Författare

Hajdi Moche är en av bloggarna och har tidigare varit styrelseledamot i Svenska apologetiksällskapet under flera år. Hennes intresse för goda skäl till tron var en viktig, bidragande faktor till att hon blev kristen år 2016. Hon har sedan dess haft ett brett intresse av apologetik, bland annat i ämnen relaterat till vetenskapsfilosofi, psykologi och Jesus uppståndelse. Hajdi är legitimerad psykolog och jobbar vid Linköpings universitet som doktorand. Hon är gift och bor i Malmö. Läs mer om Hajdi på hennes föreläsarsida.

Om inlägget

av Publicerat: 22 november 2017Ämnen: Filosofi, Sanning, Kunskap52 kommentarerEtiketter: , , , , , 1440 ord7 minuters läsningvisningar: 20

Dela inlägget!

”Vi är klara med Gud här”, sa grundantagandet felaktigt.

Som student på universitetet är det vanligt att man blir tillfrågad att vara med i olika experiment, så en gång deltog jag i ett experiment där de ville undersöka implicita (omedvetna) värderingar kopplade till könsroller. De använde en metod som kallas för IAT (implicit-association test). Det jag fick göra (om jag minns rätt) var att snabbt kategorisera ett attribut/begrepp (till exempel ”logisk” eller ”familj”) till två koncept (kategorierna ”man” och ”kvinna”). Genom att se hur snabbt människor kategoriserar ihop begrepp menar teorin att man kan undersöka människors attityder eller fördomar. Ju snabbare en person kategoriserar till exempel ”man” med begreppet ”familj”, desto starkare eller närmare antar personen att dessa begrepp hänger ihop (i just detta exempel har forskning dock visat att det är tvärtom, dvs. att folk tenderar att snabbare kategorisera ”kvinna” med ”familj” och ”man” med ”karriär” – vilket tolkas som att folk generellt antar att kvinnor hör ihop med familjen och män med karriär).

Detta är ett exempel på så kallade implicita antaganden och det är ungefär samma sak som begreppet grundantagande, som detta blogginlägg kommer handla om. Grundantaganden är sådana antaganden (mentala hypoteser/gissningar) som handlar om hur människor betraktar omvärlden, sig själv och andra människor. Ofta är de väldigt djupt rotade inom oss så de aktiveras automatiskt i vissa situationer. Detta gör att vi många gånger omedvetet präglas och styrs utav dem, så ofta är det svårt när man ska börja formulera sig kring vilka grundantaganden man har. Men när vi medvetandegör dem så blir det lättare att förstå sig själv, hur man relaterar till andra människor och till livet i stort. Man kan få grepp om varför man gör de val man gör eller varför man tror på det man tror på.

Så min fundering är vilka grundantaganden människor, och samhället i stort, har gällande Gud och kristendom?

Jag gissar att vi i Sverige, på samhällsnivå, har grundantaganden som i majoritet är till nackdel för tron och Gud. Jag tror också att många grundantaganden som råder kring Gud och kristendom aldrig, eller väldigt sällan, ifrågasätts eller lyfts till ytan – åtminstone inte i det offentliga rummet. Få verkar vara intresserade, få diskuterar det och det tycks finns få forum för att undersöka dessa grundantaganden. Det är nästan som att det finns ett grundantagande som säger ”Gud och kristendom är ett avklarat kapitel för Sverige”, och då vill man liksom inte gå in och pilla i det som rör Gud och kristendom. Så när en kristen person, till exempel jag nu, föreslår att folk visst ska in och undersöka sina grundantaganden, så kanske mångas första reaktion blir att rygga tillbaka? Det är förståeligt, men ge det en chans.

Jag tänker att vi för enkelhetens skull kan dela upp dessa grundantaganden i två kategorier; dels relationella och dels intellektuella. De relationella grundantaganden handlar om sådana antaganden som jag gör om andra människor, och i detta fall om kristna personer. De intellektuella grundantaganden handlar om sådana antaganden som är bortom mina egna erfarenheter; som handlar om Guds existens, tro och kristendom överlag. För jag ser tydligt att människor här i Sverige antar saker om Gud, kristendomen och kristna personer hela tiden (och samtidigt väldigt sällan, eftersom det inte längre ingår i vardagslivet för de flesta), och som många gånger är felaktiga. Det är grundantaganden som har underbyggts och skapats från olika håll; från skolgången, från rådande samhällsnormer, från media samt från en persons närmaste omgivning. Låt oss undersöka detta lite närmare.

När det kommer till grundantaganden som är av intellektuell karaktär rörande Gud och kristendom så finns det väldigt många grundantaganden som går att diskutera och ifrågasätta, långt mer än det finns utrymme för här. Men ett grundantagande av intellektuell karaktär som kan lyftas handlar om relationen mellan kristendom och vetenskap. Ibland tycks det finnas ett grundantagande om att dessa är oförenliga, det vill säga att vetenskap och Gud/kristendom inte båda samtidigt kan vara giltiga. Här tror jag att en förklaring till det kan handla om att vetenskap ibland, felaktigt, likställs med naturalism (en vetenskapsfilosofisk hållning som säger att allt som existerar är materia och fysiska ting). Eftersom Gud inte är fysisk, och vetenskap likställs med naturalism, så blir den logiska följden att kristendom och vetenskap inte går ihop – och man blir lämnad att välja mellan dem. Som tur är stämmer inte detta, och därmed inte heller antagandet att kristendom och vetenskap inte båda samtidigt kan vara giltiga.

Ett annat grundantagande som också är viktigt att lyfta handlar om sanning. Vi lever i ett så kallat ”post-truth society” (benämnts av The Economist). Detta innebär att vi antar att sanning inte existerar (och därmed inte går att finna) utan att sanning är något som människor skapar. Uttalandet ”Det som är sant för dig är inte sant för mig” utgår ifrån detta grundantagande om att sanning inte existerar. Även detta går att fördjupa sig väldigt mycket i, men även det får jag lämna därhän nu. Men konsekvensen av ett sådant grundantagande gör att följande fråga väcks: Vad gör att det antagandet är sant, om sanning nu inte existerar?

Om vi lyfter relationella grundantagande i frågan om Gud och kristendom har jag ibland märkt att folk nästan ryggar tillbaka och blir obekväma när de får höra att man är kristen. Jag får ibland också en känsla av att många antar att en kristen person inte har tänkt igenom saker så noga – att kristna bara följer och kanske till och med blundar för fakta. Många kanske till och med gör den omedvetna kopplingen (tänk IAT, som beskrevs ovan) mellan kategorin ”kristen” och attributen ”lite dummare”, ”oupplyst”,  ”besvärlig” och ”mer inskränkt”. Detta tycker jag såklart är väldigt sorgligt, även om jag kan förstå att det troligtvis bygger på individers erfarenheter av kristna personer/kyrkan, myter och ”sanningar” som man exponerats för.

