Författare
Om inlägget
Finns Gud?
Frågan är så vanlig och så utbredd, att vi kan säga att den är allmänmänsklig. Även ateister och agnostiker ställer den frågan. Frågan är lika gammal som människan och har funnits i alla tider, miljöer och kulturer, och är minst lika aktuell idag, trots att vårt samhälle är så sekulariserat som det är.
Jag har skrivit ett par bloggtexter under rubriken: ”Det motsägelsefulla inom ateismen – Ett Gudsbevis”. Dessa bloggtexter har rönt ett stort intresse, men också orsakat både heta och långa diskussioner. Och somliga har hävdat, att jag är ”helt ute och cyklar”, alltså att jag har helt fel. Och det må så vara, att människor hävdar det.
Eftersom jag är kristen och tror på en evig och personlig Gud som har personliga egenskaper/karaktärsdrag, så koncentrerar jag min fråga till just honom. Finns Gud verkligen? Kan jag veta, bortom alla tvivel, att den Gud finns som jag tror på?
Enligt kristen tro, så presenterar Gud sig själv i skapelsen, i Bibeln, i historien, i människors liv, erfarenheter och samveten, men framför allt i och genom Jesus Kristus, Guds Son. Men frågan är ändå: Finns Gud verkligen?
Jag är väl medveten om, att tron på Gud av somliga blandas ihop med tro på tomtar och troll, på olika fantasifoster som ”spagettimonster” etc, på asagudarna Tor och Oden och på religionernas många olika ”gudar”. Men nu skalar jag bort allt detta, och min fråga gäller enbart den Gud som jag som kristen tror på. Finns Gud verkligen, eller är han enbart en mänsklig idé ibland alla andra idéer och föreställningar som finns i den mänskliga idé- och föreställningsvärlden?
KAN FILOSOFIN GE OSS SVAR?
Inom filosofin och i s.k. ”filosofiska skolor” så har filosofer, så länge de har funnits, ägnat sig åt Gudsfrågan. Och genom olika filosofiska resonemang och tankemodeller, så har de ägnat sig åt Gudsfrågan. Man har ställt fram teoretiska/filosofiska ”bevis” och ”motbevis” av olika slag. Men har de kommit fram till något svar som gör att vi, bortom alla tvivel, vet att Gud finns eller att Gud inte finns? Svaret är NEJ.
Alltså behöver vi söka svaret någon annan stans. Men det betyder inte att jag påstår, att det filosofiska resonemanget och tänkandet inte har något berättigande och ska därför avslutas. Men något definitivt och slutgiltigt svar på Gudsfrågan kan filosofin inte ge oss.
KAN VETENSKAPEN GE OSS SVAR?
Då tänker jag närmast på ”den vetenskapliga metoden” som används för att utforska den verklighet som vi lever i, och då den materiella verkligheten. Där har den sin räckvidd och sitt berättigande. Men kan vi genom ”den vetenskapliga metoden” komma fram till ”bevis” som gör att vi, bortom alla tvivel, vet att Gud finns eller att Gud inte finns? Även här är svaret NEJ.
Alltå behöver vi även när det gäller vetenskapen och då ”den vetenskapliga metoden” söka svaret någon annan stans. Vilket inte betyder, att vi för den sakens skull underkänner ”den vetenskapliga metoden”, utan vi enbart konstaterar, att det ligger utanför den metodens räckvidd och möjligheter, att ge oss ett definitivt och slutgiltigt svar på Gudsfrågan.
KAN MÄNNISKORS ERFARENHET GE OSS SVAR?
Både JA och NEJ.
När människor bärs av en övertygelse som gör att det kan säga: Jag vet av erfarenhet, att Gud finns. Då är svaret JA. Och det är vad kristen tro och kristet liv grundläggande handlar om, nämligen att veta och vara övertygad utifrån erfarenhet, att Gud finns. Jag vet på vem jag tror och vidare, att tron till sin natur är övertygelse och baserad på fakta. Och såsom kristna genom alla tider har sagt: Vi kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.(1) Alltså vad vi har erfarenhet av. Detta när det gäller den kristna tron, som är en gåva ifrån Gud till var och en som vill ha med honom att göra. Den tro, som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.(2) Tro och erfarenhet som gör att vi, bortom alla tvivel, vet att Gud finns.
Den kristna tron i motsats till den mänskliga tron, som till sin natur har invändningar, reservationer och tvivel. Därför finns det också människor som riktar in sig på att tvivla, ifrågasätta och förneka den erfarenheten. Och det har de sin fulla rätt att göra, men det förändrar inte erfarenheten.
Men om människor säger: Jag vet av erfarenhet, att Gud inte finns. Då är svaret NEJ. Och det av den anledningen, att de själva är osäkra och inte övertygade. De vet helt enkelt inte, bortom alla tvivel, att Gud inte finns, därför att erfarenheten saknas. De kan inte säga, att av erfarenhet vet jag, att Gud inte finns. Jag har i varje fall inte läst eller lyssnat till någon människa som har sagt det.
Gudsfrågan lever och överlever
Det är ett faktum, att Gudsfrågan lever och den överlever även i de mest sekulariserade länder och miljöer, som t.ex Sverige.
DE TVÅ ALTERNATIVEN
Det finns enbart två alternativ: Antingen finns Gud, eller så finns han inte.
- Finns Gud idag, då har han alltid funnits och kommer alltid att finnas i tid och evighet.
- Finns inte Gud idag, då har han aldrig funnits och kommer aldrig att finnas, vare sig i tid eller evighet.
För mig som kristen är det tveklöst alternativ 1 som gäller.(3)
Väl mött!
/ Bength Gustafson
Källa: (1) 2 Tim. 1:12. Hebr. 11:1. Apg. 1:1-3. v.3. 4:19-20. 1 Kor. 15:3-9. 1 Joh. 1:1-5. (2) Judas brev v. 3. Rom. 12:3. 4:18-21. (3) Ps. 90:1-2. v.2. Dan. 2:20. Upp. 1:8. 21:5-6. Jes. 44:6.
Liknande inlägg
18 kommentarer
kommentarer är stängda.
