Författare
Hittills har författaren skrivit 18 bloggtexter.
Om inlägget

Gud och det ondas existens (video med Stefan Gustavsson)
Här kommer ett kort men innehållsrikt föredrag av Stefan Gustavsson om hur Gud kan existera samtidigt som ondskan finns. Föredraget, som arrangerades av Credo studentförening på Karolinska Institutet, är ungefär 20 minuter långt, följt av en frågestund, och drar upp några perspektiv kring detta svåra ämne.
Kan det rent av vara så att ondskans existens är ett starkt argument för Gud, som CS Lewis menade? Det och mycket mer i veckans film:
Liknande inlägg
44 kommentarer
kommentarer är stängda.
Just nu på bloggen
Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?” Jag minns väl hur jag, när jag var liten och brukade leka i skogen, förundrades över naturen, stjärnhimlen och allt det vackra i skapelsen. Tanken började växa inom mig om att det måste finnas något bakom allting, att slumpen inte kunde ha gjort detaljerna på ett så väl ordnat sätt med all variation av liv. När jag såg på världen med nyfikenhet men samtidigt upplevde det svåra och tuffa i livet som det innebar att växa upp och leva som en trasig människa i en trasig värld så möttes och blandades liksom känslan av den förundrande delen av skapelsen med lidandet för mig som människa och person. Frågan färgades av förtvivlan och tvivel: Hur får jag ihop allt det vackra, sköna och förundran av livet med lidandet, trasigheten, om ont och gott existerar eller inte alls? I tonåren funderade jag mycket på vad meningen med livet kunde vara och brottades med existentiella frågor samtidigt som jag gick igenom en svår period mellan högstadiet och gymnasiet. Men mitt liv vände totalt: Jag kom till tro på Jesus genom evangeliet som förmedlades av en vän jag lärde känna på skolan. Detta gav mig ett nytt liv. Jag minns den där lektionen på bibelskolan som bland det mest roliga och intressanta. Den handlade om att förklara, försvara och ge goda skäl för den kristna världsbilden och tron på Jesus Kristus. Jag började intressera mig för apologetik och ville undersöka mer och fördjupa mig i min övertygelse och samtidigt lärde jag känna vänner som delade intresset för detta också. När jag för första gången var på apologetikkonferens i Uppsala, 17-18 mars 2023, blev det en stark upplevelse för mig. Det var på något sätt som att frågorna från när jag var liten och lekte i skogen eller när tonårsperioden präglades av förtvivlan och tvivel på livet, fick fördjupade genomtänkta svar i de föreläsningar som hölls. Detta fick mig att tänka på psalmisten Davids inledande ord från psaltaren 19: ”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Jag upplevde att konferensen hade bra ämnesområden på seminarierna följt av frågestunder, pauser och trevlig gemenskap. Det var fint att få träffa några av de personer som jag lyssnar på och följer via hemsida och podd såsom Svenska Apologetiksällskapet och Apologia. Jag vill rikta ett stort TACK för det fina arbete ni gör och medverkar till att få ”troende människor att tänka och tänkande människor att tro”. Konferensen präglades bl.a. av öppenhet, ödmjukhet och skarphet i budskapen som förmedlades där.
21 mars 2023Apologetik i församlingen – del 3: Evangelisation! När man läser om missionärer i kyrkans historia blir man både ödmjuk och inspirerad. Alla dessa hjältar som trotsade kyla, hunger och brutalt motstånd. Ofta ledde missionen till martyrskap och i många fall senare helgonförklaring. Visst imponerar Apostlarna, Bonifatius, Ansgar och Patrick. Samtidigt vet vi att tusentals offrar hälsa och liv än idag. Missionens drivkraft är fortfarande väldigt stor i många delar av vår värld. Vad är det som gör att vi inte ser samma hängivenhet i Sverige även om vi säkerligen inte riskerar att mista livet när vi är tydliga med evangeliet och Bibelns sanningar? Bekvämlighet Visst är det gött med en fylld kyrka som lyssnar till mig som förkunnare. Varmt o skönt, alla är nöjda o glada. Eller när jag sitter framför datorn och skriver med favoritlåten strömmande i öronen. En kik på sociala medier får mig ännu mer i stämning och texten växer fram. Det är minst sagt bekvämt. Att ta sig ut o besöka församlingsborna eller ringa till vännen som är sjuk är inte lika lockande. Inte ens att falla ner på knä och ropa till Gud för människors frälsning gör jag särskilt ofta. Kaffekoppen med