Om de intellektuella grundantaganden kan förändras genom att bryta ner dem och undersöka dem, så kan relationella grundantaganden förändras via hur vi kristna pratar om och levandegör vår tro (här blir apologetik en viktig del, för att visa att kristna faktiskt inte ”följer blint” utan har goda skäl att tro) men framförallt hur vi beter oss mot andra. För när personer säger att de blivit ateister eller har avfärdat kristendomen på grund av dåligt beteende hos personer som kallar sig kristna, gör det lite extra ont i hjärtat på mig. Vi som är kristna bör alltid sträva bort från sådant och istället ledas av ord som vi bland annat hittar i Brevet till Titus (2:6-8) ”…visa gott omdöme i allt, och var själv ett föredöme i goda gärningar… [Din undervisning] ska vara sund och oklanderlig, så att din motståndare måste skämmas när han inte har något ont att säga om oss.”

Sammanfattningsvis ville jag här lyfta frågan kring grundantaganden om Gud och kristendom. För det är först när ett ämne lyfts till folks medvetande som man kan börja fundera på vilka antaganden man gör och undersöka hur väl de stämmer överens med verkligheten. Vi kan till exempel se det i #metoo kampanjen; när antaganden om män, kvinnor, sex och gränser medvetandegörs kan antaganden börja ifrågasättas och beteenden följaktligen förändras. Så för dig som har läst detta – vilka grundantagningar tror du att du har om Gud och kristendom? Hur har du kommit fram till dem? Och varför tror du att de stämmer?

52 kommentarer

  1. Anders Åberg 22 november 2017 at 14:57

    Normer brukar vi kalla detta och normerna i det sekulära Sverige är nog en av anledningarna till att du som religiös och då alltså något vid sidan om normerna, börjar ifrågasätta dom. Hade du bott i t.ex. USA eller Saudiarabien så kanske du aldrig ens hade tänkt i dom banorna då du själv hade varit en del av normen.
    Flockdjuret människans starka vilja att vara en accepterad medlem i sin grupp gör att utanförskap skaver. Att det i sin tur är en anledning till eftertanke är mycket naturligt.
    Det gör inte frågeställningen i sig mindre intressant men det sätter den i ett socialt perspektiv.

    Vad gäller relationen mellan kristendom och vetenskap, så varierar den mellan olika tolkningar av religionen.
    En deistisk uppfattning har vad jag kan se inga som helst problem med vetenskapen, medan bokstavlig tro på den kristna guden har det.
    Skapelseberättelsen och evolutionen kan inte båda vara sanna, och jungfrufödsel, promenerande på vatten och återuppståndelse efter döden är definitivt oförenliga med vetenskapens rön om hur naturen fungerar.
    Kristendom i den mer bokstavstroende varianten och vetenskap går således inte ihop. Tror man att bibelns övernaturliga historier mest är allegorier kan man nog komma bättre överens med vetenskapen, men är man verkligen religiös då?

    ”Sanningen ” har vi ju gått igenom tidigare här på bloggen och det resulterade dessvärre i att en av SAS skribenter for ut i rena lögner.
    Jag tror att nästan ingen hävdar att absolut sanning INTE existerar, så kanske lite halmgubbevarning här, men eftersom vi saknar möjlighet att veta om det vi kallar sanning verkligen är absolut sant så blir den praktiska tillämpningen av begreppet den att vi alltid förhåller oss skeptiska till det mesta. Man kan då säga att absolut sanning inte ”finns” i det dagliga samtalet även om dom flesta nog fattar att den ändå är där någonstans.

    En norm hade inte varit en norm om inte folk hade reagerat med misstänksamhet mot dom som bryter den. Dom som anser att dom befinner sig inom normen har lite anledning att ifrågasätta den och det är då betydligt lättare att ifrågasätta normbrytaren själv.
    Tyvärr har ju den här bloggens skribenter serverat oss ett flertal exempel på dumheter, rena lögner och oförskämdheter, vilket då kan förstärka redan negativa uppfattningar om kristna som grupp. Det är väl egentligen bara dina och Martins inlägg som inte har haft sådana tråkiga ingredienser. Där finns nog vad man skulle kunna kalla ett visst förbättringsutrymme. Antagligen finns det sådant utrymme även på andra sidan, men jag hävdar nog att SAS egna skribenter bär huvudansvaret här.

    #metoo kampanjen har potential att äntligen ta död på dom gamla unkna patriarkala normer som mänskligheten levt med dom senaste 8-10 tusen åren, iallafall i ett sekulärt land som Sverige.
    I länder där religionen är starkare är också patriarkatet starkare och där krävs det nog mer för att verkligen göra någon skillnad.
    Man får inte glömma att religionerna är en del av patriarkatets makt och dom religiösa skrifterna sätter det på pränt.
    1 Kor 11:9
    och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen.
    1 Kor 14:34
    skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger.
    Ef 5:22
    Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren.
    Och lik­som kyr­kan un­der­ord­nar sig Kristus, så skall också kvin­nor­na i allt un­der­ord­na sig si­na män.

    Så länge folk hävdar sådana bisarra vansinnigheter så kommer kampen för jämställdhet också att vara en kamp mot religionen.
    Jag noterar att det glädjande nog tycks finnas en del, både kvinnor och män i den religiösa sfären som har tagit till sig #metoo kampanjen, men jag undrar verkligen hur ni får ihop det med er heliga bok?

    • Profilbild
      hajdimoche 23 november 2017 at 21:10

      Hej igen Anders!
      Tack för din kommentar. Jag ska besvara dem i mån av tid, men jag har en fundering som jag burit på ett tag nu och som jag önskar få reda ut först, innan jag går in på att besvara din kommentar. Min fundering är hur det kommer sig att du väljer att kommentera dessa blogginlägg? Vilket syfte fyller det för dig? Det är en fråga av uppriktig nyfikenhet.

      • Anders Åberg 23 november 2017 at 23:17

        Grunden är att jag tror att det är viktigt att inte gamla bronsåldersläror får chansen att breda ut sig igen och att inte öppna vetenskapsförnekare får stå oemotsagda.
        Det i sin tur har lett till ett visst intresse för religiösa diskussioner rent allmänt även om dom man debatterar med, som t.ex. i ditt fall, inte alltid propagerar bronsåldersåsikter.
        Bland dina kollegor finns det dock rena vetenskapsförnekare och t.om. sådana som öppet försvarar folkmord och ger uttryck för totalt vanvettiga idéer om att hela folk kan vara onda och att det således kan vara rätt att utrota dom. Detta tråkigt nog utan märkbara reaktioner från er andra, vilket leder till tveksamhet om vad även ni som inte gett uttryck för sådana galenskaper egentligen tycker.