Just nu på bloggen
Är Turinsvepningen verkligen en målning? Turinsvepningen är en svepning som historiskt har tillskrivits som Jesu Kristi begravningssvepning, men fick stor skepsis under 1900-talet. De flesta forskare accepterar följande fakta om Turinsvepningen: (1) Turinsvepningen innehåller fotografisk negativitet. (2) Turinsvepningen innehåller en hög upplösning av kroppsbilder och blodfläckar. (3) Turinsvepningen har intensiv färglikhet på fibriller. (4) Turinsvepningen har tät enhetlighet på kroppens, framsidas och baksidas maximala optiska densitet. (5) Turinsvepningen har ämneslikformighet som verkar på olika material. (7) Turinsvepningen har tredimensionell information. (8) Turinsvepningen har kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder. (9) Frånvaro av bilder på kroppssidan och toppen av huvudet. (10) Vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar. (11) Beröringsfria zoner som kodades genom tomt utrymme. (12) Frånvaro av kapillärflöde & icke-cementering. (13) Icke-mättnad. (14) Kroppsbild-förflackning. (16) Förekomsten av anatomiska noggrannheter (17) Frånvaron av nedbrytning & förruttnelse. (18) Förekomst av blodfläckar & kroppsvätska. (19) Turinsvepningen är riktningslös – det finns inga penseldrag. (20) Fluorescens saknas på Turinsvepningen under ultraviolett belysning. (21) Gul oxidation förekommer på Turinsvepningen – det finns ingen målarfärg. (22) Det saknas skiktning på Turinsvepningen. (23) Det saknas torrpulver på Turinsvepningen. (24) Det saknas kryddor, oljor eller biokemikalier. (25) Det saknas fotosensibilisatorer eller silver. Hypoteserna som har försökt förklara Turinsvepningen under århundredena är följande: (1) Målerihypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (2) Pulvergnidning- & damning-hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, samt frånvaron av torrt pulver. Därför är denna hypotes inadekvat. (3) Kropps- eller statymålning & emulsion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, frånvaron av bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (4) Kokt olja & vatten hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för fotografisk negativitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, egenskaper hos blodfläckar & kroppsvätska, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg, samt frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (5) Graverade linjeteknik hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara hög upplösning, intensitetslikformighet, densitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-kontaktzoner kodade genom tomt utrymme, förflackning, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (6) Proto-fotografi hypotesen. Den här förklaringen kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, inga fotosensibilisatorer eller silver. Därför är denna hypotes inadekvat. (7) Direktkontakt hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, ämneslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (8) Gasdiffusion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (9) Volckringers metod hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, bilder utan kroppssida eller topp på huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (10) Syreteori hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, densitetslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (11) Bakterie- & svampteori hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara något faktum, förutom icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse. Därför är denna hypotes inadekvat. (12) Elektrostatiska hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara egenskaperna för blodfläckar & kroppsvätska. Därför är denna hypotes inadekvat. (13) Strålningshypotesen av Bob Rucker och Guilo Fanti är den enda förklaringen som kan förklara alla fakta. Därför bör denna hypotes väljas. Kemisten Ray Rogers reviderade sin uppfattning om Turinsvepningen och sa: Jag kommer till slutsatsen att den [Turinsvepningen] har en väldigt bra chans att vara en del av svepningen som användes för att begrava den historiske Jesus.’ Artikel av S.M. Sabbag och Dale Glover
27 september 2023Stokastisk nåd Jag växte upp i ett hushåll av ateister. Mina föräldrar var dedikerade medlemmar av det amerikanska kommunistpartiet, och därför låg ateismen i mitt hushåll ganska nära den militanta antiteismen hos de så kallade ”nyateisterna”. Jag lärde mig att inte bara är religiös tro felaktig, utan faktiskt ond. Liksom min far, en fysisk kemist, förkastade jag alla former av andlighet och blev biokemist (jag avvek så långt som möjligt från den faderliga modellen). Idag är jag en kristen med en djup känsla av Guds nåd och en pågående känsla av förundran över Herrens återlösande kraft i hela skapelsen och i mitt eget liv. Jag förblir vetenskapsman, som jag har varit de senaste 30 åren. Jag finner en enorm tillfredsställelse i min absoluta övertygelse om att vetenskap och tro är komplementära och ömsesidigt stödjande. Min tro stärks av det jag vet om den naturliga världen, och mitt vetenskapliga tänkande har fått ett stort uppsving genom min tro på Herrens skapande kraft. Vilken sorts resa ledde mig från min ungdom av brinnande ateism till där jag är idag? Svaret är enkelt: Gud kallade mig, envist och tydligt, även om det tog mig årtionden att äntligen lyssna och höra. Jag minns det första clarion-kallet ganska tydligt. Som ung såg jag filmen The Gospel According to Matthew av Passolini. I filmen växlar partituren mellan ett antal skarpt kontrasterande stilar. Efter korsfästelsen återspeglar en långsam, dyster, rysk hymn den stämning av förtvivlan och saknad som Maria och lärjungarna kände. Denna musik fortsätter när kvinnorna och John besöker graven på den tredje dagen. Dörrens sten rullas tillbaka och graven avslöjas som tom. I det ögonblicket ändras musiken omedelbart till en glad afrikansk melodi från ett stycke som heter Missa Luba. Detta ögonblick hade en dramatisk och intensiv inverkan på mig. Jag kände en rysning av känslor och en känsla av mirakulös glädje. Filmskaparens konst hade förmedlat sanningen om evangelierna till mig – genom musik och visuell prakt. När John började springa för att sprida ordet till sina vänner, minns jag att jag tänkte, skulle det inte vara underbart om jag kunde tro på den vackra myten om uppståndelsen. Och då tänkte jag nej, det här är bara ett trick i mitt sinne för att framkalla känslor som ursprungligen utvecklades för att låta människor uppleva empati, och så vidare. (Se Dennett för en fullständig förklaring av hur vi ”luras” av sådana känslor). Så medan fröet hade planterats, växte det långsamt och krävde en hel del omsorg, men bar så småningom frukt. Jag läste