arbetskamraterna är väl viktig men hur ofta och hur länge? Ändå är mötet med en människa i nöd, såväl fysiskt som andligt, den plats där jag finner en god eftersmak. Att gå utanför min komfortzon gör att Gud kan börja arbeta med såväl mig som andra människor. Jesus sa till lärjungarna att gå ut och när de gjorde det förändrades världen och kyrkan växte. Apati Flera har talat om apatin som vilar över Sverige, inte minst David Wilkersson. Var den kommer ifrån kan vi fundera över men ett är säkert. Djävulen älskar när vi sitter på våra rum och väntar på nästa mejl att blinka till. Om vi ska bryta med detta ok behöver vi kasta av oss det och i stället gå in under Jesu ok. Hans börda är ju lätt. Vi får helt enkelt bestämma oss för hur vi vill leva våra liv. Helt klart är att Jesus välsignar oss när vi går mot strömmen i såväl tankar som i handling. Evangeliet är till för alla människor och det är ett hårt men spännande arbete som väntar. Rädsla Var inte rädda, säger Jesus. Såklart är man rädd för att gå ut i okänd terräng och stöta sig med omgivningen, men Jesus övervinner rädslan. Han går ju före och har redan varit hos alla människor och på alla platser. Att kyrkorna ofta inte är livaktiga och fyllda av människor beror till stor del på att vi inte svarat på de frågor människor har men också på att vi inte sökt upp människor. Kanske beror det på att vi lyssnar mer till våra rädslor än till Jesus. Kyrkans inre sekularisering Frågorna och tvivlen finns helt klart hos de flesta så vi kan inte skylla på någon annan än oss själva. Vi som har fått uppdraget att förkunna evangelium och försvara tron har avgörandet i egna händer. När vi som kyrkans företrädare följer med strömmen och inte erbjuder villkorslös frälsning i Jesus faller allt ihop. Det finns inget evangelium för människor att bli frälsta av. Det finns ingen räddning och därför vänder man sig till andra källor. När SVT:s Svenska nyheter parodierar på Svenska kyrkan blir det tydligt att kyrkan berör. Ifrågasättandet och analysen som vi själva borde gjort görs av utomstående. Stenarna ropar. Politisering Till slut måste också nämnas Svenska kyrkans politisering. Att politiska partier fortfarande 2023 bestämmer över och har inflytande i kyrkan är förvånande för både oss på insidan och utomstående. Det som kunde vara en kyrka med gudstjänstfirande lovsjungande människor fria från politisk färg har blivit en alltmer politiserad kyrka. Visst fungerar det hyfsat på många ställen men när präster antingen framför sina politiska budskap från predikstolen eller låter bli att förkunna Jesus blir löjets skimmer tydligt. Kritiken utifrån låter inte vänta på sig och det hela blir till en återvändsgränd för kyrkan. Jesus sa att vi skulle gå ut och förkunna evangeliet för alla människor och här finns lösningen. Kyrkans uppdrag är att föra människor till tro på Jesus så att de kan leva med församlingen. Om det ska bli verklighet måste vi inse allvaret men också vilken glädje det är när en människa blir frälst. Kan vi verkligen vara utan den glädjen?
18 mars 2023Kalāmargumentet för Guds existens Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud. Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (https://theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).
3 mars 2023Vad är en god bibelsyn? Del 4 – Bibeln är fullständigt färdig I detta inlägg ska jag visa att Nya Testamentets kanon är riktig samt att inga böcker ska tillkomma. Även om Guds Ande kan tala profetiska ord idag, kan ingen text uppnå samma status som NT:s texter, enligt både mig och klassisk kristen tro. Det bör påpekas gällande NT:s kanon att den är densamma för katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, och den överväldigande majoriteten av den protestantiska kyrkan, trots att synen på de deuterokanoniska böckerna i GT kan variera. Låt oss åter igen börja med Jesus. Många påpekar, korrekt, att Jesus självfallet inte kan ge en lista på NT:s texter som ska räknas som Guds ord, eftersom dessa texter ännu inte skrivits. Dock är det så att både Gamla Testamentet, Jesus själv, samt lärjungarna, skapar ett gemensamt ramverk för vad som får och inte får klassas som helig skrift – vad som ska räknas som Guds ord på samma sätt som GT. Mose bekräftar Jesus För det första kan vi gå tillbaka till en profetia om Jesus från 5 Moseboken 18:18-19, talad till