *inte* går att prata om en orsak utan att förutsätta tid så kan det *inte* finnas någon orsak till rumtiden. Rumtiden har *alltid* existerat (sant per definition eftersom den innesluter all tid). Om rumtiden tog sin början för 14-15 miljarder år sedan så innebär det att ”all tid = 14-15 miljarder år”.
    
    Se även: https://www.facebook.com/ljohank/notes?lst=100003648709231%3A100003648709231%3A1499725666
    
    ”Jag har svårt att se hur detta resonemang skulle omöjliggöra kontingenta tings existens, och därmed Leibnizs argument. ”
    
    Det omöjliggör inte existensen av kontingenta ting (sådana existerar uppenbarligen). Mitt motargument visar dock att det inte går att argumentera utifrån den tillräckliga grundens princip utan att hamna i en självmotsägelse.
    
    Och om du anser att det är ett problem med en följd av nödvändiga ting (vilket det är) så är det ett problem för ert argument, inte för mig.
    
    WordPr
    
    Laddar in …
    - Johan Karlsson 11 juli 2017 at 01:04
      
      ”Förklaringen är att han existerar genom nödvändigheten i sin egen natur. Guds natur innebär helt enkelt att hans icke-existens är omöjlig! Det som existerar av nödvändighet måste existera för evigt.”
      
      Refutering av det ontologiska argumentet:
      
      https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/-v-/1042753592522921
      
      Laddar in …
      - Martin Walldén 11 juli 2017 at 12:48
        
        Fast att Gud existerar är ju inte per definition det ontologiska gudsargumentet väl?
        
        Laddar in …
      - Johan Karlsson 12 juli 2017 at 00:16
        
        Hon påstår att Gud existerar med nödvändighet.
        Det är det ontologiska argumentet.
        
        Laddar in …
      - Martin Walldén 12 juli 2017 at 09:32
        
        Eller att han måste finnas eftersom vi kan tänka oss ett sådant väsen ingår väl också?
        
        Laddar in …
    - Martin Walldén 21 juli 2017 at 17:01
      
      Hej! Kanske är syftet ditt inte att ha dialog, vilket jag iof tror är något gott eftersom man då borde höra varandra bättre, men oavsett så är det just det du gör allt din oftast, både dialog och diskussion vilket jag finner gott!
      
      En anledning att ännu tydligare skriva ut argument kan ju vara att sanningen främjas genom att fler tar del av dem och också korrigerar om det vore en förbättring! ?
      
      Laddar in …
    - Martin Walldén 21 juli 2017 at 17:22
      
      Hej! Du skriver ”Eftersom det *inte* går att prata om en orsak utan att förutsätta tid så kan det *inte* finnas någon orsak till rumtiden. Rumtiden har *alltid* existerat (sant per definition eftersom den innesluter all tid). Om rumtiden tog sin början för 14-15 miljarder år sedan så innebär det att ”all tid = 14-15 miljarder år”.”
      Och om man oxå läser dina invändningar mot något evigt på, utanför tiden där det bland annat står:
      
      ”Antag att U = E, d.v.s. att universum är allt som någonsin har existerat, existerar samt kommer att existera. I sådana fall finns det – per definition – ingenting utanför universum; inte heller fanns det något före universum. ”
      
      Så undrar jag om dessa argumenteringar verkligen kan visa det som de vill visa?
      
      Att rumtiden alltid existerat, men sammanfaller med universums start säger ju inget om det kan finnas något utanför tiden tänker jag. Vidare att definiera E (Existens ) som allt som har existerat, existerar och kommer att existera låter som att själva undersökningsverktyget binder sig till en tidslinje och då låter det svårt att använda den vid en undersökning om det fanns något utanför/utöver. Lite som när man mäter ljusets hastighet och jämför med laser : det kommer inte funka att mäta med.
      
      Laddar in …
      - Anders Åberg 21 juli 2017 at 20:39
        
        Hur tänker du gå tillväga rent praktiskt när du skall undersöka något utanför tid och rum?
        
        Laddar in …
      - Martin Walldén 31 juli 2017 at 20:22
        
        Hur tänker du vederlägga det? Fast själva frågan handlar inte om vad jag ska göra utan om att motargumentet inte innehåller förutsättningar för att vederlägga det den vill. Det är som att plöja med en rymdraket : avancerat hjälpmedel, men inte funktionellt för det ändamålet.
        
        Laddar in …
      - Johan Karlsson 1 augusti 2017 at 00:12
        
        ”Vidare att definiera E (Existens ) som allt som har existerat, existerar och kommer att existera låter som att själva undersökningsverktyget binder sig till en tidslinje och då låter det svårt att använda den vid en undersökning om det fanns något utanför/utöver. ”
        
        Kan inte se att jag binder E vid någon tidslinje. Däremot dyker tiden upp så fort man pratar om ”orsak”, vilket är skälet till att det (i) inte går att prata om en ”orsak” till tiden eller (ii) att det inte kan finnas en ”orsak” till tiden”. På samma sätt är det omöjligt att före en diskussion om något ”utanför” rummet eftersom prepositionen ”utanför” förutsätter rum.
        
        Det blir bara svammel.
        