evangelierna. Jag blev intresserad av mystik och transcendens. Jag började gå i en katolsk kyrka. Allt detta var intressant i intellektuell mening, men det hade ingenting med tro att göra. Jag var en iakttagare, en sympatisk och vänlig sådan, men jag var fortfarande på utsidan och tittade in. Under tiden arbetade jag med att göra vetenskaplig forskning och läste Dawkins och Gould, Lewis Thomas och Carl Sagan. Jag har alltid varit ivrig i min beundran för evolutionsteorins förklaringskraft och till och med kommunicerat med Dawkins angående ett av Darwins brev som jag upptäckte i British Museum, som fick ett omnämnande i The Devil’s Chaplain . Jag fick äntligen gåvan av Guds nåd direkt från Kristus på ett dramatiskt och obestridligt sätt. Men för att fullt ut kunna acceptera denna gåva och veta att jag tillhör Kristus, kropp och själ, behövde jag förena denna nya tro med min vetenskapliga känsla för förnuft. Som det visade sig tyckte jag att detta (som många andra har) var förvånansvärt okomplicerat, särskilt efter att ha läst Guds språk . Min resa till tro började med konst och känslor, men den nådde frukt med min växande förståelse för hur det naturliga universums egenskaper pekar på Gud. Min vetenskapliga världsbild uppmuntrade mig att ställa frågor, några av dem ovanliga för en vetenskapsman: Varför finns skönhet? Tänk på den magiska Oden till glädjen, eller varje ton som någonsin skrivits av Bach, eller Kandinskys målningar, eller elegansen i Einsteins fundamentala ekvationer. Titta på den underbara matematiska artefakten från Mandelbrot-uppsättningen, en ren fraktal, skapad av människans sinnes geni och endast synliggjord av modern datorgrafik. Ja, alla dessa är människors verk, och människan är en underbar skapelse. Men varför är universum vackert? Vad är källan till denna skönhet? När vi tittar på naturen och ser att det till synes artificiella, matematiskt märkliga konceptet med en icke-skalär, självliknande fraktal kan hittas i nästan alla biologiska strukturer (inklusive DNA), såväl som i moln, kustlinjer, berg, och galaxer, vi måste undra över källan till all denna komplexitet, all denna skönhet. Vi vet från fysiken att vår värld är stokastisk, inte strikt deterministisk. Med andra ord, det förändras enligt till synes ”slumpmässiga” influenser, vilket tillåter – till och med insistera på – kreativitet och överraskning vid varje tur. Det är vackert, inte tråkigt; mycket komplex, inte enkel. Biologiska organismer verkar ha bildats med den medfödda förmågan att utvecklas. Och människor, organismer med en själ, representerar det största mysteriet av alla. Varför är det så anmärkningsvärt att vi lever i ett stokastiskt universum? Vi kan förutsäga resultatet om vi kastar 1000 mynt, behandlar en miljon celler med en mutagen, undersöker beteendet hos en miljard molekyler eller spårar ödet för biljoner subatomära partiklar. I den meningen kan vår vetenskap beskriva världen mycket väl. Men vi vet ingenting om vad som händer när du kastar ett enda mynt, utforskar en enskild cells mutationsöde, försöker förutsäga en enda fotons väg eller tittar på en enda människas liv. Det verkar verkligen magiskt (särskilt när vi undersöker vetenskapen om kvantteorin) att vårt universum i grunden är stokastiskt på individnivå. Jag tror att denna egenskap hos de naturlagar vi beskriver genom vetenskapen byggdes in av Skaparen för att tillåta slumpen, skönheten, evolutionen, mänskligheten och till och med tro. Det vi uppfattar som en slump är inte trons fiende, utan tvärtom. Det är Guds redskap. Vi kan genom vetenskapen hitta magnifika och överväldigande bevis för Guds ingripande och pågående engagemang i vår värld, från dess skapelse till våra vardagliga liv, i alla aspekter av verkligheten, inklusive i våra pågående upptäckter av den naturliga världens hemligheter. Vi vet nu att universum inte alltid var […]
20 september 2023Icke-konservationsprincipen i biologi Del 1 Det går inte att förneka att biologi är en form av kemi. Biologi härrör från och beror på alla kemins regler, inklusive jämvikt, reaktionskinetik, katalys, organisk syntes, hydrolys, entropi, etc. Biologi är dock en form av kemi som inte ses någon annanstans i universum. Biologi har framväxande egenskaper som inte tillåter de kemiska reglerna vi känner från enkel kemi att helt (eller till och med delvis) förklara beteendet hos biologiska system. Vid första anblicken är den viktigaste särskiljande egenskapen för biologisk kemi från icke-biologisk kemi, graden av komplexitet som finns i levande organismer. Flera hundra tillväxtfaktorer, cykliner, kinaser, molekylära omkopplare, kaskadsystem, igenkänningssignaler, signalomvandlare, receptorer och diverse andra proteinfaktorer har identifierats inom just de relaterade områdena transkriptionell reglering och celltillväxtkontroll. Alla dessa kemiska enheter interagerar på komplexa koncentrationsberoende sätt med varandra och med andra faktorer. Detsamma gäller för energiomvandling, homeostas, reproduktion och alla andra funktionella egenskaper hos levande celler. Lägg till en högre nivå av fysiologisk komplexitet för flercelliga organismer, och vi har ytterligare framväxande egenskaper som vi kan se i livet runt omkring oss. Men det är inte bara den enorma graden av komplexitet i sig som gör biologin fundamentalt annorlunda från den kemi och fysik som den uppstod ur. Den utmärkande faktorn för biologiska enheter är att det inte finns någon bevarandelag för livet. Livet kan skapas och förstöras. Levande varelser bildas från andra levande varelser, och förstörelsen av liv (definierad som död) är oåterkallelig. Den biologiska icke-konserveringsprincipen bryter inte mot de fysiska lagarna för bevarande, för när en biologisk enhet dör förstörs bara dess biologiska attribut. Organismens materia och energi varken skapas eller förstörs utan bevaras eller omvandlas enligt fysikens lagar. Den fysiska lagen om energi och materiabevarande kan uttryckas med den enkla ekvationen: där X är summan av energi och materia i ett system, och T är tid. Det sker ingen förändring i det totala energi- och materia-innehållet i systemet med tiden. Därför är X = K, en konstant. Om Y är summan av biologiska enheter, är en enkel analog av den första ekvationen där förändringshastigheten i Y kan vara allt från negativ till 0 till positiv, beroende på de relativa värdena för födelsetalen (dB/dT) och dödsfrekvensen (dD/dT). Värdet för Y kan när som helst sträcka sig från 0 (släckning) till C, systemets maximala bärförmåga för livet. Detta indikerar att liv inte är bevarat – det kan skapas eller förstöras. Icke-konserveringsprincipen (NCP) skiljer liv från alla andra former av energi och materia och leder direkt till några