Mose: Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. Redan i Bibelns första böcker ser vi här en profetia om en kommande Profet lik Mose som nedtecknade Lagens förbund. På liknande sätt profeteras i GT om att ett nytt förbund ska slutas i t.ex. Jer 31:31ff. Nya Testamentet var alltså förväntat att nedtecknas av Profeten som skulle likna Mose. Snabbspola till Johannes Döparen i Joh 1:20-21 där folket frågar om Döparen är ”Profeten”, vilket visar oss att på den tiden väntade man fortfarande på att den Mose-liknande Profeten skulle komma. Johannes Döparen säger att han inte är denna figur – men sedan pekar han folket mot Jesus Kristus som är just denna Profet. Detta bekräftas även av Petrus i Apg 3:19-22, Stefanus i Apg 7:37&52, samt genom de under som Jesus gör och den karaktär han har. I Joh 6:10-14 övertygas folket om att Jesus är Profeten när han liksom Mose med manna i öknen (2 Mos 16) gör ett brödunder som mättar folket. Detta brödunder bekräftas av övriga evangelier. Även i Matt 21:11, när Jesus tågar in i Jerusalem till folkets Hosianna-rop, så säger de att Jesus är Profeten. Skriften och historien själv etablerar alltså att Jesus är fundamentet för Nya Testamentet, och att han är Profeten lik Mose som har auktoriteten att nedteckna det nya förbundet. Jesus bekräftar sina apostlar Jesus i sin tur säger följande om lärjungarna i Luk 10:16: Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig. Ett liknande påstående om lärjungarna finns i Joh 20:21: ”Jesus sade än en gång till dem: ’Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.'” Här ser vi alltså en obruten kedja av auktoritet – Mose bekräftar Jesus som bekräftar apostlarna. Här läggs den främsta grunden för vad som får ingå i det nya förbundet, vilket blir vårt NT: Det etableras av Profeten, Jesus, som säger att vi även ska lyssna till hans apostlar. Detta kallas ibland kravet på apostolicitet på Helig Skrift – det ska vara skrivet av apostlarna själva, eller baseras på apostlarnas direkta undervisning. Dessa apostlar likställer själva sina ord med ”profeternas”, alltså GT:s heliga skrifter, i t.ex. följande texter: ”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.” (Ef 2:20, Paulus) ”så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.” (2 Petr 3:2; Petrus) ”Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar.” (Jud 1:17, Judas) Själva ordet apostel betyder utsänd och innebär fullständig representation. När aposteln Petrus talar så är det i Jesu auktoritet, för han är Jesu utsände apostel. Att förneka Petrus (eller någon annan apostels) ord är därför att förneka Kristus, liksom att förneka Kristus är att förneka Fadern, eftersom Kristus är Guds apostel (Hebr 3:1). Nu uppstår dock ett dilemma: jag hämtar min argumentation om apostlarnas auktoritet från Lukasevangeliet och Johannesevangeliet – hur vet vi att de böckerna hör hemma i Skriften? I detta fall behöver vi inte tro detta på förhand – det räcker med att tro att de är tillförlitliga historiska dokument! Det ligger utanför ramen för detta inlägg att bevisa detta, men det finns goda skäl att tro det. Om texterna är historiskt tillförlitliga kan vi lita på att det är Jesu ord som talas, erkänna Jesu auktoritet, och sedan fortsätta vår argumentation. Fem krav för vad som får ingå i Nya Testamentet Det finns åtminstone fem krav enligt Skriften själv och Jesus på vad som får vara helig text i NT: Krav 1) Ortodoxi – I del 3 om GTs kanon nämnde jag detta. Texterna får inte motsäga tidigare etablerade heliga texter och på så sätt leda människor bort från Gud. Krav 2) Profetiskt – Även detta kommer från del 3. Om texterna innehåller profetior ska dessa vara sanna så långt man kan bevisa (även om inte alla behöver vara uppfyllda än) och inte leda folk bort från Gud. Krav 3) Apostolicitet – Texterna måste vara skrivna av apostlarna, eller baserade på apostlarnas vittnesbörd eller undervisning, eller godkända av apostlarna. Texter skrivna mer än 100 e.Kr. tillhör inte Guds kanon som består av apostlarna och profeterna, eftersom dessa senare texter inte kan vara godkända av apostlarna som då inte längre levde. Krav 4) Bevarande – Eftersom Jesus säger att hans ord inte skall förgå (se del 2 i denna serie), kan vi också sluta oss till att om vi plötsligt skulle hitta ”ett nytt brev av Petrus”, så skulle detta brev inte vara del av Guds kanon. […]
