Författare
Om inlägget
Religionspsykologi och trons verklighet
Det finns ett fält inom psykologin som kallas religionspsykologi som på många sätt är väldigt intressant, men som även kan vara vilseledande. Religionspsykologi studerar och försöker förstå och beskriva vad religionen gör för människan samt varför människan söker och tror. Fältet försöker alltså att förstå vad religion fyller för behov och hur religion och tro påverkar människors liv.
Om man skulle tillämpa kunskapen som finns inom fältet tror jag att vore det möjligt att förklara och beskriva min och andra kristnas (eller andra religioners anhängare) tro. Utifrån till exempel tankar, beteenden och relationer skulle man kunna bygga upp en trovärdig förklaring till en persons tro.
Trots att jag än inte läst supermycket eller gjort studier inom just religionspsykologi tror jag mig, från min psykologutbildning, besitta tillräckligt mycket liknande kunskap för att kunna beskriva och förklara många religiösa erfarenheter – enbart utifrån psykologiska begrepp och förklaringsmodeller. Låt mig ge ett konkret exempel: min egen tro. Jag skulle, med stor pricksäkerhet, kunna beskriva och förklara varför och hur det gick till när jag fattade beslutet att tro på Jesus. Utifrån mina tidigare livserfarenheter, vetskap om hur hjärnan och sinnet i allmänhet funkar samt de rådande omständigheter i mitt liv vid den tidpunkten skulle jag kunna bygga upp en sannolik förklaringsmodell för min tro. Jag skulle peka på vilka erfarenheter och möten med människor som drog mig till att börja söka, vilken position jag var i livet när mitt sökande intensifierades och vilket behov tron fyllde vid tidpunkten som jag fattade beslutet att tro på Jesus. På samma sätt skulle jag säkert, med lite bakgrundsinformation, även kunna förklara och beskriva samma förlopp gällande en annan Gudstroende person.
Men, och detta är ett stort men, det säger inget om huruvida tron är sann eller inte. Min noggranna och träffsäkra religionspsykologiska beskrivning skulle inte kunna säga något om huruvida Gud finns eller om evangeliet om Jesus stämmer. Detta är bortom religionspsykologins gräns. Och om man inte förstår att det är en gräns, utan tror att det är slutet, kan den religionspsykologiska kunskapen lätt bli vilseledande. Att det går att förklara utomvärldsliga företeelser (tro på Gud) på ett inomvärldsligt sätt (religionspsykologiskt) betyder inte att det utomvärldsliga (Gud) inte existerar.
Låt oss jämföra detta resonemang med en kärleksrelation. Om jag skulle observera två personer som känner kärlek för varandra och som jag visste en massa saker om – till exempel deras nuvarande och tidigare livsomständigheter – skulle jag troligtvis kunna ge en rimlig förklaring över varför de känner kärlek för varandra, vad som föranlett att just de blivit ett par samt vilket behov det fyller för dem. Men återigen skulle min beskrivning fortfarande inte kunna säga något om huruvida deras kärlek är verklig eller inte. Att jag kan förklara deras kärlek till varandra betyder inte att deras kärlek till varandra inte är sann eller äkta.
Ibland hamnar vi i diskussioner om Gud där vi gör på detta sättet, det vill säga att genom att jag lyckats förklara något (till exempel utifrån religionspsykologi) så tror jag att sanningsvärdet av tron eliminerats. Att jag kan leverera en träffsäker, religionspsykologisk beskrivning på varför jag tror betyder inte att min tro de facto är falsk. Jag kan även tänka mig att många inom till exempel fysiken resonerar på liknande sätt i relation till Guds existens, det vill säga att när fysiker med hjälp av vetenskap lyckats förklara saker om universum så tror man sig ha förklarat bort verkligheten av Gud – vilket inte alls behöver stämma.
Så sammanfattningsvis är det viktigt att skilja på teori och verklighet. En religionspsykologisk teori om varför människor tror och vilken funktion religion fyller innehåller säkert mycket klokheter men den har också uppenbara begränsningar som är viktiga att komma ihåg. En teori förblir alltid en teori, medan verkligheten är mycket mer än så. För det är först när vi går bortom den teoretiska förklaringen av en företeelse som vi får uppleva verkligheten av den – både när det kommer till kärlek och till tron på Gud och Jesus. På samma sätt som alla miljoner böcker och texter som skrivits om kärlek omöjligt kan fånga vidden och bredden av upplevelsen av kärlek, kan jag säga att verkligheten med Jesus är något helt annat än religionspsykologins fynd och teorier. Och för den som ännu inte upplevt Jesus är det turligt nog en ständigt öppen inbjudan.
Liknande inlägg
55 kommentarer
kommentarer är stängda.
Just nu på bloggen
Är Turinsvepningen verkligen en målning? Turinsvepningen är en svepning som historiskt har tillskrivits som Jesu Kristi begravningssvepning, men fick stor skepsis under 1900-talet. De flesta forskare accepterar följande fakta om Turinsvepningen: (1) Turinsvepningen innehåller fotografisk negativitet. (2) Turinsvepningen innehåller en hög upplösning av kroppsbilder och blodfläckar. (3) Turinsvepningen har intensiv färglikhet på fibriller. (4) Turinsvepningen har tät enhetlighet på kroppens, framsidas och baksidas maximala optiska densitet. (5) Turinsvepningen har ämneslikformighet som verkar på olika material. (7) Turinsvepningen har tredimensionell information. (8) Turinsvepningen har kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder. (9) Frånvaro av bilder på kroppssidan och toppen av huvudet. (10) Vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar. (11) Beröringsfria zoner som kodades genom tomt utrymme. (12) Frånvaro av kapillärflöde & icke-cementering. (13) Icke-mättnad. (14) Kroppsbild-förflackning. (16) Förekomsten av anatomiska noggrannheter (17) Frånvaron av nedbrytning & förruttnelse. (18) Förekomst av blodfläckar & kroppsvätska. (19) Turinsvepningen är riktningslös – det finns inga penseldrag. (20) Fluorescens saknas på Turinsvepningen under ultraviolett belysning. (21) Gul oxidation förekommer på Turinsvepningen – det finns ingen målarfärg. (22) Det saknas skiktning på Turinsvepningen. (23) Det saknas torrpulver på Turinsvepningen. (24) Det saknas kryddor, oljor eller biokemikalier. (25) Det saknas fotosensibilisatorer eller silver. Hypoteserna som har försökt förklara Turinsvepningen under århundredena är följande: (1) Målerihypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (2) Pulvergnidning- & damning-hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, samt frånvaron av torrt pulver. Därför är denna hypotes inadekvat. (3) Kropps- eller statymålning & emulsion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för enhetlig intensitet, tredimensionell information, frånvaron av bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, samt gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (4) Kokt olja & vatten hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för fotografisk negativitet, tredimensionell information, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, förflackning, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, egenskaper hos blodfläckar & kroppsvätska, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg, samt frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (5) Graverade linjeteknik hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara hög upplösning, intensitetslikformighet, densitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-kontaktzoner kodade genom tomt utrymme, förflackning, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, gul oxiderade & fläckade bilden utan färg. Därför är denna hypotes inadekvat. (6) Proto-fotografi hypotesen. Den här förklaringen kan inte redogöra för intensitetslikformighet, tredimensionell information, kontinuerliga fullängdsfrontal- och ryggbilder, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, anatomisk noggrannhet, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, inga fotosensibilisatorer eller silver. Därför är denna hypotes inadekvat. (7) Direktkontakt hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, ämneslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper, frånvaron av kryddor eller oljor eller biokemikaliska ämnen. Därför är denna hypotes inadekvat. (8) Gasdiffusion hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (9) Volckringers metod hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för intensitetslikformighet, densitetslikformighet, bilder utan kroppssida eller topp på huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (10) Syreteori hypotesen. Denna förklaring kan inte redogöra för höga upplösningen, densitetslikformighet, tredimensionell information, inga bilder på kroppssidan eller toppen av huvudet, vertikalt kartlagda omslagsförvrängningar, anatomiska noggrannheter, blodfläckar & kroppsvätskeegenskaper. Därför är denna hypotes inadekvat. (11) Bakterie- & svampteori hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara något faktum, förutom icke-cementering & frånvaron av kapillärflöde, icke-mättnad, ingen nedbrytning & förruttnelse. Därför är denna hypotes inadekvat. (12) Elektrostatiska hypotesen. Denna förklaring kan inte förklara egenskaperna för blodfläckar & kroppsvätska. Därför är denna hypotes inadekvat. (13) Strålningshypotesen av Bob Rucker och Guilo Fanti är den enda förklaringen som kan förklara alla fakta. Därför bör denna hypotes väljas. Kemisten Ray Rogers reviderade sin uppfattning om Turinsvepningen och sa: Jag kommer till slutsatsen att den [Turinsvepningen] har en väldigt bra chans att vara en del av svepningen som användes för att begrava den historiske Jesus.’ Artikel av S.M. Sabbag och Dale Glover