        Laddar in …
      - Martin Walldén 9 augusti 2017 at 22:24
        
        Nej jag förstår att du inte ser det så! Du kanske har rätt i detta fall att du inte här gjort så! Till resten så håller jag inte med och menar att du på twitter inte heller helt visade att det måste vara så.
        Jag menade (starkt förenklat och förkortat) att det var som krukmakaren som påverkar leran, men att den inte påverkar honom.
        Att rummet finns är vi väl rätt på det klara med? Då kan vi väl prata om något utanför? Förstår inte varför att något finns hindrar att vi talar om vad som också kan finnas? Det får du nog visa och inte bara hävda!
        
        Laddar in …
      - Johan Karlsson 10 augusti 2017 at 00:06
        
        Prepositionen ”utanför” förutsätter rum — något jag utförligt redogjort för i min artikel.
        
        Att du ”inte håller med” är säkert sant, men det är inte ett argument.
        
        Laddar in …
      - Martin Walldén 10 augusti 2017 at 12:18
        
        Och att rummet finns är ju sant eller? Det var mer än inte håller med, det var faktiskt en invändning som inte motbevisats av dig. Rummet finns och det hindrar inte samtal om något utanför, du måste visa varför det hindrar!
        
        Laddar in …
      - Johan Karlsson 11 augusti 2017 at 00:09
        
        Så Gud existerar i rumtiden.
        Okej, då blir det ett cirkelargument.
        
        Laddar in …
      - Martin Walldén 11 augusti 2017 at 07:47
        
        Om det är så. Men jag säger att du måste visa varför det inte går att prata om något utanför rummet. Därifrån ges näppeligen din tanke om att låsa in Gud i tiden.
        
        Laddar in …
      - Johan Karlsson 12 augusti 2017 at 00:19
        
        Vilket är vad jag gjort i artikel IV:1.1
        
        Laddar in …
znakebite 6 juli 2017 at 20:07

Och ändå saknas viljan eller intelligensen att söka bevis.
Fantasi är en sak och fakta en annan.
Troende: Jag vet ej varför eller hur universum skapats, därför gud. (God of the gaps)
Ateister: Jag vet ej varför eller hur universum skapats, därför måste jag ta reda på det.

Laddar in …
- Emelie Rynningsjö 10 juli 2017 at 21:38
  
  Hej och tack för din kommentar,
  
  Du gör påståenden om fantasi och fakta, vad är det i inlägget som du hävdar är fantasi och hur motiverar du det?
  
  På vilket sätt är resonemangen i inlägget att hemfalla åt ”God of the gaps”? Jag har inte på förhand fastslagit att universum har en orsak, att den mest troliga orsaken till universum är Gud och inte stoppat in Gud som slutsats i brist på kunskap, utan istället argumenterat för att universum mest troligt har en orsak och att denna orsak mest troligt är Gud. Resonemanget bygger ju på att undersöka alternativen och utgå från den kunskap vi har och se åt vilket håll den leder oss. Så invändningen om God of the gaps får du gärna utveckla lite, i alla fall om jag ska förstå invändningen bättre.
  
  Mvh Emelie
  
  Laddar in …
Johan Franzon 7 juli 2017 at 07:43

Hej!

Jag gissar att du som kristen tänker att människan har en fri vilja. Hur kan människan ha en fri vilja om Leibniz första premiss gäller? Låt säga att en ny vilja uppstår inom mig. Om denna nya vilja är ”nödvändig” är den knappast fri. Har den en ”yttre orsak” är den heller inte fri. Vad jag kan förstå leder ditt resonemang till determinism.

Mvh Johan

Laddar in …
- Magnus Lindborg 8 juli 2017 at 14:47
  
  En persons fria vilja har sitt ursprung hos personen. Den är alltså fri, men inte från personen som är dess ”yttre orsak”. Tänker jag i alla fall.
  
  Vänlig hälsning, Magnus
  
  Laddar in …
  - Johan Franzon 10 juli 2017 at 14:34
    
    Om viljan inte är personen utan tillhör personen, så kan du väl göra likadant med resten. Minnet är inte personen utan tillhör personen. Preferenserna är inte personen utan tillhör personen, etc. Vad blir då kvar av personen? Så vitt jag kan se ingenting. ”Personen” blir ett tomt och meningslöst ord.
    
    Laddar in …
    - Magnus Lindborg 10 juli 2017 at 14:58
      
      Drar du detta resonemang till sin spets, upphör en människa med alzheimers att vara en person. Vilket visar att personen är långt mer fundamental än vilja, minne och smak, exempelvis.
      
      Laddar in …
      - Johan Franzon 10 juli 2017 at 19:31
        
        Nej, men om vi tar bort allt det som vi normalt brukar förknippa med ”person” och i stället omtalar detta som personens tillhörigheter, då undrar jag vad som finns kvar av själva personen. Det blir ju bara en behållare. Kan du utifrån ditt resonemang nämna något om vilket vi inte kan säga att det tillhör?
        
        Laddar in …
      - Magnus Lindborg 11 juli 2017 at 00:11
        
        Människan är skapad till den treenige Gudens avbild, och består av ande, själ och kropp. Dessa delar går inte att skilja från varann. Man kan säga att jag är en kropp, men också att jag har en. Teoretiskt skulle man kunna byta ut del efter del (vilket också sker när cellerna byts ut), men ändå finns personen kvar. Själen med förnuft, känslor och vilja är också en del av personen, men ÄR inte personen. Liksom anden, med samvete och evighetsmedvetande.
        Svaret är då, nej, jag kan inte plocka ut bara en del och säga att ”detta är personen”. Men hon är oändligt dyrbar i Guds ögon, och har ett okränkbart värde just för att hon är människa.
        