25 februari 2023Vad är en god bibelsyn? Del 3 – Bibelns kanon är fullständig I respons på mitt första inlägg fick jag en följdfråga gällandes Bibelns kanon – alltså de böcker som ingår i Bibeln. Frågan är, hur kan vi veta att de böckerna som vi har i Bibeln 1) alla hör hemma i Bibeln och 2) ingen saknas? För visserligen har jag sagt att Bibeln är fullständigt verbalinspirerad, och att Bibeln är fullständigt bevarad. Men vilka böcker menar jag med Bibeln? Detta ska jag nu behandla. Det första jag vill göra är att mytförklara en vanlig uppfattning: Att Bibelns kanon skulle ha blivit bestämd av några gamla gubbar på något hemligt möte hundratals år efter Kristus. Bibelns kanon etablerades inte genom något officiellt möte, utan mottogs gradvis, organiskt och naturligt allteftersom den skapades och profettexterna samt breven skickades mellan församlingarna och gradvis samlades i sammanställningar. De långt senare kyrkomötena erkände denna existerande kanon och försvarade den – de varken skapade texterna, sammanställde dem, eller redigerade dem. Sammanställningarna fanns redan, kompletta. Låt oss åter igen börja med vad Skriften säger om detta. Då kanske någon invänder – Kan vi verkligen låta Bibeln bestämma vilka böcker som finns i Bibeln? Blir inte det ett cirkelargument? På ett sätt, jo. Men sanningen är att det är ett nödvändigt cirkelargument. Om vi hämtar beviset från något utanför Bibeln så betyder det att vi sätter vår tilltro till något utanför Skriften. Då är inte längre Skriften den högsta auktoriteten, utan vår standard för vad som får ingå i Skriften blir auktoriteten. Vi blir Skriftens – och Guds ords – domare, istället för dess görare. Inte ens kyrkan har högre auktoritet än Guds ord. Det är också nödvändigt ur ett filosofiskt och logiskt perspektiv. Det måste finnas en högsta standard när det kommer till sanning – ett grundläggande axiom som bevisar och förstärker sig självt, men inte hänger på något annat. Alltså, även om det finns argument från naturen, filosofin och apologetiken etc för att Skriften verkligen är sann och Guds ord, och att vi därför kan komma att tro på denna sanning, måste vi efter denna insikt också gå vidare till nästa logiska steg vilket är att erkänna att Skriften nu blir sanningen genom vilken vi ser världen – inte omvänt. Det som är jämförelsevis lätt att bevisa utifrån Skriften är att Gamla Testamentet är precis som det bör vara. Nya Testamentet är lite lurigare. Men låt oss börja med Gamla Testamentet: I 5:e Moseboken 4:2 får vi följande bud: ”Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er”. Detta innebär att en etablerad regel för alla efterföljande texter som ska kunna räknas som Guds ord är att de inte får lägga till nya regler och inte upphäva existerande – Gud säger inte emot sig själv. Det är därför Jesus säger ”Jag har inte kommit för att upphäva lagen…” (Matt 5:17-20) – och Paulus återupprepar detta. (Rom 3:31) Denna regel kallas kravet på ortodoxi, som betyder renlärighet. En text som inte är renlärig enligt Guds tidigare ord är inte Guds ord. I 5:e Moseboken 18:20-22 får vi ett krav för att något ska kunna räknas som Guds ord när det kommer till profeter – vad de profeterar måste gå i uppfyllelse. Där sägs också det omvända – om någon profeterar något som inte går i uppfyllelse, skall denna person inte räknas som profet. Detta kan vi kalla det profetiska kravet. I 5:e Moseboken 13:1-15 får vi ytterligare ett krav för vad en profet får och inte får göra. Även om det profeten säger går i uppfyllelse och han sedan säger att vi skall följa andra gudar skall vi inte följa honom utan tvärtom förkasta honom. Det är en förstärkning på kravet på ortodoxi, samt en begränsning på det profetiska kravet. Båda måste vara uppfyllda. Mose, som själv omfattades av dessa principer och gjorde tecken och under och profeterade sådant som gick i uppfyllelse, har alltså redan i Bibelns första böcker ställt krav på vad som får och inte får räknas som Guds ord! Gud har redan etablerat vad som får och inte får tillhöra hans kanon, vilket ger oss en trygg och stadig grund att bygga på. Efter detta ser vi precis en sådan organisk framväxt av Guds ord i Gamla Testamentet som vi skulle förvänta oss av dessa krav. Profeter stiger fram och talar saker som är i linje med Guds bud, dessa saker går i uppfyllelse och personerna bekräftas av folket som sanna profeter