27 september 2023Stokastisk nåd Jag växte upp i ett hushåll av ateister. Mina föräldrar var dedikerade medlemmar av det amerikanska kommunistpartiet, och därför låg ateismen i mitt hushåll ganska nära den militanta antiteismen hos de så kallade ”nyateisterna”. Jag lärde mig att inte bara är religiös tro felaktig, utan faktiskt ond. Liksom min far, en fysisk kemist, förkastade jag alla former av andlighet och blev biokemist (jag avvek så långt som möjligt från den faderliga modellen). Idag är jag en kristen med en djup känsla av Guds nåd och en pågående känsla av förundran över Herrens återlösande kraft i hela skapelsen och i mitt eget liv. Jag förblir vetenskapsman, som jag har varit de senaste 30 åren. Jag finner en enorm tillfredsställelse i min absoluta övertygelse om att vetenskap och tro är komplementära och ömsesidigt stödjande. Min tro stärks av det jag vet om den naturliga världen, och mitt vetenskapliga tänkande har fått ett stort uppsving genom min tro på Herrens skapande kraft. Vilken sorts resa ledde mig från min ungdom av brinnande ateism till där jag är idag? Svaret är enkelt: Gud kallade mig, envist och tydligt, även om det tog mig årtionden att äntligen lyssna och höra. Jag minns det första clarion-kallet ganska tydligt. Som ung såg jag filmen The Gospel According to Matthew av Passolini. I filmen växlar partituren mellan ett antal skarpt kontrasterande stilar. Efter korsfästelsen återspeglar en långsam, dyster, rysk hymn den stämning av förtvivlan och saknad som Maria och lärjungarna kände. Denna musik fortsätter när kvinnorna och John besöker graven på den tredje dagen. Dörrens sten rullas tillbaka och graven avslöjas som tom. I det ögonblicket ändras musiken omedelbart till en glad afrikansk melodi från ett stycke som heter Missa Luba. Detta ögonblick hade en dramatisk och intensiv inverkan på mig. Jag kände en rysning av känslor och en känsla av mirakulös glädje. Filmskaparens konst hade förmedlat sanningen om evangelierna till mig – genom musik och visuell prakt. När John började springa för att sprida ordet till sina vänner, minns jag att jag tänkte, skulle det inte vara underbart om jag kunde tro på den vackra myten om uppståndelsen. Och då tänkte jag nej, det här är bara ett trick i mitt sinne för att framkalla känslor som ursprungligen utvecklades för att låta människor uppleva empati, och så vidare. (Se Dennett för en fullständig förklaring av hur vi ”luras” av sådana känslor). Så medan fröet hade planterats, växte det långsamt och krävde en hel del omsorg, men bar så småningom frukt. Jag läste evangelierna. Jag blev intresserad av mystik och transcendens. Jag började gå i en katolsk kyrka. Allt detta var intressant i intellektuell mening, men det hade ingenting med tro att göra. Jag var en iakttagare, en sympatisk och vänlig sådan, men jag var fortfarande på utsidan och tittade in. Under tiden arbetade jag med att göra vetenskaplig forskning och läste Dawkins och Gould, Lewis Thomas och Carl Sagan. Jag har alltid varit ivrig i min beundran för evolutionsteorins förklaringskraft och till och med kommunicerat med Dawkins angående ett av Darwins brev som jag upptäckte i British Museum, som fick ett omnämnande i The Devil’s Chaplain . Jag fick äntligen gåvan av Guds nåd direkt från Kristus på ett dramatiskt och obestridligt sätt. Men för att fullt ut kunna acceptera denna gåva och veta att jag tillhör Kristus, kropp och själ, behövde jag förena denna nya tro med min vetenskapliga känsla för förnuft. Som det visade sig tyckte jag att detta (som många andra har) var förvånansvärt okomplicerat, särskilt efter att ha läst Guds språk . Min resa till tro började med konst och känslor, men den nådde frukt med min växande förståelse för hur det naturliga universums egenskaper pekar på Gud. Min vetenskapliga världsbild uppmuntrade mig att ställa frågor, några av dem ovanliga för en vetenskapsman: Varför finns skönhet? Tänk på den magiska Oden till glädjen, eller varje ton som någonsin skrivits av Bach, eller Kandinskys målningar, eller elegansen i Einsteins fundamentala ekvationer. Titta på den underbara matematiska artefakten från Mandelbrot-uppsättningen, en ren fraktal, skapad av människans sinnes geni och endast synliggjord av modern datorgrafik. Ja, alla dessa är människors verk, och människan är en underbar skapelse. Men varför är universum vackert? Vad är källan till denna skönhet? När vi tittar på naturen och ser att det till synes artificiella, matematiskt märkliga konceptet med en icke-skalär, självliknande fraktal kan hittas i nästan alla biologiska strukturer (inklusive DNA), såväl som i moln, kustlinjer, berg, och galaxer, vi måste undra över källan till all denna komplexitet, all denna skönhet. Vi vet från fysiken att vår värld är stokastisk, inte strikt deterministisk. Med andra ord, det förändras enligt till synes ”slumpmässiga” influenser, vilket tillåter – till och med insistera på – kreativitet och överraskning vid varje tur. Det är vackert, inte tråkigt; mycket komplex, inte enkel. Biologiska organismer verkar ha bildats med den medfödda förmågan att utvecklas. Och människor, organismer med en själ, representerar det största mysteriet av alla. Varför är det så anmärkningsvärt att vi lever i ett stokastiskt universum? Vi kan förutsäga resultatet om vi kastar 1000 mynt, behandlar en miljon celler med en mutagen, undersöker beteendet hos en miljard molekyler eller spårar ödet för biljoner subatomära partiklar. I den meningen kan vår vetenskap beskriva världen mycket väl. Men vi vet ingenting om vad som händer när du kastar ett enda mynt, utforskar en enskild cells mutationsöde, försöker förutsäga en enda fotons väg eller tittar på en enda människas liv. Det verkar verkligen magiskt (särskilt när vi undersöker vetenskapen om kvantteorin) att vårt universum i grunden är stokastiskt på individnivå. Jag tror att denna egenskap hos de naturlagar vi beskriver genom vetenskapen byggdes in av Skaparen för att tillåta slumpen, skönheten, evolutionen, mänskligheten och till och med tro. Det vi uppfattar som en slump är inte trons fiende, utan tvärtom. Det är Guds redskap. Vi kan genom vetenskapen hitta magnifika och överväldigande bevis för Guds ingripande och pågående engagemang i vår värld, från dess skapelse till våra vardagliga liv, i alla aspekter av verkligheten, inklusive i våra pågående upptäckter av den naturliga världens hemligheter. Vi vet nu att universum inte alltid var […]
20 september 2023Icke-konservationsprincipen i biologi Del 1 Det går inte att förneka att biologi är en form av kemi. Biologi härrör från och beror på alla kemins regler, inklusive jämvikt, reaktionskinetik, katalys, organisk syntes, hydrolys, entropi, etc. Biologi är dock en form av kemi som inte ses någon annanstans i universum. Biologi har framväxande egenskaper som inte tillåter de kemiska reglerna vi känner från enkel kemi att helt (eller till och med delvis) förklara beteendet hos biologiska system. Vid första anblicken är den viktigaste särskiljande egenskapen för biologisk kemi från icke-biologisk kemi, graden av komplexitet som finns i levande organismer. Flera hundra tillväxtfaktorer, cykliner, kinaser, molekylära omkopplare, kaskadsystem, igenkänningssignaler, signalomvandlare, receptorer och diverse andra proteinfaktorer har identifierats inom just de relaterade områdena transkriptionell reglering och celltillväxtkontroll. Alla dessa kemiska enheter interagerar på komplexa koncentrationsberoende sätt med varandra och med andra faktorer. Detsamma gäller för energiomvandling, homeostas, reproduktion och alla andra funktionella egenskaper hos levande celler. Lägg till en högre nivå av fysiologisk komplexitet för flercelliga organismer, och vi har ytterligare framväxande egenskaper som vi kan se i livet runt omkring oss. Men det är inte bara den enorma graden av komplexitet i sig som gör biologin fundamentalt annorlunda från den kemi och fysik som den uppstod ur. Den utmärkande faktorn för biologiska enheter är att det inte finns någon bevarandelag för livet. Livet kan skapas och förstöras. Levande varelser bildas från andra levande varelser, och förstörelsen av liv (definierad som död) är oåterkallelig. Den biologiska icke-konserveringsprincipen bryter inte mot de fysiska lagarna för bevarande, för när en biologisk enhet dör förstörs bara dess biologiska attribut. Organismens materia och energi varken skapas eller förstörs utan bevaras eller omvandlas enligt fysikens lagar. Den fysiska lagen om energi och materiabevarande kan uttryckas med den enkla ekvationen: där X är summan av energi och materia i ett system, och T är tid. Det sker ingen förändring i det totala energi- och materia-innehållet i systemet med tiden. Därför är X = K, en