        Vi ser också hur religionen alltid tycks vara på diverse krigshetsares sida. USAs vildsinta terror i stora delar av den sk. tredje världen sedan andra världskriget har alltid förts med den kristne guden på deras sida. Svaret på denna terror, den muslimska terrorn, har tagit detta till minst lika vansinniga höjder, även om dom saknar USAs militära resurser att ställa till elände.
        Religion är härskarnas redskap helt enkelt och så verkar det ha varit ända sedan neolitikum. Religionen har naturligtvis ibland använts även av dom som utmanar makten, men då med samma syfte, nämligen att förhindra det självständiga tänkandet och få människor att marschera i raka led utan att reflektera över färdriktningen.
        För tankens frihet behöver religionen bekämpas!

        • Johan Karlsson 25 november 2017 at 00:25

          Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer

        • Profilbild
          hajdimoche 25 november 2017 at 14:42

          Okej, intressant. Låter som att du gör den omedelbara kopplingen mellan religion och vetenskapsmotståndare och motståndare för fritt tänk. Det tänker jag är ett felaktigt antagande, då både jag och kristna inte anser att vi motarbetar vetenskap eller fritt tänk (inklusive de övriga skribenterna på bloggen). men finns för mycket att säga om det som jag tyvärr inte tror kommer vara fruktsamt att diskutera.
          Önskar dig frid och välsignelse från Gud (även om du inte tror)!

          • Anders Åberg 25 november 2017 at 15:06

            Det är fel, är inget argument Hajdi.
            Du undrar varför jag kommenterar på bloggen, men är det inte betydligt konstigare att du som har skrivit ett helt inlägg inte ens kan prestera det minsta argument för dina åsikter när du blir kritiserad?
            Har du några argument frågar man sig och om inte, varför skriver du alls inlägg som inte kan stå för?

          • Profilbild
            hajdimoche 25 november 2017 at 15:21

            Självklart har jag argument för att påstå att kristendom och kristna inte är vetenskapsmoståndare eller motståndare mot fritt tänkande. Annars hade jag inte skrivit varken på bloggen eller i svar till dig. Vad jag menade ä
            1. Modern, västerländsk vetenskap grundades till stor del av starkt troende vetenskapsmän inom kristendom. Men likställer du naturalism med vetenskap så gör du fel i att definiera vetenskap. Naturalism som ontologisk utgångspunkt går emot kristendom så om du likställer naturalism med vetenskap förstår jag att du tänker att kristna är motståndare mot vetenskap. Men då bygger den slutsatsen på ett felaktigt grundantagande.
            2. Jag och många kristna bekanta är vetenskapsmän själv. att syssla med vetenskap samtidigt som man är emot det låter och är inte sannolikt. Många stora vetenskapsmän är också troende, kristna som teister i allmänhet.
            det finns en rad andra argument men du kanske nu i alla fall ser att det finns goda skäl att säga att ditt uttalande från mitt perspektiv var fel (i tidigare kommentar). Du kanske fortfarande tycker jag har fel och då får det vara så och det var det jag menade med ofruktsamt i tidigare kommentar.

          • Anders Åberg 25 november 2017 at 15:28

            Vill du med detta ha sagt att mina exempel ”Skapelseberättelsen och evolutionen kan inte båda vara sanna, och jungfrufödsel, promenerande på vatten och återuppståndelse efter döden är definitivt oförenliga med vetenskapens rön om hur naturen fungerar.” inte stämmer? I så fall så bör du nog visa oss det vetenskapliga stödet för dessa händelser. Kan du inte det så har du helt enkelt fel i ditt senaste svar.

          • Profilbild
            hajdimoche 27 november 2017 at 20:32

            Självklart är jungfrufödsel, gå på vatten mm. inte vanligt förekommande händelser eftersom de strider mot naturens lagar. Det håller jag med om. Vi ser inte folk göra sånt i vardagen. Men förenar vi det med att skaparen av naturlagarna, i ett öppet lagsystem, kom ner till jorden och började ”peta i” och ändra naturlagarna (då han står över dem som deras skapare) så finns det ingen motsättning däremellan. Om vi däremot i förväg antar att Gud inte existerar (naturalism), nej, då är det inte möjliga företeelser. Men då gör vi ett grundantagande innan som per automatik utesluter möjligheten för sådana övernaturliga händelser.

          • Anders Åberg 27 november 2017 at 20:58

            Diskussionen handlade ju om vetenskapen och religionen går ihop. Dom här övernaturliga företeelserna är inte vetenskap. Dom saknar alla former av belägg och dom är inte testbara eller falsifierbara och dom skiljer sig i det avseendet inte ifrån precis vilken påhittad fantasi om övernaturliga händelser som helst. Asatron, Eddan, iliaden och odysséen och en massa andra sagor som jag antar är påhittade även i din värld blir därför, med din logik, vetenskapligt hållbara i samma ögonblick som du hävdar att vetenskap och din religion går ihop.
            Jag tycker mig här återigen se hur en troende människa låter sin starka vilja gå ut över förnuftet.
            Om du skall fungera i vetenskapliga sammanhang så tror jag du behöver lära dig hantera vilja och fakta på olika sätt

          • Johan Karlsson 27 november 2017 at 23:25

            Om naturlagarna är underställd Guds vilja så får du stora epistemiska problem, ty om Gud har libertariansk fri vilja (d.v.s. om Han är den första orsaken till sina handlingar) så hamnar du i ”mind-argumentets” slutsats: att allt är slumpmässigt. Men om allt är slumpmässigt så kan vi inte heller äga kunskap (faktum är att vi (troligen) inte skulle existera). Det finns alltså ett skäl till att vi utgår ifrån att naturen alltid följer lagen om orsak-och-verkan.

            Och vetenskapen förutsätter inte ontologisk naturalism, utan epistemisk naturalism (d.v.s. principen att man så långt det går försöker att förklara varje verkan med en naturlig orsak). Men med tanke på hur framgångsrik den metodologiska naturalismen är, så är det rimligt att sluta sig till ontologisk naturalism.

          • Johan Karlsson 25 november 2017 at 23:13

            Först och främst hade de flesta vetenskapsmän/filosofer under medeltiden och framåt inte annat val än att hålla med RKK.
            För det andra är det fullständigt irrelevant att t.ex. Newton var kristen (han förnekade även treenigheten, och jag antar att det inte är något som du bry dig om….)

            (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer) påstår t.o.m. att de flesta vetenskapsmän har insett att evolutionsteorin är motsägelsefull.
            (Den delen av min kommentar (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer) censurera (antar (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer ).

            Här är min fråga: (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer).

            Ett förtydligande : det är jag, Martin Walldén i rollen som bloggredaktör som står för redigering av kommentarerna i det stora hela.

          • Johan Karlsson 27 november 2017 at 23:30

            Kul att ni inte vågar publicera min fråga till Hajdi.

            Eftersom jag själv har erfarenhet av den typ av vård (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer), så tycker jag att min fråga är fullständigt legitim.