        Laddar in …
- Emelie Rynningsjö 10 juli 2017 at 21:40
  
  Hej och tack för din kommentar,
  
  Ja, det stämmer att jag tror att människan har en fri vilja och är därmed inte anhängare av determinism. Däremot är jag inte säker på att Leibniz argument är den bästa utgångspunkten i frågan om fri vilja på det sättet du redogör för, alltså genom att utgå från viljan i sig. På ett sätt är argumentet verkligen applicerbart, men då gällande frågan om Guds existens eftersom det är Guds existens som blir den avgörande förutsättningen för att fri vilja ska vara möjligt.
  
  Jag vet inte om du själv lutar åt determinism, men om, på vilket sätt menar du att fri vilja skulle krocka med att människan är en kontingent varelse? Och hur tänker du om vad för konsekvenser determinismen för med sig gällande moral och personligt ansvar?
  
  Mvh Emelie
  
  Laddar in …
  - Johan Franzon 10 juli 2017 at 23:08
    
    Hej och tack för svar!
    
    Jag menar att Leibniz första premiss sätter krokben för den kristna läran om människans fria vilja.
    
    Om en vilja uppstår inom mig antingen av nödvändighet eller på grund av yttre orsaker, så kan den inte något av fallen vara fri.
    
    Mvh Johan
    
    Laddar in …
Emelie Rynningsjö 7 juli 2017 at 15:50

Hej och tack för kommentarer, tänkte bara meddela att jag är bortrest, men planerar att försöka svara under början av nästa vecka. På återhörande!
Mvh Emelie

Laddar in …

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Senaste inlägg

Är Turinsvepningen verkligen en målning?

Turinsvepningen är en svepning som historiskt har tillskrivits som Jesu Kristi begravningssvepning, men fick stor skepsis under 1900-talet. De flesta forskare accepterar följande fakta om Turinsvepningen: (1) Turinsvepningen innehåller fotografisk negativitet. (2) Turinsvepningen innehåller en hög upplösning av kroppsbilder och blodfläckar. (3) Turinsvepningen har intensiv färglikhet på fibriller. (4) Turinsvepningen har tät enhetlighet på kroppens, framsidas och baksidas maximala optiska densitet. (5) Turinsvepningen har ämneslikformighet som verkar på olika material. (7) Turinsvepningen har tredimensionell information. (8) Turinsvepningen har kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder. (9) Frånvaro av bilder på kroppssidan och toppen av huvudet. (10) Vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar. (11) Beröringsfria zoner som kodades genom tomt utrymme. (12) Frånvaro av kapillärflöde & icke-cementering. (13) Icke-mättnad. (14) Kroppsbild-förflackning. (16) Förekomsten av anatomiska noggrannheter (17) Frånvaron av nedbrytning & förruttnelse. (18) Förekomst av blodfläckar & kroppsvätska. (19) Turinsvepningen är riktningslös – det finns inga penseldrag. (20) Fluorescens saknas på Turinsvepningen under ultraviolett belysning. (21) Gul oxidation förekommer på Turinsvepningen – det finns ingen målarfärg. (22) Det saknas skiktning på Turinsvepningen. (23) Det saknas torrpulver på Turinsvepningen. (24) Det saknas kryddor, oljor eller biokemikalier. (25) Det saknas fotosensibilisatorer eller silver. Hypoteserna som har försökt förklara Turinsvepningen under århundredena är följande: (1) Målerihypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (2) Pulvergnidning- & damning-hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, samt frånvaron av torrt pulver. Därför är denna hypotes inadekvat. (3) Kropps- eller statymålning & emulsion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, frånvaron av bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (4) Kokt olja & vatten hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för fotografisk negativitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, egenskaper hos blodfläckar & kroppsvätska, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg, samt frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (5) Graverade linjeteknik hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara hög upplösning, intensitetslikformighet, densitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-kontaktzoner kodade genom tomt utrymme, förflackning, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (6) Proto-fotografi hypotesen. Den här förklaringen kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, inga fotosensibilisatorer eller silver. Därför är denna hypotes inadekvat. (7) Direktkontakt hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, ämneslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (8) Gasdiffusion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (9) Volckringers metod hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, bilder utan kroppssida eller topp på huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (10) Syreteori hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, densitetslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (11) Bakterie- & svampteori hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara något faktum, förutom icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse. Därför är denna hypotes inadekvat. (12) Elektrostatiska hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara egenskaperna för blodfläckar & kroppsvätska. Därför är denna hypotes inadekvat. (13) Strålningshypotesen av Bob Rucker och Guilo Fanti är den enda förklaringen som kan förklara alla fakta. Därför bör denna hypotes väljas. Kemisten Ray Rogers reviderade sin uppfattning om Turinsvepningen och sa: Jag kommer till slutsatsen att den [Turinsvepningen] har en väldigt bra chans att vara en del av svepningen som användes för att begrava den historiske Jesus.’ Artikel av S.M. Sabbag och Dale Glover