av de viktiga lagarna och attributen för biologiska system. Fysiska och kemiska regler kan användas för att beskriva verkan av ett enzym eller energiflödet i en cell, men på högre nivåer av biologisk organisation är fysiska lagar inte till stor nytta, och unika biologiska lagar som tar hänsyn till NCP är nödvändig. Den viktigaste av dessa är evolution genom naturligt urval, som är helt beroende av NCP. Utan biologisk död skulle det naturliga urvalet inte kunna fungera. Det är kravet på död, såväl som kravet på nedärvning av egenskaper, som gör evolutionen till en biologisk konstruktion, inte direkt tillämpbar (förutom i mycket allmänna analogier) på icke-biologiska system. Organismer dör när de komplexa kemiska interaktionerna mellan hundratals till tusentals molekyler inte längre fungerar på ett sätt att upprätthålla kemisk homeostas. Det är inte lika troligt att organismer dör, och det faktum gör att naturligt urval kan ske. Eftersom naturligt urval måste gynna överlevnad (per definition), utvecklas biologiska varelser med en teleonomisk (Mayrs term för programmerad teleologi inom biologi) mot ökad kondition. Således blir varelser bättre anpassade till sina miljöer, och nya funktioner uppstår. Detta är inte alls bevis eller ens indikation på extern design, men det är bevis för en intern design. Jag kan nämna att Daniel Dennett är en förespråkare för biologisk teleologi, så idén är uppenbarligen inte teistisk i sig. Den reduktionistiska frestelsen att avfärda existensen av rent biologiska lagar i studiet av biologi är ett filosofiskt misstag som sannolikt har varit ett hinder för framsteg i vår förståelse av livet. Många moderna biologer har förkastat denna uppfattning och ägnat sig åt ett spännande utforskande av hur komplexitet och framväxt kan leda till stora insikter i biologisk teori. Jag anser att ett erkännande av principen om icke-bevarande inom biologi borde vara en viktig del av den utforskningen. Del 2 Vi har sett i förra inlägget (del 1) att livet inte bevaras, medan materia och energi är det. Vi vet att livet är ett framväxande fenomen från komplexa kemiska interaktioner. Som diskuterades i förra inlägget finns det en mängd komplexa system som också uppstår från fysiska och kemiska interaktioner som inte är levande. En storm uppstår från en speciell uppsättning omständigheter som involverar temperatur, luftfuktighet, tryck och vind, och några av dessa (som vind) är i sig framväxande fenomen av mer grundläggande komponenter (som temperaturgradienter i atmosfären). En storm, som ett komplext system, kan sägas födas som ett resultat av oavsiktliga konfigurationer som uppstår tillsammans på rätt plats vid rätt tidpunkt. Stormen kommer att pågå under en period (dess ”livstid”), och sedan ”dö” eftersom de faktorer som håller den i homeostas antingen försvinner eller förändras på grund av andra slumpmässiga, oavsiktliga händelser. Om temperaturförhållandena och andra faktorer är rätta, kan en slumpmässig kollision mellan två molekyler i atmosfären eller havet leda till en kemisk reaktion, som producerar ”födelse” av en ny förening. Den föreningen kommer också att finnas kvar tills den i sin tur bryts ned av ytterligare kemiska interaktioner, hydrolys eller sönderdelning. Dessutom verkar det som att de processer genom vilka komplexa system avslutas eller förstörs har mycket gemensamt, oavsett om dessa system lever eller inte. I varje fall är det inte materia eller energi som går förlorad, utan komplexiteten och regelbundenhet i själva systemet. I varje fall går homeostasen eller underhållet av systemet sönder. En storm färdas över land och skingra dess energi; vinden lägger sig, regnmolnen sprider sig. En komplex kemisk förening genomgår hydrolys, bindningar bryts och kemikalien omvandlas till en enklare. En stjärna får slut på kärnbränsle. Ibland är sådana dödshändelser oavsiktliga, och ibland är de en oundviklig, förutsägbar del av systemets […]
13 september 2023Är foster levande? Du kanske har hört påståendet att det mänskliga fostret inte är levande. Men är det verkligen sant? I den här artikeln kommer vi att utvärdera huruvida det mänskliga fostret är levande utifrån kritiskt tänkande. Ett argument som framförs är att fostret inte är levande biologiskt. Det är bara en cellklump. Detta argument är falskt. Den vetenskapliga konsensus bland forskare är att livet börjar vid befruktningen.1 Enligt professorn Keith Moore, ”Mänskligt liv börjar vid befruktningen”.2 Enligt forskaren Yuki Okada, ”Däggdjurs livscykel börjar när en spermie kommer in i ett ägg”.3 Enligt Van Nostrands Scientific Encyclopedia, ”I det ögonblick som den mänskliga mannens spermiecell möter honans ägg … börjar ett nytt liv”.4 Enligt förlossningsläkarna J.P. Greenhill och E.A. Friedman, ”Termen befruktning syftar på föreningen av manliga och kvinnliga pronukleära element … från vilken en ny levande varelse utvecklas”.5 Enligt embryologen Jan Langman, ”Utvecklingen av en människa börjar med befruktningen”.6 Ett annat argument som framförs är att det mänskliga fostret inte är en person, även om det är biologiskt levande. Detta argument är falskt, eftersom ingen av de alternativa definitionerna av mänskligt personskap kan tillämpas konsekvent. Vi kommer nu att utvärdera varje försök till att definiera mänskligt personskap. En försökt definition av mänskligt personskap är när en människa blir medvetande. Denna definition misslyckas, eftersom människor i koma fortfarande är personer även om de är omedvetna. Nyfödda barn är fortfarande personer, även om de är omedvetna. En annan försökt definition av mänskligt personskap är livsduglighet och oberoende. Denna definition misslyckas, eftersom handikappade människor fortfarande är personer även om de är beroende av andra. Nyfödda och för tidigt födda barn är fortfarande personer trots att de är beroende av föräldrar respektive kuvös. En annan försökt definition av mänskligt personskap är via den genetiska sekvensen för arten Homo sapiens. Denna definition fungerar, eftersom det är den enda definitionen som framgångsrikt omfattar alla människor. Det innebär att fostret – oavsett stadium – måste behandlas som en mänsklig person med rättigheter. Ett annat argument som framförs är att kvinnan har kroppslig autonomi över det mänskliga fostret inuti henne. Detta argument är falskt. För det första, har en förälder en laglig skyldighet att ta hand om ett levande barn, annars kommer föräldern att åtalas för vanvård. För det andra, är det olagligt för medborgare att avsluta liv. För det tredje, har det kvinnliga fostret i livmodern också ett val och kroppslig autonomi samt en rätt till liv. För det fjärde, om kvinnans autonomi verkligen skulle överskride fostrets autonomi, då