            Så, vem sätter hon i första rummet i det scenario som jag målat upp: psykologen eller apologeten? (Jag släpper det, men redan frågan implicerar oärlighet hos en person)

          • Profilbild
            Martin Walldén 28 november 2017 at 12:45

            Vi publicerade väl allt som föll inom ramen för vad som kan vräkas ur sig mot varandra? / Martin Walldén red

          • Profilbild
            hajdimoche 28 november 2017 at 12:54

            Hej Johan,
            Förstod inte vilket scenario du målade upp men hör att du ifrågasätter hur jag jobbar i min roll som psykolog. Jag har de etiska riktlinjerna som psykolog som jag försöker vara noga att följa och i allt vara professionell och sensibel. Min tro påverkar inte mitt bemötande negativt, varken vad jag själv tror eller vad jag fått till mig utav andra. Men på grund av sekretess kommer jag försöka undvika att diskutera detaljer kring min psykologroll.
            Jag vet inget om din erfarenhet av psykologisk/psykiatrisk vård men hoppas innerligt att du blivit hjälpt och bemött på ett högst värdigt och empatiskt sätt, oavsett om din behandlare varit troende, ateist eller agnostiker.

          • Johan Karlsson 29 november 2017 at 23:11

            Nej, jag ifrågasätter inte, utan frågar

            (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer)

            Men nu har jag fått svar, och jag är nöjd med det.

  2. Thomas 22 november 2017 at 15:40

    Visst är de ogudaktiga underbara :) !!

    Nu har journalistkåren skapat sig sin egen copycat, #deadline, efter att i två generationer förbannat den kristna tron och dess moral. Man har jublat över pridefestivaler och allmänt promiskuöst beteende, men nu när det har blivit allmänt accepterat då klagar man över dess effekter!

    Vad hade de väntat sig?
    Kristen moral är unik och kommer inte av sig själv, det kan man lätt konstatera om vi jämför mot andra kulturella yttringar på vår jord. Och om evolutionen är den sanna läran, då kan man ju verkligen inte klaga på bristande ”moral”…

    Så vad kan man då säga till alla #deadline-journalister?
    Jo, antingen återvänd till det värdesystem som en gång byggde Sverige eller så bit i det sura äpplet och gilla läget!

  3. Johan Franzon 22 november 2017 at 20:05

    Hej Hajdi och tack för din text!

    Du ställer några frågor på slutet som jag ska försöka svara på. Men först vill jag bara kommentera det som du skriver angående kristendom och vetenskap. Du menar att båda dessa samtidigt kan vara giltiga. Jag vet inte om du följt debatten här på forumet angående evolutionen. Som jag ser det, är oviljan hos vissa kristna att acceptera evolutionen ett tydligt exempel på hur etablerad vetenskap och kristen tro för vissa (inte alla) är omöjliga att förena.

    Nu till dina frågor.

    Jag tycker att frågan om Gud i princip inte går att besvara. Eftersom jag inte själv tror på Gud kan jag inte utgå ifrån min egen trosföreställning, utan måste utgå ifrån vad andra berättar. Problemet är att alla tycks berätta olika saker. Jag har stött på kristna som kallar Gud för ”pappa” och som tycks ha en väldigt personlig relation med honom. Andra kristna har beskrivit Gud på ett helt annat sätt, som en överpersonlig världssjäl eller som själva varat. Jag har pratat med många som tror på treenigheten. Men också med kristna som förnekar att Gud har tre personer. Går jag till Bibeln är det samma problem. I Gamla testamentet finns både beskrivningar av Gud som en kärleksfull och ömsint vårdare av sin skapelse. Men här finns också den våldsamme krigsguden som uppmanar till folkmord och som plågar det egyptiska folket och dödar deras nyfödda bebisar, bara för att statuera ett exempel som aldrig ska glömmas bort. Och sedan i Nya Testamentet försvinner han nästan helt. Det vill säga Fadern i himlen är nästan helt frånvarande, medan Sonen är desto aktivare. Och även här finns samma problem. Är Jesus kärleksfull och förlåtande, så som de flesta kristna verkar mena? Eller är han tvärtom hatisk och totalt skoningslös, exempelvis mot de människor han kallar ”ogräs” och som enligt honom ska kastas i en brinnande ugn? Är den Jesus som rider in på en åsna i Jerusalem samma person som senare återkommer i den blodiga Uppenbarelseboken på en krigshäst?

    Nu till frågan om kristendomen. Tyvärr måste jag lämna ett liknande svar även här. Det enda som verkligen förenar alla kristna, som jag har uppfattat det, är att de på något sätt anser att en person som hette Jesus är mycket betydelsefull eller rent av livsavgörande. Men på vilket sätt? Här går meningarna isär. Inte ens kring hans fysiska uppståndelse från de döda är folk eniga. Det finns troende som menar att Jesu kropp förmodligen blev mat åt hundar och rovfåglar – men de kallar sig ändå kristna. Det finns folk som kallar sig kristna som menar att Jesus var en ängel (och vissa saker tyder på att även Paulus varit inne på den linjen). Och hur är det med en sådan grundläggande sak som frälsningen? Är det genom tro på Jesus Kristus som vi blir rättfärdiga inför Gud? Ja, menar Paulus och Johannes. Men läser vi vad Jesus säger i de synoptiska evangelierna är saken inte alls självklar. Jesus använder inte ordet ”nåd” någonstans i sin undervisning och säger i sin långa utläggning om domens dag i Matt 25:31-46 att det är våra gärningar som kommer att vara avgörande. Och är det verkligen så att de troende kommer till himlen? Inte om vi ska tro Jesus när han pratar om Guds rike här på jorden – låt jorden bli så som himlen redan är.

    Jag är övertygad om att anledningen till dessa många olika svar, har att göra med den kristna trons historia. Bibeln är inte en berättelse. Det är många olika berättelser. Skrivna av många författare som sinsemellan inte alltid varit eniga. Detta är också anledningen till att jag är så intresserad av detta ämne. Hade frågan om Gud och kristen tro haft entydiga svar i Bibeln (så som det ofta hävdas) så hade jag nog inte tyckt att dessa frågor varit intressanta nog att fundera vidare kring.

    Mvh Johan

    • Profilbild
      hajdimoche 23 november 2017 at 21:35

      Hej Johan.
      Tack för din uppriktiga och öppna kommentar!
      Det finns mycket att svara men jag tror inte jag har möjlighet att göra det i detta kommentarsfält. Jag kan dock nämna några saker.
      I frågan om evolution och kristendom så tror jag att de på flera sätt (men inte i allt) är oförenliga, och att evolutionsteorin i sig, i likhet med vad många evolutionsbiologer numera sinsemellan diskuterat och funderar kring, också på flera sätt är oförenlig med sig själv (kolla royal institute:s konferens förra året).
      Vad säger att han inte både kan vara pappa och överpersonlig världssjäl och treenig? Jag tycker inte det nödvändigtvis finns en motsättning däremellan. Han kan vara både fader, tidlös/immateriell osv., skapare och i tre ”personer” (i brist på bättre ord för att förklara treenigheten). Skulle det för dig, om du mot förmodan skulle bli gudstroende, att han är en av de beskrivna sakerna?
      I din andra fråga om kristendom, så ja, det finns olika grenar som har lite spridda tankar om t ex frälsning osv. Det är en teologisk fråga som handlar om (på engelska) sanctification och justification mm (och därför kan du kanske uppfatta att Paulus och Jesus säger olika saker, vilket de inte gör). Grunden till kristendom ligger i att vi människor är obotliga syndare mot Guds ”perfekthet”, som vi skulle bli dömda för, men via Jesus (Gud) liv, död och uppståndelse på korset så har Gud gett oss gåvan att bli fria från domen och återupprätta relationen som vi va menade att ha med honom.