27 september 2023

Stokastisk nåd

Jag växte upp i ett hushåll av ateister. Mina föräldrar var dedikerade medlemmar av det amerikanska kommunistpartiet, och därför låg ateismen i mitt hushåll ganska nära den militanta antiteismen hos de så kallade ”nyateisterna”. Jag lärde mig att inte bara är religiös tro felaktig, utan faktiskt ond. Liksom min far, en fysisk kemist, förkastade jag alla former av andlighet och blev biokemist (jag avvek så långt som möjligt från den faderliga modellen). Idag är jag en kristen med en djup känsla av Guds nåd och en pågående känsla av förundran över Herrens återlösande kraft i hela skapelsen och i mitt eget liv. Jag förblir vetenskapsman, som jag har varit de senaste 30 åren. Jag finner en enorm tillfredsställelse i min absoluta övertygelse om att vetenskap och tro är komplementära och ömsesidigt stödjande. Min tro stärks av det jag vet om den naturliga världen, och mitt vetenskapliga tänkande har fått ett stort uppsving genom min tro på Herrens skapande kraft. Vilken sorts resa ledde mig från min ungdom av brinnande ateism till där jag är idag? Svaret är enkelt: Gud kallade mig, envist och tydligt, även om det tog mig årtionden att äntligen lyssna och höra. Jag minns det första clarion-kallet ganska tydligt. Som ung såg jag filmen The Gospel According to Matthew av Passolini. I filmen växlar partituren mellan ett antal skarpt kontrasterande stilar. Efter korsfästelsen återspeglar en långsam, dyster, rysk hymn den stämning av förtvivlan och saknad som Maria och lärjungarna kände. Denna musik fortsätter när kvinnorna och John besöker graven på den tredje dagen. Dörrens sten rullas tillbaka och graven avslöjas som tom. I det ögonblicket ändras musiken omedelbart till en glad afrikansk melodi från ett stycke som heter Missa Luba. Detta ögonblick hade en dramatisk och intensiv inverkan på mig. Jag kände en rysning av känslor och en känsla av mirakulös glädje. Filmskaparens konst hade förmedlat sanningen om evangelierna till mig – genom musik och visuell prakt. När John började springa för att sprida ordet till sina vänner, minns jag att jag tänkte, skulle det inte vara underbart om jag kunde tro på den vackra myten om uppståndelsen. Och då tänkte jag nej, det här är bara ett trick i mitt sinne för att framkalla känslor som ursprungligen utvecklades för att låta människor uppleva empati, och så vidare. (Se Dennett för en fullständig förklaring av hur vi ”luras” av sådana känslor). Så medan fröet hade planterats, växte det långsamt och krävde en hel del omsorg, men bar så småningom frukt. Jag läste evangelierna. Jag blev intresserad av mystik och transcendens. Jag började gå i en katolsk kyrka. Allt detta var intressant i intellektuell mening, men det hade ingenting med tro att göra. Jag var en iakttagare, en sympatisk och vänlig sådan, men jag var fortfarande på utsidan och tittade in. Under tiden arbetade jag med att göra vetenskaplig forskning och läste Dawkins och Gould, Lewis Thomas och Carl Sagan. Jag har alltid varit ivrig i min beundran för evolutionsteorins förklaringskraft och till och med kommunicerat med Dawkins angående ett av Darwins brev som jag upptäckte i British Museum, som fick ett omnämnande i The Devil’s Chaplain . Jag fick äntligen gåvan av Guds nåd direkt från Kristus på ett dramatiskt och obestridligt sätt. Men för att fullt ut kunna acceptera denna gåva och veta att jag tillhör Kristus, kropp och själ, behövde jag förena denna nya tro med min vetenskapliga känsla för förnuft. Som det visade sig tyckte jag att detta (som många andra har) var förvånansvärt okomplicerat, särskilt efter att ha läst Guds språk . Min resa till tro började med konst och känslor, men den nådde frukt med min växande förståelse för hur det naturliga universums egenskaper pekar på Gud. Min vetenskapliga världsbild uppmuntrade mig att ställa frågor, några av dem ovanliga för en vetenskapsman: Varför finns skönhet? Tänk på den magiska Oden till glädjen, eller varje ton som någonsin skrivits av Bach, eller Kandinskys målningar, eller elegansen i Einsteins fundamentala ekvationer. Titta på den underbara matematiska artefakten från Mandelbrot-uppsättningen, en ren fraktal, skapad av människans sinnes geni och endast synliggjord av modern datorgrafik. Ja, alla dessa är människors verk, och människan är en underbar skapelse. Men varför är universum vackert? Vad är källan till denna skönhet? När vi tittar på naturen och ser att det till synes artificiella, matematiskt märkliga konceptet med en icke-skalär, självliknande fraktal kan hittas i nästan alla biologiska strukturer (inklusive DNA), såväl som i moln, kustlinjer, berg, och galaxer, vi måste undra över källan till all denna komplexitet, all denna skönhet. Vi vet från fysiken att vår värld är stokastisk, inte strikt deterministisk. Med andra ord, det förändras enligt till synes ”slumpmässiga” influenser, vilket tillåter – till och med insistera på – kreativitet och överraskning vid varje tur. Det är vackert, inte tråkigt; mycket komplex, inte enkel. Biologiska organismer verkar ha bildats med den medfödda förmågan att utvecklas. Och människor, organismer med en själ, representerar det största mysteriet av alla. Varför är det så anmärkningsvärt att vi lever i ett stokastiskt universum? Vi kan förutsäga resultatet om vi kastar 1000 mynt, behandlar en miljon celler med en mutagen, undersöker beteendet hos en miljard molekyler eller spårar ödet för biljoner subatomära partiklar. I den meningen kan vår vetenskap beskriva världen mycket väl. Men vi vet ingenting om vad som händer när du kastar ett enda mynt, utforskar en enskild cells mutationsöde, försöker förutsäga en enda fotons väg eller tittar på en enda människas liv. Det verkar verkligen magiskt (särskilt när vi undersöker vetenskapen om kvantteorin) att vårt universum i grunden är stokastiskt på individnivå. Jag tror att denna egenskap hos de naturlagar vi beskriver genom vetenskapen byggdes in av Skaparen för att tillåta slumpen, skönheten, evolutionen, mänskligheten och till och med tro. Det vi uppfattar som en slump är inte trons fiende, utan tvärtom. Det är Guds redskap. Vi kan genom vetenskapen hitta magnifika och överväldigande bevis för Guds ingripande och pågående engagemang i vår värld, från dess skapelse till våra vardagliga liv, i alla aspekter av verkligheten, inklusive i våra pågående upptäckter av den naturliga världens hemligheter. Vi vet nu att universum inte alltid var […]