skulle det ha varit lagligt att göra abort fram till födseln! Ett annat argument som framförs är att abort bör tillåtas av ekonomiska skäl. Detta argument är falskt. För att använda en jämförelse, är det tillåtet att dränka en nyfödd bebis för att föräldern inte kan ta hand om den? Nej, självklart inte! Eftersom det nyfödda barnet är vid liv, är föräldern eller staten skyldig att ta hand om det. Eftersom människofostret är vid liv och en person, borde föräldern eller staten vara skyldig att ta hand om det också. Ett annat argument som framförs är att abortbegränsningar kränker kvinnors rättigheter. Detta argument är falskt. Abort skadar kvinnors rättigheter, eftersom det dödar flickan i livmodern. Abort är inte en mänsklig rättighet. Detta är en kommersiellt motiverad lögn. Rätten till liv är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter. Genom att skydda kvinnans liv i livmodern och vara pro-life, hjälper vi kvinnors rättigheter och vi gör världen till en bättre plats för flickor överallt! Att vara pro-life är det mest feministiska du kan göra! Ett annat argument är att alla feminister förespråkade abort. Detta är falskt! De tidiga feministerna var pro-life! Ett exempel på detta är Susan B. Anthony. De jämförde abort med en våldtäkt, där de såg abort som inskränkning på kvinnans livmoder. De ansåg även att det var nedvärderande att be kvinnor att mörda sina barn i magen och att behandla barnet i magen som om de vore boskap man kan avliva. De motsatta sig även preventivmedel. De ansåg att preventivmedel och abort uppmuntrar till promiskuitet bland män, vilket i sin tur ökar objektifieringen av kvinnor. De var även aktiva i nykterhetsrörelsen. De ansåg att alkoholen gav upphov till våld i allmänhet och våldtäkter synnerhet. Genom få bort alkoholen från sina män, då resulterade det i en bättre familjestruktur. De ansåg även att moderskapet var en av deras största gåvor. De var själva både mödrar och politiskt aktiva. Det fanns ingen motsättning mellan moderskapet och annan aktivitet, enligt dem.7 Sammanfattningsvis är det mänskliga fostret vid liv biologiskt, är en mänsklig person eftersom det bär samma genetiska sekvensen, har kroppslig autonomi samt och har rätt till liv, där många feminister under åren har varit pro-life. Om du har gjort en abort, vill jag bara säga att Jesus älskar dig! Jesus förlåter dig för allt! Det är okej! Tillsammans kan vi hjälpa till att skydda framtida kvinnors liv! Referenser: 1 Jacobs, Steven. “Biologists’ Consensus on ‘When Life Begins.’” SSRN Electronic Journal, 2018, https://doi.org/10.2139/ssrn.3211703. 2 Keith L. Moore, The Developing Human: Clinically Oriented Embryology, 7th edition. Philadelphia, PA: Saunders, 2003. pp. 16, 2. 3 Okada et al., A role for the elongator complex in zygotic paternal genome demethylation, NATURE 463:554 (Jan. 28, 2010) 4 Van Nostrand’s Scientific Encyclopedia, 5th edition, New York: Van Nostrand Reinhold Company, 1976 5 Greenhill & Friedman. Biological Principles and Modern Practice of Obstetrics, W.B. Saunders, Philadelphia, 1974. 6 Jan Langman. Medical Embryology, 3rd edition, Baltimore: Williams and Wilkins, 1975 7 EWTN. (2017). Early feminists were pro-life. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=bHXg1m6eAUo&ab_channel=EWTN ⁸ https://thebookofworks.com/2017/06/26/the-non-conservation-principle-in-biology/ ⁹ https://thebookofworks.com/2017/07/03/non-conservation-evolution-and-teleology-in-biology-part-2/
6 september 2023Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion Om man ska lägga sin tillit till en religion, då bör man välja den religion som bäst stämmer överens med verkligheten, vilket delas av de samtida akademikerna Edward Feser, Hugh Ross och Michael Rota bland annat. Olika religioner har olika sannolikheter i en sannolikhetsanalys baserat på deras anspråk om den externa världen. För mig, är det helt centralt att lägga vikt vid frågan om vilka centrala anspråk de olika religionerna gör. För mig är det viktigt att tänka så här: Om det centrala anspråket har motbevisats bortom rimligt tvivel, då har religionens centrala läror motbevisats bortom rimligt tvivel och då kan jag inte anamma den religionen. Samtida filosofer, såsom Timothy McGrew, Edward Feser och Joshua Rasmussen, anser att religiös tillit ska vara baserat på de historiska anspråkens belägg. Det anser även jag. Hur skulle då ett sådant evidensbaserat synsätt på religion kunna se ut? Hur skulle man närma sig de olika religionerna? Man skulle kunna göra ungefär så här, vilket tilltalar mig: Islam Ett centralt historiskt anspråk inom islam är att Jesus INTE dog på korset utan en tvilling korsfästes istället för honom. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. De icke-kristna Talmud, Josefus, Tacitus och Lucian samt Nya Testamentet nämner alla att Jesus korsfästes. För mig, diskvalificerar detta islams påstående att en tvilling korsfästes istället och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat historiskt anspråk är att Jesus INTE dog på korset utan svimmade. Denna förklaring förespråkades av muslimen Ahmed Deedat bland annat. Jag började undersöka huruvida det går att överleva en korsfästelse, enligt den medicinska vetenskapen. Jag kom fram till att det är omöjligt att överleva en korsfästelse utan hjälp av en läkare (Edwards, 1986), där hypovolemisk chock och hjärtbrott är de främsta dödsorsakerna från en korsfästelse. Detta är varför konsensus inom forskningen är att Jesus var fullkomligt död (McDowell & McDowell, 2017; Licona, 2018). För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående Jesus överlevnad på korset och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat centralt anspråk inom islam är att Jesus var en profet. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. Ju fler källor som nämner något, desto högre blir dess sannolikhet. Jag kom fram till att det INTE finns några källor som nämner att Jesus var en profet, förutom Koranen. De icke-kristna Celsus, Josefus, Pliny och Lucian, samt Nya Testamentet, nämner alla att Jesus associerades som Gud kommen som människa. För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående att Jesus´ var en profet och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. På grund av ovanstående har islam en låg sannolikhetsgrad för mig till graden av obefintlighet, eftersom islams historiska anspråk om Jesus inte stämmer överens med den övriga datan. Därför är islam falsk. Mormonism Mormonismens ryggrad är att Joseph Smith fick guldtavlor från en ängel. Fanns det några andra ögonvittnen till händelsen än Smith självt, frågade jag mig själv? Jag kom fram till att det initialt fanns flera ögonvittnen till guldtavlorna, men att de alla gjorde återkallelser av sina vittnesmål (Hill, 1972). Detta sänker sannolikheten markant. Jag frågade mig själv om det finns anlag för att Joseph Smith var en skojare och bedragare. Svaret jag fann är ja, det fanns det. Joseph Smith själv var en tvivelaktig figur, där han hade ett rykte om sig för att vara en skojare även innan guldtavlorna (McKeever & Johnson, 2013), vilket stödjer hypotesen om att guldtavlorna är uppdiktade. Detta sänker sannolikheten ytterligare, framförallt när Joseph Smith är det enda ögonvittnet som inte återkallade sitt vittnesmål. För mig, diskvalificerar detta mormonismens anspråk om guldtavlorna och därmed mormonismen självt, eftersom dess sannolikhetsgrad har nått obefintlighet, enligt mig. Därför är mormonism falsk. Polyteism Polyteismen kommer nu att utvärderas. Den gemensamma nämnaren för alla polyteistiska religioner är att de anser att deras polyteistiska gudar existerar, där deras belägg är dokument om gudarnas bedrifter. Vilken är genren för dessa dokument? Forskare brukar klassificera dessa dokument i genren mytologi, vilket är när tiden och platsen är oviss. Detta är ett skäl som minskar polyteismens historiska förankring och därmed minskas dess sannolikhet för mig. Ett annat skäl är att händelserna nedtecknades flera århundraden efter att de påstådda händelserna ägde rum, vilket minskar sannolikheten ytterligare. Ett annat skäl är att eftersom de polyteistiska gudarna är inom tid och rum, användes de polyteistiska gudarna som ersättningar för naturfenomen. Till exempel, användes Zeus för att förklara blixten. I ljuset av den naturvetenskapliga revolutionen med bland andra Isaac Newton, Johannes Kepler och Robert Doyle blev de polyteistiska gudarnas förklaringskraft försumbar. Därför accepterar jag inte polyteismen. Alltså är polyteismen falsk. Buddhism Buddhismen kommer nu att utvärderas. Vad är buddhismens centrala anspråk? Det centrala påståendet är att reinkarnation ständigt inträffar, där målet är att nå nihilistisk glömska som kallas Nirvana. Vad är beläggen för reinkarnation? Den åberopade evidensen för reinkarnation är enligt uppgift Ian Stevensons studier om barn med minnen från tidigare liv. Det finns allvarliga metodologiska problem med Stevensons studier och Stevenson själv har erkänt att alla studierna har allvarliga brister. Det finns flera alternativa förklaringar som har en större förklaringskraft i jämförelse med reinkarnation, även om någon skulle se Stevensons studier som giltiga. En naturalistisk förklaring är morfisk resonans, som är en process där självorganiserande system ärver ett minne från tidigare liknande system genom genetisk likhet (Sheldrake, 2009). En annan naturalistisk förklaring är akaschiskt fält och retroigenkänning, där all mänsklig erfarenhet ses som en del av en kollektiv minnesbank och repeteras om och om igen (Laszlo, 2007). En annan naturalistisk förklaring är minnesbuntar, vilket förklarar varför så många minnen är kopplade till en geografisk region och kopplade till avlidna släktingar (Denton, 1884). En annan naturalistisk förklaring är mental ocean teorin, där medvetandet är som ett hav och koppar sporadiskt tas ut och så småningom kommer att leda till överlappning, vilket förklarar varför vissa minnen överlappar varandra (Morris, 2021). En övernaturalistisk förklaring är demonisk besittning, vilket förklarar varför vissa barn så småningom glömde sina minnen och visste var deras kroppar var begravda (Habermas & Moreland, 2004). På grund av styrkan i dessa alternativa förklaringsmodeller, så minskas […]
30 augusti 2023
- Johan Karlsson om Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion: “Skeptikerns utgångspunkt i fråga om kunskap är agnostisk. När Jakob skriver att ”För mig är det viktigt att tänka så…” 17 sep 2023, 23:37
- Anti-apologetik om Varför naturalismen inte kan förklara människans mening, mål eller syfte: “Det säger ju dock ingenting om huruvida naturalismen är sann eller ej, bara att författaren till detta inlägg inte tycker…” 29 jan 2023, 21:43
- Anonym om Vem är den idisslande haren?: “Intressant blogginlägg! Håller med om att bibeltexten är fenomenologisk i sina beskrivningar.” 5 nov 2022, 10:03
Konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion. Hur kan tvivel och frågor leda oss till en djupare tro? Konferensen Våga fråga kommer att ta upp denna och många fler frågor. Anmäl dig nu!
... Läs merLäs mindre
0 kommentarerKommentera på Facebook
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre
0 kommentarerKommentera på Facebook
Nu inför Påsken så fylls det offentliga rummet med kycklingar, harar, fjädrar, ägg, kärringar och en och annan referens till en judisk predikant från den främre orienten vars död och uppståndelse ca 2,5 miljarder människor runt om i världen högtidlig håller.
Samtidigt menar 1,2 miljarder muslimer att han aldrig dog, utan togs levande upp till himlen. I vår del av världen där sekularismen är utbred finns det många som menar att det aldrig existerat någon historisk Jesus, utan att han är en sammanblandning av olika antika myter som Paulus och den tidiga Kyrkan mer eller mindre fabricerat.
Häng med på kvällens webbinarium där vi diskuterar frågan!
... Läs merLäs mindre
This content isn't available right now
When this happens, it's usually because the owner only shared it with a small group of people, changed who can see it or it's been deleted.0 kommentarerKommentera på Facebook
This content isn't available right now ... Läs merLäs mindre
This content isn't available right now
When this happens, it's usually because the owner only shared it with a small group of people, changed who can see it or it's been deleted.0 kommentarerKommentera på Facebook
”Det motsägelsefulla inom ateismen – Ett Gudsbevis” Var nog det utan tvekan sämsta stöd för Gud jag någonsin har stött på och det förvånar mig att du inte verkar begripa det själv. Hoppas vi slipper diskutera det mer Bength för det är fullständigt skrattretande dåligt.
Människors erfarenheter ger stöd för ALLA olika gudar genom historien då det alltid funnits någon som trott på dom. Alla gudar verkar dessutom kunna generera upplevelser av märkliga fenomen så det verkar har en materiell förklaring i hjärnans sätt att fungera.
Ingen som vill bli tagen på allvar kan därför påstå bortom alla tvivel att någon gud varken finns eller inte finns och det borde verkligen få er religiösa att sluta uttrycka er med sådan löjlig tvärsäkerhet som ni ofta gör.
Anders, mänskliga erfarenheter stöder bara sådana företeelser som deras upplevelser har en koppling till- och Gudsupplevelser kan testas.
Till exempel med koherenstest- och då finns det massor av Kristna Gudsupplevelser som når upp till lyckat resultat.