      • Johan Franzon 23 november 2017 at 22:02

        Hej igen Hajdi!

        Det sista du skriver är ett utmärkt exempel på vad jag menar. Jag var i kontakt med en kristen så sent som igår, som inte håller med dig om att vi människor är obotliga syndare. För om vi vore obotliga syndare, menade hon, då är vi ju utan ansvar för våra dåliga handlingar. Det är bara om vi verkligen kan välja det goda, som vi blir ansvariga. Jag vill inte skapa en debatt om just denna fråga, bara påvisa att alla kristna inte tycker precis som du. Jag tycker att detta är ett återkommande problem på denna sida, att troende uttalar sig å hela kristenhetens vägnar, som om de hade fått en mandat från världens över 2 miljarder kristna att tala i deras sak.

        Mvh Johan

        • Profilbild
          hajdimoche 25 november 2017 at 14:38

          Det finns ingen motsättning mot det vi säger, jag och den du pratar om. Jag tror också på det hon säger. Här kommer vi in på syndens teologi. Vi är obotliga syndare i den mening att vi föds in i en syndig natur, som vi ärver. Däremot är vi individer som kan synda mer eller mindre och därmed blir ansvariga för våra handlingar.
          Så ditt antagande att kristna inte håller med varandra håller inte i detta fall. Vissa saker kräver bara en djupare förståelse för företeelsen.

          • Johan Franzon 25 november 2017 at 15:15

            Jag anser att din sista mening är oförskämd och snorkig. Vad vet du om vad jag förstår och inte förstår?

            Om vi är obotliga syndare som bara har alternativen att synda ”mer eller mindre”, då kan vi inte välja det goda. Vi kan bara välja det onda, i olika grad. Detta var inte hållningen hos den kristna person som jag var i kontakt med.

            Du påstår gång på gång att det inte finns några motsättningar, där jag ser tydliga sådana. Okej, låt oss gå in på detaljer. Om vi läser Jesu redogörelse för hur domens dag kommer att förlöpa i Matt 25:31-46 så framgår det att fåren kommer att ärva Guds rike, därför att de har behandlat de fattiga och förtrampade väl. Det är deras gärningar och ingenting annat än deras gärningar som kommer att vara avgörande. Hur går detta ihop med Paulus lära om nåden? Eller med Joh 3:16 som säger att det är tron som är avgörande? (Se även Matt 16:27)

          • Profilbild
            hajdimoche 27 november 2017 at 20:25

            Hej Johan!
            Då ber jag om ursäkt ifall jag uppfattades som snorkig. Det var inte min avsikt utan det jag ville peka på är att man, och inte specifikt dig, kan tänka eller anta något men bryter man ner det så kan man se att det finns mer att förstå, och som därför gör ens ursprungliga tanke eller antagande fel.
            Nej, vi kan t ex helt låta bli att stjäla. Stjäl vi ändå så begår vi en synd, eller något ont (och olagligt för den delen). Men att leva ett helt liv utan synd har aldrig skett i mänsklighetens tid, bortsett från Jesus då.
            Denna motsättning som du påpekar är inte en motsättning för det handlar dels om gräns/övergång mellan salvation och sanctification (har inte de svenska orden för det just nu) samt att uppståndelsen och syndernas förlåtelse ännu inte var uträttad i de olika fallen.
            Jag förstår att du säkert kan tycka att Bibeln är full av motsättningar och kan ha många frågor om detta, men detta blogginlägg syftar inte till att besvara sådana frågor, så därför kommer jag avstå från att fortsätta svara på de frågorna i detta blogginlägg.
            Vänligen,
            Hajdi.

          • Johan Franzon 28 november 2017 at 19:40

            ”Man kan tänka eller anta något men bryter man ner det så kan man se att det finns mer att förstå, och som därför gör ens ursprungliga tanke eller antagande fel.”

            Detta gäller i så fall för alla – även dig. Mina exempel på motsättningar i Bibeln och inom kristen tro kanske vid en första betraktelse från din sida verkar skenbara, men om du bryter ner dem (vilket jag påbörjade – men som du avstyrde) så kanske du skulle upptäcka att det finns mer att förstå.

            Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika. När jag har ställt frågor till kristna som de inte kunnat besvara, har de ofta sagt att jag i stället borde vända mig till en teolog. Okej? Inom vilken kristen tradition och inom vilken teologisk gren inom denna tradition?

            Nej, frågan är empirisk. Är kristenheten enad i en enda kyrka samlad kring en enda tro? Svaret är uppenbart nej. Katoliker tror inte likadant som olika typer av ortodoxa som inte tror likadant som protestanterna som i sig är uppdelade i otaliga varianter. Om du vill uppleva när kristna grälar med varandra om allt mellan himmel och jord, så är det bara att gå in på något kristet forum där deltagarna kan kalla sina motståndare för både det ena och det andra och regelmässigt slå varandra i huvudet med citat från samma Bibel.

            Jag menar att den bild du försöker ge – att alla motsättningar bara är skenbara – inte stämmer med min erfarenhet och heller inte med de fakta vi har på marken, i form av alla tusentals olika varianter av kristen tro som finns spridda över världen. Varianter som inte bara handlar om nyanser i trons periferi, utan som även handlar om dess kärnfrågor.

            https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Christian_denominations

            Slutligen: jag vet att det finns människor som kallar sig kristna som inte skulle skriva under på din definition av kristendomens grund. Menar du att de inte är kristna? Vad är de i så fall? Och vem bestämmer det?

          • Joel Samuelsson
            trollkontroll 28 november 2017 at 23:02

            JF4___Hej Johan F. Du skrev:
            ”Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika.”

            ##### 1) Välskrivet, men du gör ett logiskt misstag här. Det är som att säga ”tändstiftet på bilen kan inte skruvas ur med verktyg, eftersom det finns många olika storlekar på verktyg och alla passar inte”.
            2) Det stämmer dessutom inte att de skenbara motsättningarna i Kristen tro skulle vara samma som de skenbara motsättningarna inom rättvisande teologi. De har olika men delvis överlappande domäner, och vissa skenbara motsättningar kommer då endast att finnas i den ena kategorin.