som manar folket att följa Gud. Deras texter upptas sedan som Guds ord. De texter som inte tar sig in i Gamla Testamentet är de texter som skrivs av obekräftade profeter eller av falska profeter. Låt oss lite snabbt hoppa fram till Jesus – han sa i Luk 11:50-51 ”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.” Jesu poäng är att fariséerna som han tilltalar är och blir medskyldiga till alla profeters blod, från den förste till den siste. Alltså ramar Jesus här in någon tidigare erkänd samling profeter – en kanon. Därför blir följdfrågan viktig: Vilken Sakarja pratar han om? Abel betecknar tydligt det första mordet i Skriften, men vilket var det sista? Av Matteusevangeliet 23:35 läser vi att det är Sakarja, Berekjas son. Vi vet att det är en profet, eftersom Jesus listar profeter enligt Lukas-texten. Vi vet att han ska ha dött någonstans på tempelplatsen (mellan byggnaden templet och altaret på tempelgården) Vem passar kriterierna? Det finns två starka kandidater i historien och Skriften med varsitt problem, men som båda lustigt nog ger oss samma slutsats gällandes Skriftens kanon. Det ena alternativet som jag tror är vanligaste tolkningen är den Sakarja vars död beskrivs i 2 Krön 24:20-22. Problemet är att denna Sakarja kallas Jojadas son(=ättling i språket), inte Berekjas son. I övrigt stämmer döden och vissa anspelningar i Jesu ord. […]
18 februari 2023
Anti-apologetik om Varför naturalismen inte kan förklara människans mening, mål eller syfte: “Det säger ju dock ingenting om huruvida naturalismen är sann eller ej, bara att författaren till detta inlägg inte tycker…” 29 jan 2023, 21:43
Anonym om Vem är den idisslande haren?: “Intressant blogginlägg! Håller med om att bibeltexten är fenomenologisk i sina beskrivningar.” 5 nov 2022, 10:03
Christer Brodén om Om Gud finns, varför visar han sig inte? Del 2: Om doldhetsargumentet mot Guds existens: “Det här hänger väl ihop med gudsbilden. Jag skrev om det i en annan kommentar i denna blogg: ”En väldigt…” 20 aug 2022, 17:11
Christer Brodén om Är ateism bara en avsaknad av tro som frikänner ateister från bevisbörda?: “En väldigt gammal och spridd gudsbild: Gud är ett hav av medvetande. Människan är en droppe av havet. Utan hav…” 19 aug 2022, 23:47
Nyligen avslutades konferensen "Varför just Jesus?" i Uppsala, där Svenska Apologetiksällskapet var en av arrangörerna. Här kan du läsa en av konferensdeltagarna, Mattias Norstedts, upplevelser från konferensen: www.svenskapologetik.nu/2023/03/21/referat-fran-apologetikkonferensen-varfor-just-jesus/
Är du också intresserad av att ordna en apologetikkonferens i din församling? Hör av dig!
... Läs merLäs mindre
Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?”
www.svenskapologetik.nu
Jag minns väl hur jag, när jag var liten och brukade leka i skogen, förundrades över naturen, stjärnhimlen och allt det vackra i skapelsen. Tanken började växa inom mig om att det måste finnas...
Hur kan vi använda apologetik i kyrkans evangelisation? I det senaste inlägget på bloggen delar Mats Enander med sig av sina erfarenheter. Läs och reagera!
www.svenskapologetik.nu/2023/03/18/apologetik-i-forsamlingen-del-3-evangelisation/
... Läs merLäs mindre
Apologetik i församlingen – del 3: Evangelisation!
www.svenskapologetik.nu
När man läser om missionärer i kyrkans historia blir man både ödmjuk och inspirerad. Alla dessa hjältar som trotsade kyla, hunger och brutalt motstånd. Ofta ledde missionen till martyrskap och ...
Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud.
Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).
... Läs merLäs mindre
Ja spännande
Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.
Mer info och anmälan här: www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/
... Läs merLäs mindre
Gud välsigne dig!💖☝️🙏🙏🙏💖☝️👏👏👏👏👏✝️🔥🕊💒
GLORY GLORY GLORY TO GOD THE FATHER!!!, THANK YOU JESUS CHRIST FOR YOUR LOVE!!!, MORE BLESSING AND GRACE TO YOU AMBASSADORS OF JESUS CHRIST !!!, JESUS CHRIST IS THE LIGHT OF THE WORLD!!!, JESUS CHRIST IS THE WAY THE TRUTH AND LIFE!!!, THERE IS NO OTHER SALVATION WITH OUT MESSIAH!!!, HE IS THE ONLY WAY TO HEAVEN!!!!!!!!!!!, THE WORLD LIKE IT OR NOT!!!, THAT IS THE TRUTH!!!, GOD BLESS YOU ABUNDANTLY ALL HUMAN BEING!!!!!!!!!!!!❤❤❤❤🙏🙏🙏🙏
Suck vad trött man blir. Nu har nog snart alla apologeter upprepat det infama tramset om den objektiva moralen.