konstant. Om Y är summan av biologiska enheter, är en enkel analog av den första ekvationen där förändringshastigheten i Y kan vara allt från negativ till 0 till positiv, beroende på de relativa värdena för födelsetalen (dB/dT) och dödsfrekvensen (dD/dT). Värdet för Y kan när som helst sträcka sig från 0 (släckning) till C, systemets maximala bärförmåga för livet. Detta indikerar att liv inte är bevarat – det kan skapas eller förstöras. Icke-konserveringsprincipen (NCP) skiljer liv från alla andra former av energi och materia och leder direkt till några av de viktiga lagarna och attributen för biologiska system. Fysiska och kemiska regler kan användas för att beskriva verkan av ett enzym eller energiflödet i en cell, men på högre nivåer av biologisk organisation är fysiska lagar inte till stor nytta, och unika biologiska lagar som tar hänsyn till NCP är nödvändig. Den viktigaste av dessa är evolution genom naturligt urval, som är helt beroende av NCP. Utan biologisk död skulle det naturliga urvalet inte kunna fungera. Det är kravet på död, såväl som kravet på nedärvning av egenskaper, som gör evolutionen till en biologisk konstruktion, inte direkt tillämpbar (förutom i mycket allmänna analogier) på icke-biologiska system. Organismer dör när de komplexa kemiska interaktionerna mellan hundratals till tusentals molekyler inte längre fungerar på ett sätt att upprätthålla kemisk homeostas. Det är inte lika troligt att organismer dör, och det faktum gör att naturligt urval kan ske. Eftersom naturligt urval måste gynna överlevnad (per definition), utvecklas biologiska varelser med en teleonomisk (Mayrs term för programmerad teleologi inom biologi) mot ökad kondition. Således blir varelser bättre anpassade till sina miljöer, och nya funktioner uppstår. Detta är inte alls bevis eller ens indikation på extern design, men det är bevis för en intern design. Jag kan nämna att Daniel Dennett är en förespråkare för biologisk teleologi, så idén är uppenbarligen inte teistisk i sig. Den reduktionistiska frestelsen att avfärda existensen av rent biologiska lagar i studiet av biologi är ett filosofiskt misstag som sannolikt har varit ett hinder för framsteg i vår förståelse av livet. Många moderna biologer har förkastat denna uppfattning och ägnat sig åt ett spännande utforskande av hur komplexitet och framväxt kan leda till stora insikter i biologisk teori. Jag anser att ett erkännande av principen om icke-bevarande inom biologi borde vara en viktig del av den utforskningen. Del 2 Vi har sett i förra inlägget (del 1) att livet inte bevaras, medan materia och energi är det. Vi vet att livet är ett framväxande fenomen från komplexa kemiska interaktioner. Som diskuterades i förra inlägget finns det en mängd komplexa system som också uppstår från fysiska och kemiska interaktioner som inte är levande. En storm uppstår från en speciell uppsättning omständigheter som involverar temperatur, luftfuktighet, tryck och vind, och några av dessa (som vind) är i sig framväxande fenomen av mer grundläggande komponenter (som temperaturgradienter i atmosfären). En storm, som ett komplext system, kan sägas födas som ett resultat av oavsiktliga konfigurationer som uppstår tillsammans på rätt plats vid rätt tidpunkt. Stormen kommer att pågå under en period (dess ”livstid”), och sedan ”dö” eftersom de faktorer som håller den i homeostas antingen försvinner eller förändras på grund av andra slumpmässiga, oavsiktliga händelser. Om temperaturförhållandena och andra faktorer är rätta, kan en slumpmässig kollision mellan två molekyler i atmosfären eller havet leda till en kemisk reaktion, som producerar ”födelse” av en ny förening. Den föreningen kommer också att finnas kvar tills den i sin tur bryts ned av ytterligare kemiska interaktioner, hydrolys eller sönderdelning. Dessutom verkar det som att de processer genom vilka komplexa system avslutas eller förstörs har mycket gemensamt, oavsett om dessa system lever eller inte. I varje fall är det inte materia eller energi som går förlorad, utan komplexiteten och regelbundenhet i själva systemet. I varje fall går homeostasen eller underhållet av systemet sönder. En storm färdas över land och skingra dess energi; vinden lägger sig, regnmolnen sprider sig. En komplex kemisk förening genomgår hydrolys, bindningar bryts och kemikalien omvandlas till en enklare. En stjärna får slut på kärnbränsle. Ibland är sådana dödshändelser oavsiktliga, och ibland är de en oundviklig, förutsägbar del av systemets […]
13 september 2023Är foster levande? Du kanske har hört påståendet att det mänskliga fostret inte är levande. Men är det verkligen sant? I den här artikeln kommer vi att utvärdera huruvida det mänskliga fostret är levande utifrån kritiskt tänkande. Ett argument som framförs är att fostret inte är levande biologiskt. Det är bara en cellklump. Detta argument är falskt. Den vetenskapliga konsensus bland forskare är att livet börjar vid befruktningen.1 Enligt professorn Keith Moore, ”Mänskligt liv börjar vid befruktningen”.2 Enligt forskaren Yuki Okada, ”Däggdjurs livscykel börjar när en spermie kommer in i ett ägg”.3 Enligt Van Nostrands Scientific Encyclopedia, ”I det ögonblick som den mänskliga mannens spermiecell möter honans ägg … börjar ett nytt liv”.4 Enligt förlossningsläkarna J.P. Greenhill och E.A. Friedman, ”Termen befruktning syftar på föreningen av manliga och kvinnliga pronukleära element … från vilken en ny levande varelse utvecklas”.5 Enligt embryologen Jan Langman, ”Utvecklingen av en människa börjar med befruktningen”.6 Ett annat argument som framförs är att det mänskliga fostret inte är en person, även om det är biologiskt levande. Detta argument är falskt, eftersom ingen av de alternativa definitionerna av mänskligt personskap kan tillämpas konsekvent. Vi kommer nu att utvärdera varje försök till att definiera mänskligt personskap. En försökt definition av mänskligt personskap är när en människa blir medvetande. Denna definition misslyckas, eftersom människor i koma fortfarande är personer även om de är omedvetna. Nyfödda barn är fortfarande personer, även om de är omedvetna. En annan försökt definition av mänskligt personskap är livsduglighet och oberoende. Denna definition misslyckas, eftersom handikappade människor fortfarande är personer även om de är beroende av andra. Nyfödda och för tidigt födda barn är fortfarande personer trots att de är beroende av föräldrar respektive kuvös. En annan försökt definition av mänskligt personskap är via den genetiska sekvensen för arten Homo sapiens. Denna definition fungerar, eftersom det är den enda definitionen som framgångsrikt omfattar alla människor. Det innebär att fostret – oavsett stadium – måste behandlas som en mänsklig person med rättigheter. Ett annat argument som framförs är att kvinnan har kroppslig autonomi över det mänskliga fostret inuti henne. Detta argument är falskt. För det första, har en förälder en laglig skyldighet att ta hand om ett levande barn, annars kommer föräldern att åtalas för vanvård. För det andra, är det olagligt för medborgare att avsluta liv. För det tredje, har det kvinnliga fostret i livmodern också ett val och kroppslig autonomi samt en rätt till liv. För det fjärde, om kvinnans autonomi verkligen skulle överskride fostrets autonomi, då skulle det ha varit lagligt att göra abort fram till födseln! Ett annat argument som framförs är att abort bör tillåtas av ekonomiska skäl. Detta argument är falskt. För att använda en jämförelse, är det tillåtet att dränka en nyfödd bebis för att föräldern inte kan ta hand om den? Nej, självklart inte! Eftersom det nyfödda barnet är vid liv, är föräldern eller staten skyldig att ta hand om det. Eftersom människofostret är vid liv och en person, borde föräldern eller staten vara skyldig att ta hand om det också. Ett annat argument som framförs är att abortbegränsningar kränker kvinnors rättigheter. Detta argument är falskt. Abort skadar kvinnors rättigheter, eftersom det dödar flickan i livmodern. Abort är inte en mänsklig rättighet. Detta är en kommersiellt motiverad lögn. Rätten till liv är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheter. Genom att skydda kvinnans liv i livmodern och vara pro-life, hjälper vi kvinnors rättigheter och vi gör världen till en bättre plats för flickor överallt! Att vara pro-life är det mest feministiska du kan göra! Ett annat argument är att alla feminister förespråkade abort. Detta är falskt! De tidiga feministerna var pro-life! Ett exempel på detta är Susan B. Anthony. De jämförde abort med en våldtäkt, där de såg abort som inskränkning på kvinnans livmoder. De ansåg även att det var nedvärderande att be kvinnor att mörda sina barn i magen och att behandla barnet i magen som om de vore boskap man kan avliva. De motsatta sig även preventivmedel. De ansåg att preventivmedel och abort uppmuntrar till promiskuitet bland män, vilket i sin tur ökar objektifieringen av kvinnor. De var även aktiva i nykterhetsrörelsen. De ansåg att alkoholen gav upphov till våld i allmänhet och våldtäkter synnerhet. Genom få bort alkoholen från sina män, då resulterade det i en bättre familjestruktur. De ansåg även att moderskapet var en av deras största gåvor. De var själva både mödrar och politiskt aktiva. Det fanns ingen motsättning mellan moderskapet och annan aktivitet, enligt dem.7 Sammanfattningsvis är det mänskliga fostret vid liv biologiskt, är en mänsklig person eftersom det bär samma genetiska sekvensen, har kroppslig autonomi samt och har rätt till liv, där många feminister under åren har varit pro-life. Om du har gjort en abort, vill jag bara säga att Jesus älskar dig! Jesus förlåter dig för allt! Det är okej! Tillsammans kan vi hjälpa till att skydda framtida kvinnors liv! Referenser: 1 Jacobs, Steven. “Biologists’ Consensus on ‘When Life Begins.’” SSRN Electronic Journal, 2018, https://doi.org/10.2139/ssrn.3211703. 