            Mvh Joel

          • Joel Samuelsson 28 november 2017 at 23:05

            JF4_______Hej Johan F.
            Du skrev:
            ”Frågan om motsättningar inom kristen tro kan inte lösas med hjälp av teologi. För du kommer att hitta precis samma motsättningar inom teologi, eftersom det inte finns en teologi utan en rad olika.”

            ##### 1) Välskrivet, men du gör ett logiskt misstag här. Det är som att säga ”tändstiftet på bilen kan inte skruvas ur med verktyg, eftersom det finns många olika storlekar på verktyg och alla passar inte”.
            2) Det stämmer dessutom inte att de skenbara motsättningarna i Kristen tro skulle vara samma som de skenbara motsättningarna inom rättvisande teologi. De har olika men delvis överlappande domäner, och vissa skenbara motsättningar kommer då endast att finnas i den ena kategorin.

            Mvh Joel

          • Profilbild
            hajdimoche 30 november 2017 at 08:19

            Till Johan,
            Jag förstår inte riktigt vad du försöker insinuera med detta. För att det finns olika inriktningar inom kristendom så kan inte kristendom vara sann? Är det din tes? Och om det hade funnits en enda kyrka, skulle du ha lättare att tro på det?
            Är inte det som att säga att alla människor måste vara överens på alla punkter inom t ex etik för att etiken ska vara sann?

          • Johan Franzon 30 november 2017 at 20:19

            Hej!

            Jag tycker inte att jag insinuerar. Åtminstone har det varit min avsikt att vara rak och tydlig i min kritik. Vad mina svar till dig handlat om är inte huruvida X är sant, utan om vi överhuvudtaget kan betrakta X som en enhet. Rent hypotetiskt skulle givetvis någon av alla kristna varianter kunna vara den sanna, exempelvis att Jesus är en ärkeängel. Men varför skulle jag tro just detta hellre än att han är Gud? Eller kanske att han inte är Gud, men en människa utvald av Gud. Och så vidare. Jag menar att det inte kan vara så att han är en ärkeängel underställd Gud, SAMTIDIGT som han är hundra procent Gud och jämbördig med Fadern, SAMTIDIGT som han bara är en jordisk människa utvald av Gud. Allt går inte att förena.

            Om det hade funnits en enda kyrka med en enda tro, så hade det varit mycket enklare att besvara dina frågor. Men jag tror inte att det hade underlättat för mig att tro, eftersom jag inte kan se några starkt vägande skäl till att någon av alla varianter skulle vara sann, även om jag absolut tycker att vissa former av kristen tro är avgjort mer sympatiska än andra.

            Vet inte riktigt vad du syftar på när du skriver etiken, i singularis. Även här finns ju en del att välja på. Men om du menar att existensen av moraliskt tänkande (på ett generellt plan) inte förutsätter att alla är överens, så håller jag med dig. Men att människor, precis som många andra djur, tänker i moraliska banor är inte något vi behöver betvivla. Det är ett faktum att vi har detta tänkande. Som jag ser det är moraliskt tänkande en växande kunskap som vi erövrar över tid, precis som all annan kunskap.

            Mvh Johan

      • Johan Karlsson 24 november 2017 at 23:47

        Alltid kul (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer)

  4. Johan Karlsson 22 november 2017 at 23:17

    Svammeltext.

    • Profilbild
      hajdimoche 23 november 2017 at 21:41

      En kommentar som lämnar avtryck. Rekommenderar att vara lite snällare, även om folk inte har samma trosuppfattning som dig.

      • Johan Karlsson 24 november 2017 at 23:50

        Själv ser jag (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer)

        • Profilbild
          hajdimoche 25 november 2017 at 14:34

          Dina kommentarer innehåller ibland personliga påhopp har jag lagt märke till, vilket förklarar att dina senaste kommentarer blivit redigerade i detta inlägg. Hädanefter kommer jag därför att välja att inte besvara sådana sorters kommentarer från dig här på bloggen då jag inte tycker det är okej eller är något jag vill ge mig in på.
          Vänligen,
          Hajdi.

          • Johan Karlsson 25 november 2017 at 23:05

            Ja, det stämmer.
            Jag har nämligen väldigt svårt för folk som ljuger fram olika ”bevis” för den kristna massmördaren.

    • Thomas 23 november 2017 at 15:05

      Ja, Johan Karlsson, är det inte lite lustigt att många inte vill veta av Guds Ord, men samtidigt är det samma som ropar högljutt när någon bryter mot just Guds budord (med tanke på #metoo, #deadline, osv)?!

      Den västerländska uppfattningen av rätt och fel baserar sig ju på de bud som Gud givit människorna:
      ”Hedra din far och din mor…”
      ”Du ska inte mörda.”
      ”Du ska inte begå äktenskapsbrott.”
      ”Du ska inte stjäla.”
      ”Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”
      ”Du ska inte ha begär…”

      ”Hela lagen uppfylls i ett enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv.” (Gal. 5:14)

      De ogudaktiga tar det gudomliga för givet och ropar sig hesa när det tas ifrån dem!

      • Johan Karlsson 24 november 2017 at 23:42

        Snarare är det du som suger blod från min icke-teistiska moraliska realism, ty enligt kristen teologi är Guds natur den ontologiska grunden för existensen av objektiva värdefakta. Den här synen på värdefakta är djupt problematisk p.g.a.:

        (i) Den logiska distinktionen mellan ”är” och ”bör”, d.v.s. att det inte är möjlig att utifrån en premiss som innehåller kopulan ”är” sluta sig till en slutsats innehållande kopulan ”bör”. (Humes dikotomi).

        (ii) Moores ”den öppna frågans-argument”, d.v.s. att värdefakta aldrig kan reduceras till naturliga egenskaper på ett sådant sätt att formen ”värdefakta M är den naturliga egenskapen N” utgör en analytisk sanning.

        Därmed är det omöjligt för teisten att grunda värdefakta i Guds natur. Han kan endast argumentera att man ”bör göra X” p.g.a. att Gud beordrar att X är moraliskt korrekt. Problemet är att man då kan fråga varför man bör göra som Gud beordrar? Teisten får nu införa ytterligare ett bör-påstående av typen:

        Man bör göra som Gud beordrar att man bör göra.

        Men varför bör man följa detta påstående? Teisten har två val:
        (i) Antingen acceptera en infinit regress av bör-påståenden. I sådana fall kan han aldrig berättiga sin etik.
        (ii) Acceptera att det finns ett axiomatiskt värdefaktum som är oberoende av Gud. I sådana fall måste han parasitera på icke-teistisk metaetik.

        Ergo, varje gång du utgår ifrån att det existerar objektiva värdefakta så måste du suga blod från min icke-teistiska moraliska realism.

    • Joel Samuelsson
      trollkontroll 26 november 2017 at 23:59

      J23____Hej Johan! Låt oss granska din mem ”Take the Bible..”- den innehåller en del problematiska påståenden (åtminstone 12 fel/problem).