Med vänlig hälsning Joel
Alla religioner har människor som upplever att dom har en koppling till den. Om det är ett gudsbevis så finns alla gudar.
Dom test som har gjorts ger vad jag vet bara stöd för att stark tro i sig kan producera det vi kallar gudsupplevelser, plus t.ex. sådant som fysiskt tillfrisknande om man tror starkt på en medicin, även om den senare visar sig vara placebo.
Om du med lyckat resultat menar att dina sk. koherenstest bevisar att gud finns så pratar du i nattmössan.
Men att bli tagen på allvar då man anser att allt det vi egentligen är, är resultatet av elektrokemiska processer i vår hjärna skulle vara mer tillförlitligt?
Ja naturligtvis, det är vad tillgängliga bevis säger oss.
Låter som C.S Lewis svammel:
Se III:3: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/contra-apologetica-artikelindex/1025193017612312/
Hej Anders Åberg! På vilket sätt menar du, att du själv inte uttrycker dig med en ”löjlig tvärsäkerhet” i din kommentar? Mvh Bength Gustafson
”Ingen som vill bli tagen på allvar kan därför påstå bortom alla tvivel att någon gud varken finns eller ***inte*** finns”
Är det löjlig tvärsäkerhet i dina ögon?
Hej Anders Åberg! Eftersom ”löjlig tvärsäkerhet” är ditt uttryck, så förklara då vad du menar med det uttrycket.
När det så gäller mina båda bloggtexter om ”det motsägelsefulla inom ateismen”, så träffade jag tydligen en öm och svag punkt, av reaktionerna att döma på kommentarsfälten, och även att döma av din reaktion här ovan.
Huvudpoängen i det som jag skrev, var ”ateisternas Gudsupptagenhet i sitt tänkande och i sin argumentation”. Och det vågar jag nog påstå, att jag har ett brett underlag för den ”Gudsupptagenheten hos ateister”. Det vore klädsamt, om ni kunde erkänna den ”Gudsupptagenheten”. Det betyder ju inte, att ni behöver dela min slutsats, att det är ett ”Gudsbevis”. Men att förneka er ”Gudsupptagenhet”, det är enbart dumt, eftersom den framkommer så tydligt i vad ni skriver och säger.
Mvh Bength Gustafson
Löjlig tvärsäkerhet är när man är tvärsäker så sådant som ingen KAN vara säker på, annat än i sina fantasier och det är ni religiösa extremt duktiga på.
Ditt ”löjliga” påstående att ateisters tänkande om Gud skulle vara ett gudsbevis är ett exempel på detta. Det träffade en öm och rent märkligt svag punkt hos dig själv, nämligen en närmast häpnadsväckande brist på normal logisk slutledningsförmåga. ”Tro och erfarenhet som gör att vi, bortom alla tvivel, vet att Gud finns.” är ett annat exempel på löjlig tvärsäkerhet.
Faktum är att nästan allt ni skriver är behäftat med löjlig tvärsäkerhet om Gud.
Jag skulle aldrig ta dina eller någon annans eventuella tvivel på Gud som ett bevis på hans icke existens, det hade varit löjlig tvärsäkerhet från min sida.
Sedan vägrar du godta min egen förklaring att jag inte alls är upptagen av någon gud, men däremot störd på dom som med löjlig tvärsäkerhet sprider tro på fullständigt obevisade och dessutom obevisbara figurer.
Är det en konstig tanke för dig Bength att jag kanske vet mer om mina egna bevekelsegrunder än vad du gör? Det verkar nästan så.
Benght har kläck ur sig ett ”bevis” (redigerad i enlighet med https://svenskapologetik.wordpress.com/om-bloggen/regler-for-samtalet-pa-bloggen/ ) än ”det moraliska beviset”.
Tack Anders för ditt klargörande svar!
Mvh Bength Gustafson
I sin inledning säger Bength Gustafson att frågan ”Finns Gud?” kan beskrivas som allmänmänsklig. Han skriver att ”även” ateister och agnostiker ställer denna fråga. Så vilka är de övriga som ställer frågan? Rimligen alla som tror på Gud. Det vill säga: frågan är så allmänmänsklig att även de människor som tror på Gud, ställer sig frågan om han verkligen finns.
Genom denna inledning undergräver han den fasta mark som han mot slutet menar sig ha nått. Här hävdar Gustafson att kristen tro i grunden handlar om att veta och vara övertygad utifrån erfarenhet, att Gud finns. Tron och erfarenheten ”gör att vi, bortom alla tvivel, vet att Gud finns.”
Om han genom sitt ”vi” gör sig till tolk för jordens 2,4 miljarder kristna, så borde det alltså finnas väldigt många människor som aldrig ställer sig frågan ”Finns Gud?”. Alltså den fråga som vi tidigare fått veta ”är så vanlig och så utbredd, att vi kan säga att den är allmänmänsklig”.
Vidare är det intressant att notera att Gustafson, som presenteras av SAS som en av ”våra” författare, i princip säger att varken filosofiska argument eller argument utifrån empirisk kunskap kan avgöra frågan om Guds existens. Jag vet inte hur många gånger jag har fått moraliska eller andra filosofiska så kallade Gudsbevis presenterade för mig. Och hur många gånger har jag inte fått höra att universums konstanter eller komplexiteten hos det ena eller andra är ”bevis” för en skapare. Om nu en av SAS egna författare underkänner allt detta som avgörande bevis, betyder det att vi slipper höra dessa argument i fortsättningen?
Det enda som Gustafson menar är avgörande, är den egna erfarenheten. Vilket placerar honom i samma startfält som exempelvis de muslimer som ger uttryck för samma tvärsäkerhet, fast kring en annan gud. Och vi kan givetvis plussa på med tvärsäkra anhängare av världens alla övriga religioner. Jag betvivlar inte att Gustafson har denna erfarenhet av att vara tvärsäker. Men jag ser inget skäl att fästa särskilt avseende vid just hans tvärsäkerhet. Alla som är tvärsäkra på att deras gud existerar kan ju inte ha rätt. Det är däremot fullt möjligt att alla har misstagit sig.
Hej Johan Franzon!
1. Det är ett känt faktum, att för att en fråga ska kunna besvaras så måste den först ställas. Och just frågan ”Finns Gud”? är lämplig att besvara, därför att den är så allmänmänsklig.
2. Om du ska uttala dig om ”kristen tro”, då måste du hålla dig till vad den faktiskt handlar om, annars är det något annat som du uttalar dig om. Vilket inte är så ovanligt, tyvärr, när den kristna tron angrips och ifrågasätts. Du måste veta vad du talar om
– Termen ”Tro” är ett av de mest centrala begreppen i Bibeln. Bibeln, som är den kristna trons grunddokument.