2 Keith L. Moore, The Developing Human: Clinically Oriented Embryology, 7th edition. Philadelphia, PA: Saunders, 2003. pp. 16, 2. 3 Okada et al., A role for the elongator complex in zygotic paternal genome demethylation, NATURE 463:554 (Jan. 28, 2010) 4 Van Nostrand’s Scientific Encyclopedia, 5th edition, New York: Van Nostrand Reinhold Company, 1976 5 Greenhill & Friedman. Biological Principles and Modern Practice of Obstetrics, W.B. Saunders, Philadelphia, 1974. 6 Jan Langman. Medical Embryology, 3rd edition, Baltimore: Williams and Wilkins, 1975 7 EWTN. (2017). Early feminists were pro-life. YouTube. https://www.youtube.com/watch?v=bHXg1m6eAUo&ab_channel=EWTN ⁸ https://thebookofworks.com/2017/06/26/the-non-conservation-principle-in-biology/ ⁹ https://thebookofworks.com/2017/07/03/non-conservation-evolution-and-teleology-in-biology-part-2/
6 september 2023Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion Om man ska lägga sin tillit till en religion, då bör man välja den religion som bäst stämmer överens med verkligheten, vilket delas av de samtida akademikerna Edward Feser, Hugh Ross och Michael Rota bland annat. Olika religioner har olika sannolikheter i en sannolikhetsanalys baserat på deras anspråk om den externa världen. För mig, är det helt centralt att lägga vikt vid frågan om vilka centrala anspråk de olika religionerna gör. För mig är det viktigt att tänka så här: Om det centrala anspråket har motbevisats bortom rimligt tvivel, då har religionens centrala läror motbevisats bortom rimligt tvivel och då kan jag inte anamma den religionen. Samtida filosofer, såsom Timothy McGrew, Edward Feser och Joshua Rasmussen, anser att religiös tillit ska vara baserat på de historiska anspråkens belägg. Det anser även jag. Hur skulle då ett sådant evidensbaserat synsätt på religion kunna se ut? Hur skulle man närma sig de olika religionerna? Man skulle kunna göra ungefär så här, vilket tilltalar mig: Islam Ett centralt historiskt anspråk inom islam är att Jesus INTE dog på korset utan en tvilling korsfästes istället för honom. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. De icke-kristna Talmud, Josefus, Tacitus och Lucian samt Nya Testamentet nämner alla att Jesus korsfästes. För mig, diskvalificerar detta islams påstående att en tvilling korsfästes istället och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat historiskt anspråk är att Jesus INTE dog på korset utan svimmade. Denna förklaring förespråkades av muslimen Ahmed Deedat bland annat. Jag började undersöka huruvida det går att överleva en korsfästelse, enligt den medicinska vetenskapen. Jag kom fram till att det är omöjligt att överleva en korsfästelse utan hjälp av en läkare (Edwards, 1986), där hypovolemisk chock och hjärtbrott är de främsta dödsorsakerna från en korsfästelse. Detta är varför konsensus inom forskningen är att Jesus var fullkomligt död (McDowell & McDowell, 2017; Licona, 2018). För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående Jesus överlevnad på korset och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. Ett annat centralt anspråk inom islam är att Jesus var en profet. Jag började undersöka huruvida det finns andra källor som stödjer detta. Ju fler källor som nämner något, desto högre blir dess sannolikhet. Jag kom fram till att det INTE finns några källor som nämner att Jesus var en profet, förutom Koranen. De icke-kristna Celsus, Josefus, Pliny och Lucian, samt Nya Testamentet, nämner alla att Jesus associerades som Gud kommen som människa. För mig, diskvalificerar detta islams påstående angående att Jesus´ var en profet och minskar markant dess historiska tillförlitlighet. På grund av ovanstående har islam en låg sannolikhetsgrad för mig till graden av obefintlighet, eftersom islams historiska anspråk om Jesus inte stämmer överens med den övriga datan. Därför är islam falsk. Mormonism Mormonismens ryggrad är att Joseph Smith fick guldtavlor från en ängel. Fanns det några andra ögonvittnen till händelsen än Smith självt, frågade jag mig själv? Jag kom fram till att det initialt fanns flera ögonvittnen till guldtavlorna, men att de alla gjorde återkallelser av sina vittnesmål (Hill, 1972). Detta sänker sannolikheten markant. Jag frågade mig själv om det finns anlag för att Joseph Smith var en skojare och bedragare. Svaret jag fann är ja, det fanns det. Joseph Smith själv var en tvivelaktig figur, där han hade ett rykte om sig för att vara en skojare även innan guldtavlorna (McKeever & Johnson, 2013), vilket stödjer hypotesen om att guldtavlorna är uppdiktade. Detta sänker sannolikheten ytterligare, framförallt när Joseph Smith är det enda ögonvittnet som inte återkallade sitt vittnesmål. För mig, diskvalificerar detta mormonismens anspråk om guldtavlorna och därmed mormonismen självt, eftersom dess sannolikhetsgrad har nått obefintlighet, enligt mig. Därför är mormonism falsk. Polyteism Polyteismen kommer nu att utvärderas. Den gemensamma nämnaren för alla polyteistiska religioner är att de anser att deras polyteistiska gudar existerar, där deras belägg är dokument om gudarnas bedrifter. Vilken är genren för dessa dokument? Forskare brukar klassificera dessa dokument i genren mytologi, vilket är när tiden och platsen är oviss. Detta är ett skäl som minskar polyteismens historiska förankring och därmed minskas dess sannolikhet för mig. Ett annat skäl är att händelserna nedtecknades flera århundraden efter att de påstådda händelserna ägde rum, vilket minskar sannolikheten ytterligare. Ett annat skäl är att eftersom de polyteistiska gudarna är inom tid och rum, användes de polyteistiska gudarna som ersättningar för naturfenomen. Till exempel, användes Zeus för att förklara blixten. I ljuset av den naturvetenskapliga revolutionen med bland andra Isaac Newton, Johannes Kepler och Robert Doyle blev de polyteistiska gudarnas förklaringskraft försumbar. Därför accepterar jag inte polyteismen. Alltså är polyteismen falsk. Buddhism Buddhismen kommer nu att utvärderas. Vad är buddhismens centrala anspråk? Det centrala påståendet är att reinkarnation ständigt inträffar, där målet är att nå nihilistisk glömska som kallas Nirvana. Vad är beläggen för reinkarnation? Den åberopade evidensen för reinkarnation är enligt uppgift Ian Stevensons studier om barn med minnen från tidigare liv. Det finns allvarliga metodologiska problem med Stevensons studier och Stevenson själv har erkänt att alla studierna har allvarliga brister. Det finns flera alternativa förklaringar som har en större förklaringskraft i jämförelse med reinkarnation, även om någon skulle se Stevensons studier som giltiga. En naturalistisk förklaring är morfisk resonans, som är en process där självorganiserande system ärver ett minne från tidigare liknande system genom genetisk likhet (Sheldrake, 2009). En annan naturalistisk förklaring är akaschiskt fält och retroigenkänning, där all mänsklig erfarenhet ses som en del av en kollektiv minnesbank och repeteras om och om igen (Laszlo, 2007). En annan naturalistisk förklaring är minnesbuntar, vilket förklarar varför så många minnen är kopplade till en geografisk region och kopplade till avlidna släktingar (Denton, 1884). En annan naturalistisk förklaring är mental ocean teorin, där medvetandet är som ett hav och koppar sporadiskt tas ut och så småningom kommer att leda till överlappning, vilket förklarar varför vissa minnen överlappar varandra (Morris, 2021). En övernaturalistisk förklaring är demonisk besittning, vilket förklarar varför vissa barn så småningom glömde sina minnen och visste var deras kroppar var begravda (Habermas & Moreland, 2004). På grund av styrkan i dessa alternativa förklaringsmodeller, så minskas […]
30 augusti 2023
- Johan Karlsson om Skeptiker utvärderar religion: En kritisk granskning av religion: “Skeptikerns utgångspunkt i fråga om kunskap är agnostisk. När Jakob skriver att ”För mig är det viktigt att tänka så…” 17 sep 2023, 23:37
- Anti-apologetik om Varför naturalismen inte kan förklara människans mening, mål eller syfte: “Det säger ju dock ingenting om huruvida naturalismen är sann eller ej, bara att författaren till detta inlägg inte tycker…” 29 jan 2023, 21:43
- Anonym om Vem är den idisslande haren?: “Intressant blogginlägg! Håller med om att bibeltexten är fenomenologisk i sina beskrivningar.” 5 nov 2022, 10:03
Konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion. Hur kan tvivel och frågor leda oss till en djupare tro? Konferensen Våga fråga kommer att ta upp denna och många fler frågor. Anmäl dig nu!