      Johan,
      1.1 Bibeln beskriver hela kosmos, och missar alltså inte 99% av världen.
      1.2 Jämför det med Dawkins bok The God delusion, som gör en felaktig beskrivning inte bara av den materiella världen, utan även av den immateriella världen.
      1.3 Det finns förmodligen ingen geografibok som ger någon bättre beskrivning av världen 2000 år framåt i tiden än Bibeln.

      2.1 Bibeln är en utmärkt historiebok, särskilt om den kombineras med andra historieböcker som beskriver de delar av historien som Bibeln inte tar upp.
      2.2 Men även utan andra böcker kan man klara sig till en topp-position i klassen med hjälp av andra media och med Bibeln som enda vanliga bok. Din mem missar att det går utmärkt att studera historia utan historiebok nuförtiden.

      3. Angående kommentaren i memen om biologi så faller den på
      samma misstag- se 2.2, ovan.

      4. Angående Kosmologi så faller den på samma misstag- se 2.2, ovan.
      5. Angående medicin så faller den på samma misstag- se 2.2, ovan.

      6. Angående militär etik, så kan man bygga en god militäretik utifrån Bibelns etik. Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.

      7. Angående barnuppfostran, så kan man bygga en god etik för barnuppfostran utifrån Bibelns etik. Det blir inga tvångsomhändertaganden av det Kristna kärleksbudskapet.

      6. Angående lagar, så kan man bygga en god juridisk etik utifrån Bibelns etik. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.

      7. Angående mänskliga rättigheter, så bygger de nästan helt på bibliska principer. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.

      ### Så det var minst tolv problem i din mem. Den fungerade inte.

      Mvh Joel

      • Anders Åberg 28 november 2017 at 10:20

        Jag tror du har fel i varje punkt Joel, men jag fokuserar på en.
        6. ”Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.”
        Nej, men det blir det av det kristna folkmordsbudskapet!
        Du har själv påstått att det finns ”onda folk” och signaturen Thomas har sagt ungefär samma sak på HP bloggen.
        Att möta ett sådant argument i det fredliga Sverige på 2000 talet känns helt bisarrt. Argumentet är helt igenom rasistiskt och precis som Johan K påpekade ren nazistetik.
        Du har inte ens försökt rentvå dig från dessa anklagelser som ju har levererats tidigare, så man får anta att du faktiskt fortfarande bekänner dig till nazismens syn på etik. Därför blir ditt senaste inlägg enbart förvirrat svammel.

        Hur ni andra som propagerar för kristendomen kan samsas med personer som hyser sådana här åsikter kräver verkligen en bra förklaring. Delar ni Joels och Thomas syn på etik?

        • Joel Samuelsson
          trollkontroll 28 november 2017 at 23:46

          a19____Nej Anders. Det där håller inte.
          1)Det finns ingen folkmordsvänlig etik i min världsåskådning, så det där är en straw man- och du misslyckas att skydda den fallerande memen som jag vederlade i inlägg J23.
          2) Vi vet att det har funnits folk som systematiskt mördat sina medmänniskor, och dessa folk kallar jag onda. Jag anser att man bör föredra fred framför mord, Anders….
          ___________________________________
          3)Du skrev:
          ”du faktiskt fortfarande bekänner dig till nazismens syn på etik”

          ### Jag har _aldrig_ gjort det, (redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer).Du missrepresenterar min position igen trots att jag rättat dig. Inte bra, Anders.

          • Johan Karlsson 29 november 2017 at 23:07

            ”Bibeln beskriver hela kosmos, och missar alltså inte 99% av världen.”

            Den beskriver jorden som en rund cirkelskiva. Därmed missar den tydligen 100 % av världen.

            ”Jämför det med Dawkins bok The God delusion, som gör en felaktig beskrivning inte bara av den materiella världen, utan även av den immateriella världen.”

            Substanslöst svammel.

            ”Angående militär etik, så kan man bygga en god militäretik utifrån Bibelns etik. Det blir inga war crimes av det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            ”Angående barnuppfostran, så kan man bygga en god etik för barnuppfostran utifrån Bibelns etik. Det blir inga tvångsomhändertaganden av det Kristna kärleksbudskapet.”

            Nej, det blir spädbarnskrossning.

            ”Angående lagar, så kan man bygga en god juridisk etik utifrån Bibelns etik. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            ”Angående mänskliga rättigheter, så bygger de nästan helt på bibliska principer. Det blir inga fängelsevistelser av att följa det Kristna kärleksbudskapet.”

            Det blir folkmord, spädbarnskrossning och våldtäkt.

            (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer)

  5. Annie Svensson 25 november 2017 at 17:25

    Hej Hajdi!

    Tänkte att jag ska försöka svara på dina frågor utifrån några saker du skrivit ovan. Jag hämtar dessa citat från ditt inlägg och dina svar på kommentarer som du fått.

    ”Så för dig som har läst detta – vilka grundantagningar tror du att du har om Gud och kristendom? Hur har du kommit fram till dem? Och varför tror du att de stämmer?”

    Jag kan i och för sig förstå att ordet ”tror” återkommer två gånger i dina frågor. Det är ett religiöst grundantagande att det går att tro, eller inte tro.
    Men för mig som baserar mina etiska ställningstaganden på hur var och en har ett intresse att bli behandlad (om denna så är teist, ateist, människa eller djur) finns det inget utrymme för detta ord ”tror”. Här handlar det istället om att skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om de andra som mina handlingar berör. Jag ”tror” inte att du har ett intresse att du vill bli behandlad väl (utifrån dina preferenser) – jag vet det.

    Att reducera detta mycket svåra och viktiga ansvar till frågor som handlar om en gud, är inte bara onödigt, utan också kontraproduktivt. Relationen mellan en människa och en gud blir en omväg där mycket kan gå fel. Så fråga därför inte: Hur ska jag följa guds bud? Fråga dina medvarelser direkt hur du kan handla på bästa sätt. Varför blanda in en gud (som ju kan uppfattas och tolkas på så många sätt – se Johan Franzons text här ovan) överhuvudtaget? Hur går det att veta att gud är god, om inte kunskapen om medvarelsenas behov finns? Den kunskapen måste finnas först.

    Sedan vill jag peka på något som ofta dyker upp när teister får frågor om detaljer och motsägelser inom (i detta fallet den kristna) tron. Svaret blir då som du skriver:

    ”Så ditt antagande att kristna inte håller med varandra håller inte i detta fall. Vissa saker kräver bara en djupare förståelse för företeelsen.”

    Här framgår tydligt att det bara finns ett enda svar – och detta svar kan man få genom något du kallar ”en djupare förståelse för företeelsen”. Med bakgrund av detta blir nästa uttalande från dig en självmotsägelse:

    ”Självklart har jag argument för att påstå att kristendom och kristna inte är vetenskapsmoståndare eller motståndare mot fritt tänkande.”

    Det verkar som om när det sist och slutlgen gäller – tillåts inget fritt tänkande alls. Den totala likformigheten i tankesätt slås fast av den ”djupare förståelsen av företeelsen”.