– Grundbetydelsen av ”Tro” är bl.a ”fasthet, säkerhet, pålitlighet, att vara säker, att veta med säkerhet, övertygelse”. Det är den ”Tro” som Gud ger som gåva till var och en som ärligt och uppriktigt vill ha med honom att göra.
– Du kan inte blanda ihop ”kristen tro” med mänsklig tro, därför att den till sin natur tvivlar, har invändningar, ifrågasättanden och reservationer.
– Du kan heller inte blanda ihop ”kristen tro” med trosbegreppen i de många olika religionerna, t.ex Islam eller Hinduism. Inte heller med tron på tomtar och troll, eller på asagudarna Tor och Oden, eller med tron på något annat inom sagans, fantasins, mytologins och religionens värld.
– TRO och ERFARENHET går hand i hand när det gäller ”kristen tro och kristet liv”.
3. Inom varken filosofi eller vetenskap gör man anspråk på, att veta hur något förhåller sig ”bortom alla tvivel”. Inte mig veterligt, i varje fall. Därför utgör heller inte filosofi eller vetenskap grunden för min kristna tro och för mitt kristna liv. Men som jag skrev i min bloggtext, så betyder det inte, att filosofi och vetenskap inte har sitt berättigande och att vi inte kan hämta argument därifrån. Så både du och jag får finna oss i, att även i fortsättningen få argument och motargument ifrån filosofi och vetenskap. Men det tål vi, eller hur?
Mvh Bength Gustafson
” Du kan inte blanda ihop ”kristen tro” med mänsklig tro, därför att den till sin natur tvivlar, har invändningar, ifrågasättanden och reservationer.”
Gustafsson blandar ihop den deskriptiva definitionen av ”tro” med hans egna påhittade stipulativa ”bibliska” definition. Det är snarare han som får utgå ifrån den deskriptiva definitionen för att rättfärdiga hans bibelsvammel.
”Inom varken filosofi eller vetenskap gör man anspråk på, att veta hur något förhåller sig ”bortom alla tvivel”. Inte mig veterligt, i varje fall. ”
Uppenbarligen så vet du inte vad du pratar om, ty logik (och därmed matematik) är en del av filosofin och båda dessa områden erkänner existensen av nödvändiga sanningar. Vidare accepterar epistemisk fundamentism att det existerar nödvändiga och självevidenta första principer.
Hej Johan Karlsson! Det jag gjorde i min bloggtext var, att jag gav en definition av det Bibliska ordet ”Tro”, och att det skiljer sig ifrån ”vår mänskliga tro”. Att du sedan kallar det för ”bibelsvammel”, det förändrar ingenting.
För övrigt ingen kommentar om vad jag vet och inte vet om logik, filosofi och olika sanningsbegrepp etc.
Mvh Bength Gustafson
1. Det du beskrev som allmänmänskligt var att ställa frågan, inte att besvara den. Om det är allmänmänskligt att ställa frågan, så betyder det att i princip alla människor ställer denna fråga. Det betyder i så fall att även människor som säger sig vara tvärsäkra på att Gud finns, i själva verket ställer sig denna fråga.
2. Du pratar om kristen tro som om du hade ett mandat från världens 2,4 miljarder kristna att tala i deras sak. Har du ett sådant mandat? Även jag har egen erfarenhet. Jag har varit i dialog med många kristna som inte alls verkar ha din syn. De har berättat att just avsaknaden av absolut visshet är en förutsättning för att kunna ta det språng som tron innebär. Hade de befunnit sig i ett tillstånd av absolut visshet, så hade deras tro inte varit värd lika mycket, rent av inget alls. Det är också förklaringen, har de sagt, till att Gud håller så låg profil. Hade han öppet visat sig för alla, så skulle poängen med tron gå förlorad. Paulus skriver ju ofta om hoppet som han har i Kristus. Varför beskriver han det som ett hopp, om han i själva verket är säker? Jag tror säkert att du kan hitta Bibelverser som stöder din linje. Men jag tror inte att din linje är den enda som kan hitta Bibelverser.
3. Det var ju synd. Om både du och jag är eniga om att filosofi och vetenskap inte kan avgöra frågan, varför ska vi då tröttas ut med argument från dessa domäner?
Mvh Johan
Hej Johan Franzon! Jag svarar på dina punkter 1-3.
1. Jag har svårt att tänka mig, att du inte vet varför frågor ställs inom olika områden, vare sig vi talar om Gud eller om något annat ämnesområde.
1. a. Därför att människor undrar och vill ha svar. Det är allmänmänskligt att ställa frågor och att människor vill få svar på sina frågor.
1. b. Vi ställer inte frågor enbart för vår egen skull, utan även för andra människors skull.
1. c. Av pedagogiska skäl. För att lära ut något. Här är Jesus ett lysande exempel. Han ställde ofta frågor av pedagogiska skäl, för att lära ut något till sina lärjungar och till andra som lyssnade på honom.
2. Det jag gör, Johan, är att jag ger en definition av det Bibliska begreppet ”Tro” och hur det skiljer sig ifrån vår mänskliga tro. ”Hjärtats tro” respektive ”huvudets tro”, som har helt olika innebörd. Det behöver jag inte ha ”ett mandat från världens 2,4 miljarder kristna”, för att göra.
Det kan säkert varje kristen människa vittna om, när det gäller skillnaden mellan ”hjärtats tro” och ”huvudets tro”, och spänningsfältet däremellan. Och att ha kunskap om den skillnaden, det är en ovärderlig hjälp för oss som kristna.
Och utan ”hjärtats tro”, så finns det inget bärkraftigt hopp över huvud taget. Vårt kristna hopp vilar definitivt inte på ”huvudets tro” – vår mänskliga tro.
3. Det finns människor som har behov av argument ifrån både filosofi och vetenskap/”den naturvetenskapliga metoden”, och det räcker som skäl, för att vi som kristna ska kunna ge även sådana argument. Människor har behov av både andliga och intellektuella argument. Därför är apologetik så viktigt! Därför är jag medlem i SAS – Svenska apologetiksällskapet.
Men vi ska vara medvetna om både filosofins och vetenskapens/”den naturvetenskapliga metodens” begränsade räckvidd och möjlighet, att kunna ge oss ett definitivt och slutgiltigt svar på frågan om Guds existens och Guds icke-existens. Det är både sunt och klokt att vara medveten om det.
Mvh Bength Gustafson