20 september 2023

Icke-konservationsprincipen i biologi

Del 1 Det går inte att förneka att biologi är en form av kemi. Biologi härrör från och beror på alla kemins regler, inklusive jämvikt, reaktionskinetik, katalys, organisk syntes, hydrolys, entropi, etc. Biologi är dock en form av kemi som inte ses någon annanstans i universum. Biologi har framväxande egenskaper som inte tillåter de kemiska reglerna vi känner från enkel kemi att helt (eller till och med delvis) förklara beteendet hos biologiska system. Vid första anblicken är den viktigaste särskiljande egenskapen för biologisk kemi från icke-biologisk kemi, graden av komplexitet som finns i levande organismer. Flera hundra tillväxtfaktorer, cykliner, kinaser, molekylära omkopplare, kaskadsystem, igenkänningssignaler, signalomvandlare, receptorer och diverse andra proteinfaktorer har identifierats inom just de relaterade områdena transkriptionell reglering och celltillväxtkontroll. Alla dessa kemiska enheter interagerar på komplexa koncentrationsberoende sätt med varandra och med andra faktorer. Detsamma gäller för energiomvandling, homeostas, reproduktion och alla andra funktionella egenskaper hos levande celler. Lägg till en högre nivå av fysiologisk komplexitet för flercelliga organismer, och vi har ytterligare framväxande egenskaper som vi kan se i livet runt omkring oss. Men det är inte bara den enorma graden av komplexitet i sig som gör biologin fundamentalt annorlunda från den kemi och fysik som den uppstod ur. Den utmärkande faktorn för biologiska enheter är att det inte finns någon bevarandelag för livet. Livet kan skapas och förstöras. Levande varelser bildas från andra levande varelser, och förstörelsen av liv (definierad som död) är oåterkallelig. Den biologiska icke-konserveringsprincipen bryter inte mot de fysiska lagarna för bevarande, för när en biologisk enhet dör förstörs bara dess biologiska attribut. Organismens materia och energi varken skapas eller förstörs utan bevaras eller omvandlas enligt fysikens lagar. Den fysiska lagen om energi och materiabevarande kan uttryckas med den enkla ekvationen: där X är summan av energi och materia i ett system, och T är tid. Det sker ingen förändring i det totala energi- och materia-innehållet i systemet med tiden. Därför är X = K, en konstant. Om Y är summan av biologiska enheter, är en enkel analog av den första ekvationen där förändringshastigheten i Y kan vara allt från negativ till 0 till positiv, beroende på de relativa värdena för födelsetalen (dB/dT) och dödsfrekvensen (dD/dT). Värdet för Y kan när som helst sträcka sig från 0 (släckning) till C, systemets maximala bärförmåga för livet. Detta indikerar att liv inte är bevarat – det kan skapas eller förstöras. Icke-konserveringsprincipen (NCP) skiljer liv från alla andra former av energi och materia och leder direkt till några av de viktiga lagarna och attributen för biologiska system. Fysiska och kemiska regler kan användas för att beskriva verkan av ett enzym eller energiflödet i en cell, men på högre nivåer av biologisk organisation är fysiska lagar inte till stor nytta, och unika biologiska lagar som tar hänsyn till NCP är nödvändig. Den viktigaste av dessa är evolution genom naturligt urval, som är helt beroende av NCP. Utan biologisk död skulle det naturliga urvalet inte kunna fungera. Det är kravet på död, såväl som kravet på nedärvning av egenskaper, som gör evolutionen till en biologisk konstruktion, inte direkt tillämpbar (förutom i mycket allmänna analogier) på icke-biologiska system. Organismer dör när de komplexa kemiska interaktionerna mellan hundratals till tusentals molekyler inte längre fungerar på ett sätt att upprätthålla kemisk homeostas. Det är inte lika troligt att organismer dör, och det faktum gör att naturligt urval kan ske. Eftersom naturligt urval måste gynna överlevnad (per definition), utvecklas biologiska varelser med en teleonomisk (Mayrs term för programmerad teleologi inom biologi) mot ökad kondition. Således blir varelser bättre anpassade till sina miljöer, och nya funktioner uppstår. Detta är inte alls bevis eller ens indikation på extern design, men det är bevis för en intern design. Jag kan nämna att Daniel Dennett är en förespråkare för biologisk teleologi, så idén är uppenbarligen inte teistisk i sig. Den reduktionistiska frestelsen att avfärda existensen av rent biologiska lagar i studiet av biologi är ett filosofiskt misstag som sannolikt har varit ett hinder för framsteg i vår förståelse av livet. Många moderna biologer har förkastat denna uppfattning och ägnat sig åt ett spännande utforskande av hur komplexitet och framväxt kan leda till stora insikter i biologisk teori. Jag anser att ett erkännande av principen om icke-bevarande inom biologi borde vara en viktig del av den utforskningen. Del 2 Vi har sett i förra inlägget (del 1) att livet inte bevaras, medan materia och energi är det. Vi vet att livet är ett framväxande fenomen från komplexa kemiska interaktioner. Som diskuterades i förra inlägget finns det en mängd komplexa system som också uppstår från fysiska och kemiska interaktioner som inte är levande. En storm uppstår från en speciell uppsättning omständigheter som involverar temperatur, luftfuktighet, tryck och vind, och några av dessa (som vind) är i sig framväxande fenomen av mer grundläggande komponenter (som temperaturgradienter i atmosfären). En storm, som ett komplext system, kan sägas födas som ett resultat av oavsiktliga konfigurationer som uppstår tillsammans på rätt plats vid rätt tidpunkt. Stormen kommer att pågå under en period (dess ”livstid”), och sedan ”dö” eftersom de faktorer som håller den i homeostas antingen försvinner eller förändras på grund av andra slumpmässiga, oavsiktliga händelser. Om temperaturförhållandena och andra faktorer är rätta, kan en slumpmässig kollision mellan två molekyler i atmosfären eller havet leda till en kemisk reaktion, som producerar ”födelse” av en ny förening. Den föreningen kommer också att finnas kvar tills den i sin tur bryts ned av ytterligare kemiska interaktioner, hydrolys eller sönderdelning. Dessutom verkar det som att de processer genom vilka komplexa system avslutas eller förstörs har mycket gemensamt, oavsett om dessa system lever eller inte. I varje fall är det inte materia eller energi som går förlorad, utan komplexiteten och regelbundenhet i själva systemet. I varje fall går homeostasen eller underhållet av systemet sönder. En storm färdas över land och skingra dess energi; vinden lägger sig, regnmolnen sprider sig. En komplex kemisk förening genomgår hydrolys, bindningar bryts och kemikalien omvandlas till en enklare. En stjärna får slut på kärnbränsle. Ibland är sådana dödshändelser oavsiktliga, och ibland är de en oundviklig, förutsägbar del av systemets […]