... Läs merLäs mindre
0 kommentarerKommentera på Facebook
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre
0 kommentarerKommentera på Facebook
Nu inför Påsken så fylls det offentliga rummet med kycklingar, harar, fjädrar, ägg, kärringar och en och annan referens till en judisk predikant från den främre orienten vars död och uppståndelse ca 2,5 miljarder människor runt om i världen högtidlig håller.
Samtidigt menar 1,2 miljarder muslimer att han aldrig dog, utan togs levande upp till himlen. I vår del av världen där sekularismen är utbred finns det många som menar att det aldrig existerat någon historisk Jesus, utan att han är en sammanblandning av olika antika myter som Paulus och den tidiga Kyrkan mer eller mindre fabricerat.
Häng med på kvällens webbinarium där vi diskuterar frågan!
... Läs merLäs mindre
This content isn't available right now
When this happens, it's usually because the owner only shared it with a small group of people, changed who can see it or it's been deleted.0 kommentarerKommentera på Facebook
This content isn't available right now ... Läs merLäs mindre
This content isn't available right now
When this happens, it's usually because the owner only shared it with a small group of people, changed who can see it or it's been deleted.0 kommentarerKommentera på Facebook
En liknande religionspsykologisk förklaringsmodell kan naturligtvis också användas på min ateism, vilket då inte heller säger något om huruvida jag har rätt eller ej.
Så, vad har vi då förklarat med detta? Jo, att den materiella verkligheten, dvs. den kontext vi växer upp i, formar vår bild av världen. Det, vill jag påstå, är betydligt lättare att leva med för en icke troende än för en troende.
Min naturalistiska världsbild säger mig att det är högst sannolikt att alla mänskliga idèer är formade av den materiella verkligheten och ditt inlägg ger stöd till den tanken.
Det skapar inga problem alls för mig, men för dig som troende reser det frågan, vilken av alla tusentals gudar människorna har hittat på är den sanna guden och är inte risken stor att alla dessa gudar är påhittade? Att just din kontext per automatik låter dig hitta rätt är extremt osannolikt och om alla folk har hittat på gudar så måste det finnas en anledning till det, som om du har rätt, inte kan gälla din gud.
Tänkbara orsaker till att alla folk har hittat på gudar har vi gått igenom flera gånger här och av ren bekvämlighet klistrar jag in från https://svenskapologetik.wordpress.com/2017/09/20/apologetik-del-6-trump-for-president-ers-majestat-jag-har-inget-behov-av-den-hypotesen/#comments.
”Att alla folk i historien hittat på gudar av en ren slump verkar osannolikt, således verkar det finnas någonting hos arten människa som leder oss att göra just så.
Den frågan har vi gått igenom tidigare och det verkar som om många arter inklusive människan har en tendens att se avsikt och mening i naturen. Det har ett ganska tydligt överlevnadsvärde att misstänka faror även om dom inte råkar vara på plats. Att det sedan har lett vidare till att se mening även i olika naturfenomen som påverkar våra liv verkar också troligt och att den meningen då också måste utgå från något övernaturlig i form av andar eller gudar.
Där känns det som vi har en hyfsat bra förklaring till dom olika tidiga naturreligionerna och i och med det är också det övernaturliga etablerat som förklaringsmodell i människans värld.
Då har vi alltså funnit en rimlig korrelation mellan det mänskliga behovet av överlevnad och påhittandet av gudar.”
Om just din gud är sann, så kan den således inte vara påhittad och inte heller ha någon koppling till evolutionärt överlevnadsvärde.
Är det då sannolikt att just din gud har andra orsaker än alla andra, ofta påfallande liknande gudar? Nej naturligtvis inte. Det säger trots det inte med absolut säkerhet att det är fel, men du hamnar i den märkliga situationen att din gud har exakt samma sannolikhet som alla andra gudar. T.om. det flygande spagettimonstret eller mitt favoritexempel där jag på skoj hävdar att Musse Pigg är skaparen har samma sannolikhetsgrad.
Det enda som krävs för att uppnå den sannolikheten är att någon hävdar att en figur har skapat universum.
Mot bakgrund av detta och att du så klart själv kan se att din tro har geografiska och kulturella orsaker, borde verkligen dina varningsklockor börja ringa Hajdi.
Hej igen Anders!
Jag börjar se ett mönster; du är alltid först ut med att kommentera. Tolkar det positivt genom att du åtminstone tycker det är meningsfullt av någon anledning att läsa mina (och övrigas) inlägg här.
Jag hör att du kategoriserat religoner till en grupp, men jag skulle hävda att det är en felkategorisering (även om jag är mycket medveten om att det är så folk gör vanligtvis, kanske på grund av skolämnet ”religion”). Jag skulle hävda att livsåskådning vore en bättre kategorisering för att göra det mer rätt utifrån vad både religiös livsåskådning och ateistisk livsåskådning syftar till. Och utifrån en sådan kategorisering skulle jag vilja hävda att sannolikheten för båda våra livsåskådningar är lika stora. Så för att följa ditt resonemang: det är lika stor sannolikhet att min livsåskådning är sann som någon annan religiös livsåskådning liksom sannolikheten för din ateistiska livsåskådning. Alltså: min tro och din ”tro” har lika stor sannolikhet för att vara sann, utifrån ett sådant resonemang som du använder. För när man gör på detta vis blir det mer rättvis kategorisering och nästa steg blir då att undersöka belägg och sannolikhet för vilken åskådning som verkar mest trolig. Här skulle jag gissa, innan vi gör det, att jag och du skulle komma till olika slutsatser. Vi är ju trots allt redan hängivna vår åskådning och därmed biased. Jag skulle hävda, då jag gått från agnosticism till kristendom, genom ett aktivt sökande på denna fråga, att kristendomen har en väldigt hög sannolikhet för att vara sann. Där antar jag dock att du ändå inte håller med mig, och så får det väl vara tills vidare.
Om man gör som du säger och undersöker belägg, så finner man att vetenskapen har funnit belägg för att nästan allt som tidigare ansågs vara av gudomligt ursprung har en naturlig förklaring.
Ingen, eller iallafall väldigt få, tror längre att åska, torka, översvämningar, solförmörkelser, missväxt, sjukdomar, jaktlycka, olyckor och liknande är gudarnas verk.
Det gör att religionernas trovärdighet har sjunkit kraftigt och att vetenskapens trovärdighet har ökat kraftigt.
Numera är det i princip enbart ”God of the gaps” som står till buds för religionen och det du gör nu är då att likställa kunskap med icke kunskap. Hur begåvat det är kan nog var och en räkna ut.
Låter som att du gör som det jag hänvisade till i inlägget, dvs. att när man lyckats beskriva något på ett naturalistiskt/inomvärldsligt sätt, så tror man att man förklarat bort Gud. Att överhuvudtaget diskutera utifrån ”god of the gaps” är ett dåligt sätt att angripa frågan om huruvida Gud existerar eller inte. Det finns mycket att säga om det, men kontentan är att vetenskapens beskrivning inte är samma sak som att vetenskapen då lyckats förklara att Gud inte finns. Man kan tänka att en beskrivning inte är samma sak som en förklaring.
Jag är både för vetenskap och Gud, liksom många andra kristna. Finns inget som säger att jag inte tror att åska inte uppstår som naturvetenskapen förklarat det. Min beskrivning av vad åska är skulle säkerligen vara samma som din beskrivning utav det. Så inte säker på hur du menar när du säger att det är kunskap mot icke-kunskap, för så skulle jag inte hävda att det var. Jag skulle inte heller hänvisa till att frågan handlar om begåvning.