Det ovetenskapliga och helt ogrundade påståendet att moralen är objektiv och inte evolutionär och artspecifik börjar bli ett av dom tydligaste bevisen på den pinsamma argumenttorka som råder i religiösa kretsar. Apologeterna vet antagligen själva om hur extremt korkat det är och att dom aldrig kommer att kunna prestera något vettigt försvar för det. Därför återstår bara det mycket tröttsamma papegojaktiga upprepandet i all oändlighet som vi nu får äran att lyssna på ännu en gång i den här videon. Dom vet också att den enda hållbara taktiken när det ifrågasätts är att fly och hålla tyst. Herr Grenholm t.ex. har visat upp det beteendet ett antal gånger i just den frågan.
Gustavsson säger att Gud är allsmäktig, men att han inte kan lugga en flintskallig. Det var ju faktiskt ganska välfunnet, då den korta meningen direkt säger oss att allsmäktighet=omöjlighet.
Sedan mer trams. Gud skapade oss med fri vilja och därför är ondskans existens ett bevis för Gud!
Om Gud allsmäktig så visste han redan från början att människan skulle skapa ondska. Dessutom gav han oss inte alls fri vilja, vår kropp sätter massor av gränser för vad vi kan göra, oavsett hur mycket vi vill.
Om han nu är god varför begränsade han då inte vår förmåga att göra ont, när han begränsade vår förmåga att t.ex. gå på vattnet, vilket ju inte alls hade varit ont?
Men, när domedagen kommer, DÅ minsann skall Gud avskaffa ondskan!
Rent logiskt kommer han då alltså också att avskaffa den fria viljan.
Han skapade således den fria viljan som han visste skulle generera ondska bara för att sedan få chansen att avskaffa den igen, eller, med andra ord, han skapade, i och med den fria viljan, själv ondskan bara för att sedan kunna avskaffa den så att alla ser att han är god!!!
Gustavsson hävdar också att om man tar bort friheten så tar man bort kärleken, vilket Gud i all sin godhet således måste göra på domens dag.
Trams är ett på tok för snällt ord för detta, men en mer adekvat beskrivning av det lär knappast passera kommentarsreglementet.
Använd starkare ord om du vill att vara adekvat kan man ju ändå!
OK. men du vet ju hur väluppfostrad jag är Martin.
Japp!
Det hade varit klädsamt om herr Gustavsson försvarade sina ovetenskapliga dumheter, det har gått nästan en vecka nu, men han kan väl inte det förstås.
Ok ingen Stefan Gustafsson och ingen är väl förvånad över det, men Magnus Lindborg då som publicerade videon. Han har inte heller ryckt ut till försvar av den objektiva moralen.
Skall vi tolka detta som att ni har gett upp den frågan och att vi då kanske kan få slippa höra sådant extremt nonsens i fortsättningen?
Man kan också tolka det som att Magnus anser det onödigt att svara samma person samma sak många gånger, utan betraktar upprepade refuterade invändningar som rent nonsens. Om man vill.
Du har inte alls refuterat argumenten emot den objektiva moralen Magnus. Det är ju istället den totala frånvaron av motargument som är så slående. Allt ni hittills har presenterat i frågan är ogrundade påståenden. Dessa påståenden refuteras gång på gång, men ändå fortsätter ni att likt en repig gammal LP upprepa dom.
Därför är det väl motiverat att utgå från att ni helt enkelt saknar argument som visar att moralen INTE är evolutionär. Om inte så är det nog dags att du kommer med dom nu.
Angående den yttersta domen så är det ju så att man valt vad man vill med den själv så då får man vad man valt och om sedan tiden upphör så är ju knappast förändring det som händer sedan alltså fullbordas snarare den fria vilja snarare än avrättas. Hoppas återkomma med en artikelserie ”Teologi för ateister”; en enkel guide till kristen teologi så vi slipper prata om Dawkins gud eller andra hopkok! I väntan på denna serie så blir svaret sålunda!
Gud begränsade inte vår förmåga att gå på vattnet, han inrättade skapelsen i ordning, det vi kan se och mäta etc. En viktig del i teologin som sedan gav den moderna vetenskapens första steg.
Jag har inte valt att kastas i en brinnande ugn.
Kommer det att ske då? Vi inväntar min serie ”Teologi för ateister” med spänning!
Vad är domen? Vem räddas? Vad väljer vi på? Lite sådant bör kanske pratas om!
Om tiden upphör så händer ingenting Martin! Även tanken på en dom blir då fullständigt meningslös.