13 september 2023

Är foster levande?

Du kanske har hört påståendet att det mänskliga fostret inte är levande. Men är det verkligen sant? I den här artikeln kommer vi att utvärdera huruvida det mänskliga fostret är levande utifrån kritiskt tänkande. Ett argument som framförs är att fostret inte är levande biologiskt. Det är bara en cellklump. Detta argument är falskt. Den vetenskapliga konsensus bland forskare är att livet börjar vid befruktningen.1 Enligt professorn Keith Moore, ”Mänskligt liv börjar vid befruktningen”.2 Enligt forskaren Yuki Okada, ”Däggdjurs livscykel börjar när en spermie kommer in i ett ägg”.3 Enligt Van Nostrands Scientific Encyclopedia, ”I det ögonblick som den mänskliga mannens spermiecell möter honans ägg … börjar ett nytt liv”.4 Enligt förlossningsläkarna J.P. Greenhill och E.A. Friedman, ”Termen befruktning syftar på föreningen av manliga och kvinnliga pronukleära element … från vilken en ny levande varelse utvecklas”.5 Enligt embryologen Jan Langman, ”Utvecklingen av en människa börjar med befruktningen”.6 Ett annat argument som framförs är att det mänskliga fostret inte är en person, även om det är biologiskt levande. Detta argument är falskt, eftersom ingen av de alternativa definitionerna av mänskligt personskap kan tillämpas konsekvent. Vi kommer nu att utvärdera varje försök till att definiera mänskligt personskap. En försökt definition av mänskligt personskap är när en människa blir medvetande. Denna definition misslyckas, eftersom människor i koma fortfarande är personer även om de är omedvetna. Nyfödda barn är fortfarande personer, även om de är omedvetna. En annan försökt definition av mänskligt personskap är livsduglighet och oberoende. Denna definition misslyckas, eftersom handikappade människor fortfarande är personer även om de är beroende av andra. Nyfödda och för tidigt födda barn är fortfarande personer trots att de är beroende av föräldrar respektive kuvös. En annan försökt definition av mänskligt personskap är via den genetiska sekvensen för arten Homo sapiens. Denna definition fungerar, eftersom det är den enda definitionen som framgångsrikt omfattar alla människor. Det innebär att fostret – oavsett stadium – måste behandlas som en mänsklig person med rättigheter. Ett annat argument som framförs är att kvinnan har kroppslig autonomi över det mänskliga fostret inuti henne. Detta argument är falskt. För det första, har en förälder en laglig skyldighet att ta hand om ett levande barn, annars kommer föräldern att åtalas för vanvård. För det andra, är det olagligt för medborgare att avsluta liv. För det tredje, har det kvinnliga fostret i livmodern också ett val och kroppslig autonomi samt en rätt till liv. För det fjärde, om kvinnans autonomi verkligen skulle överskride fostrets autonomi, då skulle det ha varit lagligt att göra abort fram till födseln! Ett annat argument som framförs är att abort bör tillåtas av ekonomiska skäl. Detta argument är falskt. För att använda en jämförelse, är det tillåtet att dränka en nyfödd bebis för att föräldern inte kan ta hand om den? Nej, självklart inte! Eftersom det nyfödda barnet är vid liv, är föräldern eller staten skyldig att ta hand om det. Eftersom människofostret är vid liv och en person, borde föräldern eller staten vara skyldig att ta hand om det också. Ett annat argument som framförs är att abortbegränsningar kränker kvinnors rättigheter. Detta argument är falskt. Abort skadar kvinnors rättigheter, eftersom det dödar flickan i livmodern. Abort är inte en mänsklig rättighet. Detta är en kommersiellt motiverad lögn. Rätten till liv är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter. Genom att skydda kvinnans liv i livmodern och vara pro-life, hjälper vi kvinnors rättigheter och vi gör världen till en bättre plats för flickor överallt! Att vara pro-life är det mest feministiska du kan göra! Ett annat argument är att alla feminister förespråkade abort. Detta är falskt! De tidiga feministerna var pro-life! Ett exempel på detta är Susan B. Anthony. De jämförde abort med en våldtäkt, där de såg abort som inskränkning på kvinnans livmoder. De ansåg även att det var nedvärderande att be kvinnor att mörda sina barn i magen och att behandla barnet i magen som om de vore boskap man kan avliva. De motsatta sig även preventivmedel. De ansåg att preventivmedel och abort uppmuntrar till promiskuitet bland män, vilket i sin tur ökar objektifieringen av kvinnor. De var även aktiva i nykterhetsrörelsen. De ansåg att alkoholen gav upphov till våld i allmänhet och våldtäkter synnerhet. Genom få bort alkoholen från sina män, då resulterade det i en bättre familjestruktur. De ansåg även att moderskapet var en av deras största gåvor. De var själva både mödrar och politiskt aktiva. Det fanns ingen motsättning mellan moderskapet och annan aktivitet, enligt dem.7 Sammanfattningsvis är det mänskliga fostret vid liv biologiskt, är en mänsklig person eftersom det bär samma genetiska sekvensen, har kroppslig autonomi samt och har rätt till liv, där många feminister under åren har varit pro-life. Om du har gjort en abort, vill jag bara säga att Jesus älskar dig! Jesus förlåter dig för allt! Det är okej! Tillsammans kan vi hjälpa till att skydda framtida kvinnors liv! Referenser: 1 Jacobs, Steven. “Biologists’ Consensus on ‘When Life Begins.’” SSRN Electronic Journal, 2018, https://doi.org/10.2139/ssrn.3211703. 2 Keith L. Moore, The Developing Human: Clinically Oriented Embryology, 7th edition. Philadelphia, PA: Saunders, 2003. pp. 16, 2. 3 Okada et al., A role for the elongator complex in zygotic paternal genome demethylation, NATURE 463:554 (Jan. 28, 2010) 4 Van Nostrand’s Scientific Encyclopedia, 5th edition, New York: Van Nostrand Reinhold Company, 1976 5 Greenhill & Friedman. Biological Principles and Modern Practice of Obstetrics, W.B. Saunders, Philadelphia, 1974. 6 Jan Langman. Medical Embryology, 3rd edition, Baltimore: Williams and Wilkins, 1975 7 EWTN. (2017). Early feminists were pro-life. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=bHXg1m6eAUo&ab_channel=EWTN ⁸ https://thebookofworks.com/2017/06/26/the-non-conservation-principle-in-biology/ ⁹ https://thebookofworks.com/2017/07/03/non-conservation-evolution-and-teleology-in-biology-part-2/