Naturvetenskapen bryr sig inte ens om Gud, den letar efter naturliga förklaringar som kan testas. Gudar kan inte testas, men om religionen genom hela historien inte gjort annat än backat från sina tidigare positioner så har det naturligtvis stor betydelse för trovärdigheten.
Håller med om att ”god of the gaps” är ett dåligt sätt att angripa frågan om guds existens, men jag kan knappt hitta något annat i den religiösa argumentationen. Universums uppkomst, livets uppkomst osv. är typiska ”gaps” som ältas i oändlighet av sk. apologeter.
Det du själv kommer med här, att vi inte kan motbevisa guds existens ligger snubblande nära detta och du tycks inte ens reflektera över att det konstaterandet bara ger din gud samma sannolikhet som alla andra påhittade gudar och t.om. Musse Pigg.
Att bygga en hel världsbild och livsåskådning på frånvaro av kunskap, ersätta den med rena gissningar och sedan likställa den med att sätta tilltro till evidensbaserad vetenskap är helt enkelt inte seriöst.
Sedan har jag inte hänvisat till att frågan handlar om begåvning.
Att jämställa kunskap med okunskap är inte begåvat, men alla kan säga obegåvade saker ibland. T.ex. Christoffer Hitchens, som kanske var en av dom mest briljanta debattörer som någonsin funnits snackade, i mina ögon, massor av strunt när han stödde USAs överfall på Irak.
Ja, naturvetenskap gör ett antagande om ontologi och epistemologi. Vad vi kan veta och hur vi kan veta det, vilket inom naturvetenskaperna ofta görs med metodologisk naturalism. Och inom de ramarna kan Gud inte existera/passa in.
Jag säger att en bra beskrivning av varför människor tror inte per automatik betyder att tron inte är sann. Det är inte samma sak som att säga att vi tror för att vi inte kan motbevisa Guds existens eller argument utifrån god-of-the-gaps. Inte heller skulle jag hävda att Musse Pigg har samma sannolikhet som den kristna Gud, men där är jag inte säker på om du verkligen tror det själv eller använder det som ett påhittigt argument..
Jag skulle inte hävda att den kristna världsbilden är byggd på frånvaro av kunskap eller gaps, men där verkar det som att du har en annan uppfattning.
Ja, alla människor säger saker som i andras ögon låter obegåvade, precis som mina ord (eller andra kristna) kanske låter för dig. Tror dock det inte heller handlar om begåvning utan olika perspektiv/åsikter/erfarenheter utav en och samma sak. (Nej, det är inte samma sak som att absolut sanning inte finns, men det är en helt annan diskussion).
Tror vi kan fortsätta diskutera i evigheter även under detta blogginlägg och trots att jag förundras över hur du har tid och ork, så måste jag medge att jag inte har samma tid och ork. Därför får jag tacka för denna gång.
Att du kan ge en bra beskrivning av varför du inte tror på Musse Pigg som skapare betyder inte per automatik att det inte är sant eller hur?
Orsaken till tron eller icke tron måste inte ha ett glasklart samband med argumenten för eller emot. Vi är inte logiska maskiner, men man borde vara ödmjuk nog att fundera över om inte orsakerna ibland kan vara bedrägliga. Du måste ju rimligtvis anse att orsakerna till att folk en gång trodde på Tor och Oden var bedrägliga, eftersom du inte tror på dom gudarna.
Om jag påstår att Musse skapade universum så kan du inte motbevisa det, lika lite som jag kan motbevisa ditt påstående om att Gud skapade universum. Att det inte finns gamla böcker som hävdar att Musse skapade universum kan man säkert hitta på många fantasifulla förklaringar till. Kanske är det så enkelt som att ingen hittills har lyckats tolka Musse Pigg tidningarnas budskap korrekt. Du kan inte veta det heller, så det är mycket svårt att finna en logisk anledning till att du tycker att Gud är mer sannolik än Musse. Den anledningen måste vara något annat.
Kristendomens påstående att Gud skapade universum är väl byggd på det största ”gap” man kan tänka sig? Vi andra nöjer oss med att konstatera ATT det är ett ”gap”, men ni fyller det med en övernaturlig figur. Tydligare än så kan väl kan inte ”god of the gaps” illustreras.
Min ork kommer sig av att jag är pensionär.
Man blir bara starkare med åren Hajdi.
Du har säkert rätt i att vi kan fortsätta detta i evigheter, så tack för den här gången och som vanligt tycker jag att diskussionerna med dig går att föra i en betydligt mer civiliserad ton än med många av dina kollegor.
Moderatorn verkar inte hålla med riktigt om det den här gången, men han lugnar nog ner sig snart.
Antagligen gör han det :-)
”Min beskrivning av vad åska är skulle säkerligen vara samma som din beskrivning utav det. ”
Körsbärsplockning.
En tanke från John Lennox (ur Guds dödgrävare ss. 59-60)
Gud – en onödig hypotes?
Vetenskapen har varit fantastiskt framgångsrik när det gäller att ut- forska hur vårt fysiska universum är beskaffat och att klarlägga vilka mekanismer som styr universum. Den vetenskapliga forskningen har också lett till att många fasansfulla sjukdomar har kunnat utrotas och har ingett förhoppningar om att många fler ska kunna avhjäl- pas. Men den vetenskapliga undersökningen har också gett en annan, totalt annorlunda effekt: den har bidragit till att befria många män- niskor från vidskepelse och rädsla. Människor behöver till exempel inte längre tro att månförmörkelser orsakas av någon ondskefull ande som man måste blidka. För detta och en massa andra saker måste vi vara tacksamma.
Men i vissa kretsar har vetenskapens framgång också lett till upp- fattningen att eftersom vi kan förstå vilka mekanismer som styr uni- versum utan att vi behöver blanda in Gud, kan vi tryggt sluta oss till att det inte finns någon Gud som designat och skapat universum från början. Men detta resonemang bygger på ett vanligt argumentations- fel, som vi kan illustrera på följande sätt.
Ta till exempel en Fordbil. Det är fullt tänkbart att en person från någon avlägsen del av världen, som såg bilen för första gången och inte visste ett dugg om modern ingenjörskonst, föreställde sig att det inuti motorn fanns en gud (mister Ford) som fick den att gå. Vidare kunde han föreställa sig att när motorn gick fint berodde det på att mister Ford inuti motorn gillade honom, och när motorn inte ville gå berodde det på att mister Ford inte gillade honom. Om han senare fick att studera ingenjörsvetenskap och kunde plocka isär motorn i smådelar, skulle han förstås upptäcka att det inte fanns någon mister Ford i motorn. Inte heller skulle det vara särskilt svårt för honom att inse att han inte behövde blanda in mister Ford för att förklara hur den fungerade. Hans förståelse av de opersonliga förbränningsprinciperna skulle vara tilläcklig för att förklara hur motorn fungerar. Så långt allt väl. Men om han utifrån det drar slutsatsen att hans förståelse av hur motorn fungerar gör det fullständigt omöjligt för honom att tro att det finns en mister Ford som har designat motorn från början, då skulle det självfallet vara felaktigt – för att använda filosofiskt språk skulle han begå ett kategorifel. Om det inte hade funnits någon mister Ford som hade designat maskineriet, skulle det inte heller ha funnits någon maskin att förstå.
Likaså är det ett kategorifel att anta att vår förståelse av de opersonliga principer som universum verkar efter göra det antingen onödigt eller omöjligt att tro att det finns en personlig skapare som har designat, skapat och upprätthåller universum. Vi får med andra ord inte förväxla de mekanismer som universum verkar efter vare sig med dess orsak eller med dess upprätthållare.
Och hela denna långa drapa mynnar iallafall ut i att ”vi vet inte” är makalöst mycket mer seriöst än fullständigt obevisbara gudar.
Alltihop är bara ”god of the gaps” beskrivet med en till tristess gränsande förkärlek för ordbajseri. Ganska typiskt för Lennox faktiskt.
Tja God of the gaps kan vara ett argument från kristna eller från ateister som lägger det i kristnas mun
Låt oss anta att vårt universum är skapat, inte av Gud, utan av aliens. De har en teknologi så storslagen och avancerad att vi människor inte ens kan skapa oss en bild av den. Vårt universum är designat av dessa aliens, av skäl som vi aldrig kan förstå. Som ett experiment kanske. Eller för att de ville roa sig själva. Vi vet inte. De kan när som helst stänga av det. Kanske har de en massa universa som står och puttrar.
Nu har du fått en hypotes som inbegriper att vårt universum både är skapat och fortsatt upprätthålls av en eller flera personer. Jag kan hitta på ytterligare andra hypoteser som uppfyller dessa krav.
Så om vi nödvändigtvis vill tro att vårt universum är skapat och att det upprätthålls av några eller någon – varför just Gud?