Sedan kvarstår att Gud inrättade världen så att vi inte kan gå på vattnet, men att vi kan göra ont. Andra varelser t.ex. skräddare och t.om. vissa ödlor kan gå på vattnet, men kan inte göra ont i vår mening med ordet.
Alltså skapade gud, fullt medvetet, via människan och hennes fria vilja, själv ondskan för att sedan kunna avskaffa den, viket ju motsäger att Gud skulle vara god, han framstår då snarare som en psykopatisk galning.
Om vi ingår i evigheten blir det inverterat av ingenting. Det blir allting!
Evighet är ett tidsbegrepp och tiden skulle upphöra sa du ju.
Nu rör du dig med begrepp som ligger utanför den mänskliga hjärnans kognitiva förmåga och det spelar nog ingen roll vad du än säger. Det kan knappast bli annat än fel.
Evig är per definition ett icketidsbegeepp. Det enda med tid i detta är att det inte är någon tid.
Evighet är oändlig TID Martin. Oändlighet kan vi dock inte begripa så fortfarande rör du dig utanför din domän så att säga och om jag var Gud, vilket du faktiskt inte kan veta säkert att jag inte är (detta sagt som en försmak av det jag tänkte komma in på nu) och hade skapat människornas hjärna så att den inte kunde förstå sådant som evighet och oändlighet, så hade jag tyckt att det var både övermodigt och arrogant av en ynklig liten dödlig att ha tvärsäkra åsikter om sådant, viket jag då förutsätter att du som apologet måste ha.
Varför är det oändlig tid? Finns oändligt i tiden verkligen? Är inte det rätt svårbevisat? Gud är evig och i det konceptet ingår inte tid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Evighet
Precis!
Fast hur var det nu med svar på frågan?
Det möjliga svaret fanns ju i länken, ”Med evighet menas oftast en oändlig tidsrymd”. det är så vi normalt använder ordet evighet.
Att ställa varför frågan om ett begrepp som vi inte ens kan ta till oss är tämligen meningslöst och frågan om oändlighet finns i tiden är inte svårbevisbar den är obevisbar. Därför blir det synnerligen oseriöst att säga saker som ”Gud är evig”. Varken du eller någon annan kan ha minsta aning om detta, bara tro.
Nja att oändlighet inte kan finnas i tiden tror jag är bevisat gällande matematik iaf!
Ok kanske jag överdrev där, jag betraktar mig själv som matematisk idiot så jag borde nog inte argumentera på det viset.
Det hjälper dock inte upp ditt tvärsäkra påstående att Gud är evig ett endaste dugg. Du har iallafall inte en aning.
Absolut är de så vi oftast menar. Vi pratar ju sällan teologi. Inte gemene man. Dock så är det en naturlig del i tvåtusenårs teologi och något som skulle kunna sägas omfattas av ungefär två miljarder människor på vår jord nu. Så så taget ur luften är det liksom inte att evig inte är tid!
Inte ens 2 miljarder människor kan ta bort ”inte” ur inte en aning.
Om du pratar om Hilberts hotell så bevisar det endast att aktiva oändligheter skulle kunna leda till kontradiktioner, dock ej att passiva sådana skulle göra det.
Jag vet
Om du vet det så undrar jag varför du skrev att:
”Nja att oändlighet inte kan finnas i tiden tror jag är bevisat gällande matematik iaf!”
De som kan gå på vatten går ju av naturliga skäl, precis som våra båtar!? Nej då, Gud skapade inte ondskan! Men för att klura på teodiceproblemet behöver du nog inte vänta på en ny bloggpostserie, bara vänta tills jag antaglien kommit dit i den som nu är för handen! En hint är at Gud inrättade världen så att vi kan göra val! En del kallar det fri vilja, andra (som jag nog lutar mer åt själv också) kallar det egen vilja. Fri är likt Guds fria vilja mest att subjektet själv kan använda den, den är liksom inte fri som en kul på nollfriktionsunderlag med slumpgenerator som vickar skivan åt olika håll.
Den fria viljan har ju jag redan kommit till så du ligger efter där.
Om Gud är allsmäktig så måste han ha vetat om att människans fria vilja skulle generera ondska. Därför finner jag det fortfarande mycket adekvat att säga att Gud medvetet skapade ondskan via den fria viljan.
Ur et teologiskt kristet perspektiv menar jag!
Men Gud uppmanade ju t.om. Israeliterna till ondska i GT.
Jag blir lite förbryllad här Martin. Menar du att Gud inte kunde skapa en värld med fri vilja utan ondska. Om du menar det så är ju Gud inte allsmäktig.