6 september 2023

Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion

Om man ska lägga sin tillit till en religion, då bör man välja den religion som bäst stämmer överens med verkligheten, vilket delas av de samtida akademikerna Edward Feser, Hugh Ross och Michael Rota bland annat. Olika religioner har olika sannolikheter i en sannolikhetsanalys baserat på deras anspråk om den externa världen. För mig, är det helt centralt att lägga vikt vid frågan om vilka centrala anspråk de olika religionerna gör. För mig är det viktigt att tänka så här: Om det centrala anspråket har motbevisats bortom rimligt tvivel, då har religionens centrala läror motbevisats bortom rimligt tvivel och då kan jag inte anamma den religionen. Samtida filosofer, såsom Timothy McGrew, Edward Feser och Joshua Rasmussen, anser att religiös tillit ska vara baserat på de historiska anspråkens belägg. Det anser även jag. Hur skulle då ett sådant evidensbaserat synsätt på religion kunna se ut? Hur skulle man närma sig de olika religionerna? Man skulle kunna göra ungefär så här, vilket tilltalar mig: Islam Ett centralt historiskt anspråk inom islam är att Jesus INTE dog på korset utan en tvilling korsfästes istället för honom. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. De icke-kristna Talmud, Josefus, Tacitus och Lucian samt Nya Testamentet nämner alla att Jesus korsfästes. För mig, diskvalificerar detta islams påstående att en tvilling korsfästes istället och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat historiskt anspråk är att Jesus INTE dog på korset utan svimmade. Denna förklaring förespråkades av muslimen Ahmed Deedat bland annat. Jag började undersöka huruvida det går att överleva en korsfästelse, enligt den medicinska vetenskapen. Jag kom fram till att det är omöjligt att överleva en korsfästelse utan hjälp av en läkare (Edwards, 1986), där hypovolemisk chock och hjärtbrott är de främsta dödsorsakerna från en korsfästelse. Detta är varför konsensus inom forskningen är att Jesus var fullkomligt död (McDowell & McDowell, 2017; Licona, 2018). För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående Jesus överlevnad på korset och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat centralt anspråk inom islam är att Jesus var en profet. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. Ju fler källor som nämner något, desto högre blir dess sannolikhet. Jag kom fram till att det INTE finns några källor som nämner att Jesus var en profet, förutom Koranen. De icke-kristna Celsus, Josefus, Pliny och Lucian, samt Nya Testamentet, nämner alla att Jesus associerades som Gud kommen som människa. För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående att Jesus´ var en profet och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. På grund av ovanstående har islam en låg sannolikhetsgrad för mig till graden av obefintlighet, eftersom islams historiska anspråk om Jesus inte stämmer överens med den övriga datan. Därför är islam falsk. Mormonism Mormonismens ryggrad är att Joseph Smith fick guldtavlor från en ängel. Fanns det några andra ögonvittnen till händelsen än Smith självt, frågade jag mig själv? Jag kom fram till att det initialt fanns flera ögonvittnen till guldtavlorna, men att de alla gjorde återkallelser av sina vittnesmål (Hill, 1972). Detta sänker sannolikheten markant. Jag frågade mig själv om det finns anlag för att Joseph Smith var en skojare och bedragare. Svaret jag fann är ja, det fanns det. Joseph Smith själv var en tvivelaktig figur, där han hade ett rykte om sig för att vara en skojare även innan guldtavlorna (McKeever & Johnson, 2013), vilket stödjer hypotesen om att guldtavlorna är uppdiktade. Detta sänker sannolikheten ytterligare, framförallt när Joseph Smith är det enda ögonvittnet som inte återkallade