Tja men utomjordningsteorin missar väl Jesus, uppståndelsen etc? Huruvida vårt universum upprätthålls av Gud vet jag inte, det tycks väl kunna funka själv? Utomjordingsteorin handlade om att vi inte kan skapa oss en bild, vetenskapshistorien säger snarare att eftersom vi hade en bild så kunde/ville vi undersöka.
Några väldigt korta skäl till varför Gud. Gud är en slags slutpunkt i mitt resonemang efter många delmängder, inte en blixtrande förklaringspunkt.
Ungefär så.
Min hypotes om aliens var ett svar på ditt citat från Lennox.
Jo! Det var väl inte fullkomligt detta från Lennox. Det var dock en liten motvikt till det ofta viftande med ”God of the Gaps” så fort någon råkar ta med Gud in i ett samlat om vetenskap, det finns liksom någon nyans till och det blir liksom inte korrekt bara för att man vill slänga på någon en etikett, det kan vara vettigare att lyssna till vad vederbörande menar. God of the gaps brukar ofta definieras av ateister/icke-troende, och kanske få rem lite för mycket i sin definition som inte är detta utan kanske ett annat synsätt på en vetenskaplig fråga. Den blir för ofta en etikett som gör att jag inte måste tänka på varför min motpart har fel utan bara kan säga att den har fel.
Vill dock betona att du nu fick svaret på varför jag postade citatet utan att just du gjort dig skyldig till något sådant i det här fallet!
Med samma logik kan jag hävda att ”teism” är en livsåskådning och därmed att t.ex. kristna och muslimer delar samma världsbild.
Då blir det viktigt att klargöra definitionen av livsåskådning och vad man lägger in i det begreppet. Jag tänker världsbild, typ svar på fyra stora frågor (här på engelska då jag är mer bekväm med de på engelska): origin, meaning, morality, destiny.
Jag har då aldrig hört någon definiera världsbild på det sättet.
Världsbild handlar om ontologi, epistemologi och etik.
Och det enda min ateism medför är att Gud som ”ting” inte existerar, d.v.s. det är ett element i min ontologi.
Och din definition är endast korrekt om ateism med nödvändighet medför en och endast en syn på svaret till de fyra frågorna (vilket det inte gör).
Hur skulle du definiera din världsbild då?
Det finns en enorm mängd antaganden man gör i en ”världsbild”:
(i) att det existerar en yttervärld
(ii) att det finns andra medvetanden
(iii) att jag endast kan ha kunskap om yttervärlden via mina sinnen
(iv) att värderealism endast kan berättigas som icke-naturalistiska fakta (och därmed aldrig kan grundas i Gud).
(v) etc etc etc.
Okej, det var inte svar på frågan men jag tror det blir en evighetsdiskussion om vi ska gå in på det också. Då hamnar vi väldigt långt ifrån inläggets innehåll, så jag tackar för mig för denna gång.
Du frågade hur jag definierade min världsbild, och jag svarade att min världsbild bland annat utgår ifrån att det finns en yttervärld; att andra medvetanden existerar; att värderealism förutsätter icke-naturalistiska fakta etc.
Det var svar på frågan.
Det är bortkastad tid att studera något som ”religionspsykologi”, precis som det är lika bortkastat att studera islam, hinduism eller någon annan religion. Det finns bara en väg till räddning från evig förtappelse och det är genom Jesus Kristus.
Det är omöjligt för en oandlig person att förstå andliga ting, därför kan man heller aldrig förstå Bibeln om inte Guds Ande stödjer människan. En andlig person är någon som av nåd blivit pånyttfödd genom Jesus verk på korset. En gåva som enbart kan tas emot i tro, dvs tron på Jesus, Guds Son.
Även detta som jag nu har skrivit är mycket svårt att förstå för den som inte är frälst och därigenom fortfarande står under domen.
Nåd och frid i Jesu namn.
Thomas
Och här fick vi ett alldeles lysande exempel på den löjliga tvärsäkerheten jag just diskuterat med Bength Gustavsson i tråden ”Finns Gud”, och föga förvånande kom det från signaturen Thomas.
Försök gärna hålla en ton utan tillmälen Anders! https://svenskapologetik.wordpress.com/om-bloggen/regler-for-samtalet-pa-bloggen/
Det var inget tillmäle. Ett tillmäle är personligt och här används ordet ”löjligt” för att beskriva en ståndpunkt.
Lär dig svenska din plattsvansade ruffelmumba!
Den är ju oredigerad också!
Håll dig så nära trevlighet och så långt från otrevlighet som möjligt var själva uppmaningen!
Det är som när domaren pratar med Ronaldo om att du som är så bra spelare klarar dig utan filmning, här är det Anders som bör klara sig utan löjlig. Visst semitiskt var det inte ett tillmäle, men väl en inte oförklenande kommentar som gränsar till osaklighet, men som sagt det gör inget att se om man kan lyckas hålla sig långt ifrån tillmälen istället för att testa närheten till dem!
Det är inte gott bara för att det inte är ett tillmäle, det är en varning och uppmaning att vara fin och god, du behöver inte ligga på gränsen!
Du behöver inte testa mig heller, med vilken del av riktlinjerna vill du stödja dig på i det sista stycket?
Håll dig till saken, gör dig inte dum och framförallt gör ingen annan dum!
Jag kan inte se att det kan vara fel att beskriva ett tvärsäkert påstående om något som är omöjligt att veta som löjligt.
Ordet löjligt är väl etablerat i svenska språket och till skillnad från löjlig kan det inte vara ett tillmäle och inte ens i närheten av det heller.
Det här känns mest som om du försöker slingra dig från ditt eget felaktiga påpekande och dessvärre gör du det genom att själv hamna ytterst nära ett tillmäle genom ”gör dig inte dum”. Ordet dum är oftast ett tillmäle och i sammanhanget är det betydligt värre än ordet löjligt.
Dessutom, på vilket sätt har jag inte hållit mig till saken? Du själv avviker ju kraftigt från saken med ditt felaktiga påpekande, men jag kan faktiskt inte se att jag gör det själv.
Det sista stycket var ett försök att vara rolig, som dessvärre tydligen misslyckades.
ok!
Tack Martin. Du har inte alltid rätt, som jag har….men du är en hederlig debattör.
Tack! Det borde vara lärorikt för mig att debattera med dig då! Vi fortsätter väl samtalet!
Kan inte se att Anders kläckte ur sig något tillmäle i den där kommentaren.
”Det är omöjligt för en oandlig person att förstå andliga ting, därför kan man heller aldrig förstå Bibeln om inte Guds Ande stödjer människan. ”
Här är ett reductio av Thomas svammel.
P(1): Man kan endast förstå Bibeln om Guds ande stöder människan.
Fråga blir nu hur man *vet* att P(1) är sant? Är det härlett ur Bibeln? I sådana fall måste man förutsätta att man redan haft stöd av Guds ande, ty annars skulle man inte kunna äga förståelse av P(1). Därmed gäller att:
P(2): Man kan endast förstå P(1) om Guds ande stöder människan.
Frågan blir nu i stället hur man vet att P(2) är sant? Är det härlett ur Bibeln? I sådana fall måste man ännu en gång förutsätta att man redan haft stöd av Guds ande, ty annars skulle man inte kunna veta att P(2) är sann. I sådana fall gäller att:
P(3): Man kan endast förstå P(2) om Guds ande stöder människan.
Den här kan nu upprepas ad infinitum. Men i sådana fall kan vi *aldrig* hävda att P(1) är sant!
Den är ju oredigerad också! Det är som när domaren pratar med Ronaldo om att du som är så bra spelare klarar dig utan filmning, här är det Anders som bör klara sig utan löjlig. Visst semitiskt var det inte ett tillmäle, men väl en inte oförklenande kommentar som gränsar till osaklighet, men som sagt det gör inget att se om man kan lyckas hålla sig långt ifrån tillmälen istället för att testa närheten till dem!
Som jag skrev, så är det omöjligt för en oandlig människa att förstå andliga ting. Att införa någon form av logik byggd på världsliga tankar hjälper inte av dito anledning.
Här är iaf den mest klassiska bibeltexten, där Paulus ger en mycket bra förklaring:
”But the natural man receiveth not the things of the Spirit of God: for they are foolishness unto him: neither can he know them, because they are spiritually discerned. But he that is spiritual judgeth all things, yet he himself is judged of no man. For who hath known the mind of the Lord, that he may instruct him? But we have the mind of Christ.” (KJV: 1 Cor. 2:14-16). Egentligen berör större delen av hela kapitel 2 förhållandet mellan oandlighet och andlighet.
”Som jag skrev, så är det omöjligt för en oandlig människa att förstå andliga ting. Att införa någon form av logik byggd på världsliga tankar hjälper inte av dito anledning.”