Gud måste ha skapat kunskapens träd, i min skalle ser det mycket ut som en allegorisk omskrivning av den neolitiska revolutionen, där mycket av det vi nu kallar ondska verkar ha startat, men varför ställde Gud till det på det viset?
Rent logiskt så borde en allsmäktig gud haft alla möjligheter att undvika ondska. Han kunde skapat jorden med ett sådant överflöd så att bristsituationer aldrig hade behövt uppstå och att konflikter om tillgångar därför aldrig heller hade behövt uppstå. Han kunde skapat oss så att vi inte kunde bli psykopater och därmed undvikit en stor del av all ondska.
Kort sagt, han kunde gjort vad som helst om han nu är allsmäktig, men han valde att skapa ett system med varelser som kunde utveckla ondska.
Slutsatsen blir att antingen är gud inte allsmäktig eller så skapade han ondskan medvetet och då är han inte god.
Vilket är svammel, eftersom det är logiskt möjligt med en fullständigt fri vilja och en värld där endast goda handlingar sker.
Då kan vi väl notera att Lindborgs kristna moralsvammel har grundligt refuterats i I, II, III och IX: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/contra-apologetica-artikelindex/1025193017612312/
(PS: Det här är inte riktat till Lindborg, utan till eventuella läsare som gått på de lögner som SAS-medlemmarna sprider.)
Det spelar ingen roll om ”evighet” definieras med eller utan tid, ty (i) om Gud inte är i tiden kan Han inte *skapa* och (ii) om Han är i en ”evig tid” så kan Han inte *skapa tiden*.
Det här är dock något som Martin har väldigt svårt för att fatta.
Se 1.1 här: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/den-blinda-apologeten-iv/1017002345098046
Eller i alla fall är vi inte överens.
Länken omintetgör ingalunda en evig Gud. Min argumentering för en evig Gud som kan skapa omintetgjordes inte av argumenteringen heller. Tyvärr för er som läser här utspelade sig samtalet på Twitter. Får återkomma exv i ny serie bloggposter ”Teologi för ateister”.
Länken omintetgör att du kan prata rationellt om en *evigt* *skapande* Gud *utanför tiden*.
PS: Vore det inte bättre om du startade en bloggserie med namnet ”filosofi för gudstroende”? (Uppenbarligen så saknar ju nästan alla medlemmar i SAS grundläggande kunskaper inom detta område.)
Rent ärligt: Det är fan patetiskt att det enda du kan göra är att skrika ”Nej, så är det inte!” när du får rejält mothugg.
Men så är ju icke bibeltron rationell, så jag kan väl inte förvänta mig annat.
Tråkigt att du upplever det så. Vi får kanske anledning att återkomma i ärendet om evig! Du tillbakavisade en inte så liten del med argumentet ”svammel”, men berättade inte varför inte liknelsen eller mitt uppställda sätt för Gud att verka inte ägde giltighet. Likafullt ät det förstås bättre om vi kunde åstadkommit en annan upplevelse!
Det var ju här vi var oöverens! Du ville få inte Gud i tiden för att han skulle kunna skapa eftersom (vilket vi var överens om) skapa är ett tidsbundet verb med före och efter. Jag menade att Guds skapande var i tiden vilket räcker och gjorde ett exempel/en liknelse som avfärdades med ”svammel”, det räcker inte för mig som motargument. Och min position finns inte med i denna länk så en evig Gud som kan skapa (då både i tiden och att skapa tiden).
Du måste ha väldigt svårt för att fatta.
Gud kan endast skapa ”tid” om det finns två tillstånd (1) och (2) för vilka gäller att:
(1) Tid finns inte.
(1) => (2)
(2) Tid finns.
Det är bara då vi går från (1) till (2) som ”tid skapas”. Du har två val:
(1) Om det inte finns något tid mellan (1) och (2) är verbet ”skapa” meningslöst, ty verbet *förutsätter* tid. I sådana fall går det inte att koherent prata om övergången (1) => (2) som en ”skapelse”.
(2) Om det finns tid mellan (1) och (2) så är (1) falskt (ty då finns det ju redan tid)! Och då är ditt ”argument” en ren cirkelgång.
Din påhittade saga (som du tror räddar skenet) är att Gud går från den atemporala dimensionen till den temporala och ”skapar i tiden”.
(3) Gud är i den atemporala dimensionen.
(3) => (4)
(4) Gud är i den temporala dimensionen.
(1) => (2)
Men det här argumentet är *exakt samma svammel” som ovan!
Jag hade dock svårt att förstå varför du inte berättade varför mitt argument var fel, utan upprepade att det var fel, det är iof sant så till viss del är det rätt att jag inte fattade!