sitt vittnesmål. För mig, diskvalificerar detta mormonismens anspråk om guldtavlorna och därmed mormonismen självt, eftersom dess sannolikhetsgrad har nått obefintlighet, enligt mig. Därför är mormonism falsk. Polyteism Polyteismen kommer nu att utvärderas. Den gemensamma nämnaren för alla polyteistiska religioner är att de anser att deras polyteistiska gudar existerar, där deras belägg är dokument om gudarnas bedrifter. Vilken är genren för dessa dokument? Forskare brukar klassificera dessa dokument i genren mytologi, vilket är när tiden och platsen är oviss. Detta är ett skäl som minskar polyteismens historiska förankring och därmed minskas dess sannolikhet för mig. Ett annat skäl är att händelserna nedtecknades flera århundraden efter att de påstådda händelserna ägde rum, vilket minskar sannolikheten ytterligare. Ett annat skäl är att eftersom de polyteistiska gudarna är inom tid och rum, användes de polyteistiska gudarna som ersättningar för naturfenomen. Till exempel, användes Zeus för att förklara blixten. I ljuset av den naturvetenskapliga revolutionen med bland andra Isaac Newton, Johannes Kepler och Robert Doyle blev de polyteistiska gudarnas förklaringskraft försumbar. Därför accepterar jag inte polyteismen. Alltså är polyteismen falsk. Buddhism Buddhismen kommer nu att utvärderas. Vad är buddhismens centrala anspråk? Det centrala påståendet är att reinkarnation ständigt inträffar, där målet är att nå nihilistisk glömska som kallas Nirvana. Vad är beläggen för reinkarnation? Den åberopade evidensen för reinkarnation är enligt uppgift Ian Stevensons studier om barn med minnen från tidigare liv. Det finns allvarliga metodologiska problem med Stevensons studier och Stevenson själv har erkänt att alla studierna har allvarliga brister. Det finns flera alternativa förklaringar som har en större förklaringskraft i jämförelse med reinkarnation, även om någon skulle se Stevensons studier som giltiga. En naturalistisk förklaring är morfisk resonans, som är en process där självorganiserande system ärver ett minne från tidigare liknande system genom genetisk likhet (Sheldrake, 2009). En annan naturalistisk förklaring är akaschiskt fält och retroigenkänning, där all mänsklig erfarenhet ses som en del av en kollektiv minnesbank och repeteras om och om igen (Laszlo, 2007). En annan naturalistisk förklaring är minnesbuntar, vilket förklarar varför så många minnen är kopplade till en geografisk region och kopplade till avlidna släktingar (Denton, 1884). En annan naturalistisk förklaring är mental ocean teorin, där medvetandet är som ett hav och koppar sporadiskt tas ut och så småningom kommer att leda till överlappning, vilket förklarar varför vissa minnen överlappar varandra (Morris, 2021). En övernaturalistisk förklaring är demonisk besittning, vilket förklarar varför vissa barn så småningom glömde sina minnen och visste var deras kroppar var begravda (Habermas & Moreland, 2004). På grund av styrkan i dessa alternativa förklaringsmodeller, så minskas […]

30 augusti 2023

Senaste kommentarer

Johan Karlsson om Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion: “Skeptikerns utgångspunkt i fråga om kunskap är agnostisk. När Jakob skriver att ”För mig är det viktigt att tänka så…” 17 sep 2023, 23:37
👍 om Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?”: “👍👍👍” 22 mar 2023, 20:28
Anti-apologetik om Varför naturalismen inte kan förklara människans mening, mål eller syfte: “Det säger ju dock ingenting om huruvida naturalismen är sann eller ej, bara att författaren till detta inlägg inte tycker…” 29 jan 2023, 21:43
Anonym om Vem är den idisslande haren?: “Intressant blogginlägg! Håller med om att bibeltexten är fenomenologisk i sina beskrivningar.” 5 nov 2022, 10:03
webmaster om test nytt ämne: “svar” 24 sep 2022, 20:42