Det roliga är att härledningen från ”det är omöjligt för en oandlig människa att förstå andliga ting” till ”att införa någon form av logik byggd på världsliga tankar hjälper inte av dito anledning” är ett exempel på en logisk slutledning….
Johan, den logiska slutledningen gällde andliga ting, och därför var den inte förståelig för vissa- de saknade förutsättningar att kunna ta till sig kombinationen av logik och andliga ting- är du med?
(Redigerad enligt bloggens riktlinjer https://svenskapologetik.wordpress.com/regler-for-samtalet-pa-bloggen/) verkar inte fatta (som vanligt) att Thomas endast pratade om logiken i sig, d.v.s **oberoende** av premisserna.
Thomas, hur kommer det sig då att inte alla kristna är överens om vad Bibelns texter betyder. Det kanske finns olika andar? Och hur kommer det sig att jag som är ateist inte sällan måste förklara för kristna vad som faktiskt står i Bibeln. Ibland har jag även fått korrigera folk som inte ens har koll på trosbekännelsen, trots att de är så där andliga som du säger.
Jag skulle hävda att Thomas kommentar har en viktig poäng. Att förstå något innan man upplevt kan vara väldigt svårt, precis som i mitt exempel ovan med kärlek (att förstå kärlek endast utifrån texter). Jag förstod inte mycket som mina kristna anhöriga pratade om när jag inte var troende, men förstod det precis efter att jag blev kristen.
Till Johan: Att ha den heliga anden innebär inte att kunskap automatiskt medföljer, som ditt resonemang verkar antyda.
”men förstod det precis efter att jag blev kristen.”
Det där är en talande kommentar. Du medger alltså att du inte hade några rationella skäl för att bli kristen (då förstod du ju inte vad de pratade om) men sedan — hux flux — efter att du bara antagit kristendomen så förstod du allt.
Nej, det stämmer inte. Du blandar ihop det. Jag hade goda, rationella skäl för att bli kristen men upplevelsen av att vara kristen kunde jag inte läsa mig till för upplevelsen är något annat.
När man väl upplever det så kommer orden till liv på ett nytt sätt, som kärlek. Man kan läsa om kärlek och varför det är underbart men det kommer till liv när man väl upplever det och förstår de där beskrivningarna.
Så det finns goda skäl till att tro, och när du väl börjat tro så kommer en ny dimension av orden upplevas.
Menar du att det är mer rationellt att bli kristen än att bli t.ex. hindu?
Tror du inte att hinduer upplever samma saker som du gör?
På vilket sätt kan dina upplevelser av en gud visa vilken av alla gudar som är sann?
Ja, jag skulle hävda att det är mer rationellt att bli kristen än hindu. Nej, tror inte hinduer upplever samma sak som mig, t ex saknar de relationen med Jesus.
Mina upplevelser av en Gud är en sak, mina resonemang för den kristna guden är andra. Jag hävdar att jag tror på kristendomen för den är sann, för att den kristna guden har bäst belägg bland andra gudar.
På grund av dom tydliga geografiska skillnaderna i olika religioners förekomst, så är ditt svar är ett påstående att folk i kristna länder som Sverige är mer rationella än indier. Är du verkligen bekväm med det?
Micael Grenholm anklagade mig i en tråd på Hela pingsten, https://helapingsten.com/2017/10/11/ar-vi-beroende-av-budord/
för att begå det sk. Genetic fallacy. https://en.wikipedia.org/wiki/Genetic_fallacy Hans slarviga läsande gjorde att han begick ett misstag där, men begreppet är intressant. Vad jag förstår så är det just ett Genetic fallacy du gör här Hajdi.
Naturligtvis upplever inte religiösa från andra religioner att dom har en relation med Jesus, men om dom upplever liknande saker med andra figurer så indikerar det att upplevelsen inte kommer från den upplevda figuren, utan från upplevaren själv.
På vilket sätt är beläggen bättre för den kristne guden än för dom hinduiska gudarna?
Utgick endast ifrån vad du skrev:
”Jag förstod inte mycket som mina kristna anhöriga pratade om när jag inte var troende, men förstod det precis efter att jag blev kristen.”
Om man endast förstod en liten del av vad andra kristna pratade om så borde man rimligen sakna förståelse för flertalet av de goda skäl som kristna kan lägga fram för sin uppfattning (även om jag inte accepterar att det finns ett ”flertal” sådana skäl).
Slutsatsen blir därmed att man tydligen måste acceptera kristendomen utan att förstå för vad det handlar om för att därefter — magiskt — få förståelse för den kristna världsbilden..
Med samma typ av argument kan jag hävda att du aldrig kan förstå”ateismen om du inte först förutsätter att den är sann. Därefter kommer du att magiskt se hur rationell och perfekt den är.
Det enda man kan få ut av den här typen av argumentation är att den ena sidan dumförklarar den andra sidan.
Det jag inte kunde förstå var de relationella aspekterna, t ex kärleken till Gud. De logiska resonemangen för Gud kunde jag fortfarande förstå.
Jag har också svårt att förstå hur man känna kärlek till en massmördare…
Johan, Jag tror snarare att man kan dra slutsatsen att det alltid finns mer att upptäcka på insidan, saker som man som utomstående inte alltid är medveten om… Det är också min erfarenhet.
Först och främst är det uppenbart att Joel postar med två olika konton.
Och jag vet redan att du accepterar folkmord.
Att man antagit Kristendomen av irrationella skäl är bra tur, om det leder till ökad insikt.
Till Hajdi.
Om det är så att vi som inte tror på Gud saknar något och att denna defekt gör det omöjligt för oss att förstå vad ni troende pratar om, så förstår jag inte poängen med apologetik. Varför prata för döva öron? Varför kasta pärlor åt svin?
Jag menar att Thomas inställning dels är förmäten, eftersom han påstår sig ha kunskap om något som han inte kan ha kunskap om. Eller är han tankeläsare?
Och dels anser jag att hela föreställningen om att det skulle finnas en särskild sorts människor som är andliga, och att endast dessa kan förstå vad religiös tro handlar om eller förstå vad som står i Bibeln, leder till ett stopp i all vidare dialog. Vi får ett A-lag (A som i de Andliga) och så får vi skräpet: vi som aldrig kommer att kunna förstå någonting eftersom vi har ett själsligt handikapp. Och mellan dessa grupper finns en avgrund som inte går att överbrygga. Om detta är er föreställning om hur världen ser ut, så finns det ingen anledning för er att överhuvudtaget prata med några andra än de redan frälsta.
Vidare anser jag att din liknelse med upplevd kärlek haltar. Det är väl ingen som betvivlar att ni har en tro på Gud? Jag är övertygad om att ni har denna tro och att den är äkta. Men att ni har denna tro betyder inte med nödvändighet att Gud finns. Jag gissar att du har exakt samma inställning till människor som har en annan tro. Att det exempelvis finns människor som har en äkta och djupt upplevd tro på Shiva, betyder inte med nödvändighet att Shiva finns. Och jag tror inte att du hade blivit mer övertygad om Shivas existens om personen som tror på Shiva säger till dig: bara den som själv har upplevt Shiva kan förstå att Shiva verkligen finns.
Skulle inte kalla apologetik för att kasta pärlor åt svinen, utan det kan vara ett sätt att få folk att vilja ta ett steg närmare att utforska tron vare sig man är ateist, agnostiker, annan gudstroende osv. Jag är ett levande exempel på det; apologetik drev mig till ett sökande.
Jag tror inte Thomas kommentar heller syftade till att hävda att det är onödigt att prata med icke-troende om kristendom för de tillhör inte ”A-gruppen” som du benämner det. Det är inte en medfödd grej att vara troende, folk gör ett sådant val.
Tror du missuppfattade mig. Jag menar inte att en upplevelse av något bekräftar existensen utav källan till upplevelsen. Att en person upplever Shiva bekräftar inte per automatik att Shiva existerar. På samma sätt menade jag inte att min upplevelse per automatik av Gud bekräftar Gud, utan upplevelsen blir snarare en följd utav att välja att tro. När man väljer att tro så påbörjas en relation med Gud och med relationen till Gud kommer upplevelser som tidigare inte fanns. Utifrån det resonemanget blir saker ur Bibeln lättare att förstå på ett djupare plan när man valt att vara troende, och det var kanske detta Thomas syftade till.
Och jag skulle inte kalla det att icke-troende har något själsligt handikapp, Bibeln är förståelig för alla.
JF, som jag ser det är det inte fråga om ett oöverstigligt hinder mellan Kristna och icke-kristna. Jag tror snarare att man kan dra slutsatsen att det alltid finns mer att upptäcka på insidan, saker som man som utomstående inte alltid är medveten om… Det är också min erfarenhet, när jag kom till tro.
Trollkontroll, om det ALLTID finns mer att upptäcka på insidan så bör detta gälla även för låt säga islam. Eller new age. Vad tror du att det finns att upptäcka på insidan i dessa fall?