    Ytterligare en viktig sak som jag vill tillägga, är att sökandet efter sanning och ett etiskt förhållningssätt inte är exklusivt teistens område. Jag söker sanningen lika helhjärtat som du, och påståendet som ibland görs här på SAS, att ateister skulle sakna moral, eller att de inte skulle söka efter sanningen, är inget vidare att få slängt i ansiktet.
    Sedan görs det också ibland antydningar om att alla icke-troende som deltar i diskussioner här, gör det för att de egentligen söker en gudstro. Inget kunde vara mer felaktigt, i alla fall inte när det gäller mig själv. Jag hoppas att något av det jag skriver ger nya perpektiv, och nya tankar hos er som tror på gud. Jag är också en apologet, fast med en annan agenda.

    Vänligen,
    Annie Svensson

    • Profilbild
      hajdimoche 27 november 2017 at 20:48

      Hej Annie och tack för en intressant kommentar!

      Intressant distinktion mellan tro och vetskap du gör. Var tycker du den gränsen går? När går tro över till vetskap?

      Jag är inte säker men jag tror inte det behöver finnas en motsättning mellan hur andra vill bli bemötta och Guds bud, jag tror att de ofta går hand i hand. Om jag talar för egen del så kan jag tycka att jag har starkare incitament nu som troende än jag hade tidigare när jag inte var troende i att bemöta mina medmänniskor på ett bra sätt. Likaså kan jag se den tendensen, eller strävan, hos mina kristna bekanta.

      Jag tror inte man kan eller bör säga att en ateist eller icke-troende inte kan ha moral. Jag är säker på att du har en moral och vill göra gott. Det som däremot kanske kan diskuteras är huruvida det är möjligt att moral som begrepp och företeelse kan existera utan existensen av Gud (men det är en egen diskussion som jag inte har avsikt att gå in i nu).

      Jag vet att det finns väldigt många inriktningar inom kristendomen och att allt inte kan lösas med ”djupare förståelse”, så det var inte en generell regel jag pekade på när jag skrev så till Johan Franzon. Även här kan jag skriva mer utförligt och försöka beskriva varför det finns olika inriktningar och skillnader bland kristna, och där försöka förklara skillnad på ”inom-kristna inriktningar” (pingst, baptism, ortodox) och ”utom-kristna inriktningar” (jehovas vittnen, mormoner) mm. men det känns som en egen och lång diskussion som jag inte tycker hör till här. Du kanske inte håller med mig där och visst tycker det hör till, men då får jag i förväg be om ursäkt för att jag inte kommer gå in i den diskussionen.

      Vänligen,
      Hajdi.

      • Anders Åberg 27 november 2017 at 21:04

        Klokt av dig att inte gå in på moraldiskussionen Hajdi. Det är högst osannolikt att du klarar en vandring på sådan lövtunn is. Alla troende som har provat hittills har plurrat ordentligt.

        • Johan Karlsson 27 november 2017 at 23:36

          (Redigerad i enlighet med bloggens riktlinjer) att berättiga någon objektiv moral inom den kristna världsbilden.

          Se del IX: https://www.facebook.com/notes/johan-karlsson/contra-apologetica-artikelindex/1025193017612312/

        • Profilbild
          hajdimoche 28 november 2017 at 12:49

          Nja, det vet jag inte om jag bedömer att de gjort men där tycker vi olika, hör jag.

          • Johan Karlsson 29 november 2017 at 23:14

            Skillnaden är att jag kan lägga fram argument för min ståndpunkt, och anser därmed inte att jag håller på med något tomt tyckande.

            Humes är-bör-distinktion och Moores ”öppna frågan” är inga nyheter för de som i alla fall läst en bok i grundläggande värdeteori.

  6. Ola H 28 november 2017 at 13:00

    Anders om du tycker att dom kristna du diskuterat moral med har ”plurrat ordentligt” beror det nog snarare på att dom liksom jag utgick från en definition betydligt närmare den allmänna förståelsen av ordet än din definition ”Moral är handlingar som styrs av vår moraluppfattning. ”

    • Anders Åberg 28 november 2017 at 13:47

      ”Moral är en kvalitativ egenskap i en handling, ett beteende eller hos en person att följa de etiska normerna” och ”Termen moralisk används som sammanfattning av de beteenden som överensstämmer med god sed för en enskild människa, grupp eller kollektiv av människor.” Wikipedia.
      Det är vad jag kan se ”den allmänna förståelsen av ordet”. Du och dina trosfränder har tydligen en annan åsikt, men det låter väl mest som att ni utgår från en alldeles egen förståelse av ordet då.

      • Ola H 29 november 2017 at 05:22

        Wikis definition är luddig, tillkrånglad och kan missuppfattas eftersom dom 2 meningarna inte riktigt går ihop. Jag tycker NE har en kortare, enklare och tydligare. Dom definierar moral till ”uppfattning om rätt”. Jag tycker även det stämmer bättre med hur ordet används.

        • Anders Åberg 29 november 2017 at 23:20

          So What? Ingen av er har så mycket som kommit i närheten av att bevisa att synen på rätt eller fel INTE är påverkbar av verkligheten och då alltså med största möjliga säkerhet också formad av verkligheten.

  7. Annie Svensson 1 december 2017 at 16:22

    Hej Heidi!

    Skillnaden mellan tro och vetskap är, som jag ser det, detsamma som mellan tro och vetenskap.
    Vetskap och vetenskap baseras på systematiskt insamlande av fakta.
    Tro inbegriper att övernaturliga väsen, som till exempel Gudar tillåts förklara verkligheten.

    Jag tror inte att det är någon slump att du skrev etik i singular ovan. Styrs ens tankar av en omnipotent Gud, blir mångfald något som i det ideala tillståndet bör undvikas. Och anledningen till det, menar jag, är att när ens världsbild baseras på tro (som har svagheter när det gäller att förklara verkligheten på ett empiriskt och systematiskt sätt), istället för vetenskap (som är kunskapssökande och stabil i sin strävan) blir röster med olika budskap ett problem för teisten. Vetenskapen välkomnar i stället detta – då det är så nya kunskaper om omvärlden utvecklas.

    Vänligen,
    Annie Svensson

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

  • Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?”

    Jag minns väl hur jag, när jag var liten och brukade leka i skogen, förundrades över naturen, stjärnhimlen och allt det vackra i skapelsen. Tanken började växa inom mig om att det måste finnas något bakom allting, att slumpen inte kunde ha gjort detaljerna på ett så väl ordnat sätt med all variation av liv. När jag såg på världen med nyfikenhet men samtidigt upplevde det svåra och tuffa i livet som det innebar att växa upp och leva som en trasig människa i en trasig värld så möttes och blandades liksom känslan av den förundrande delen av skapelsen med lidandet för mig som människa och person. Frågan färgades av förtvivlan och tvivel: Hur får jag ihop allt det vackra, sköna och förundran av livet med lidandet, trasigheten, om ont och gott existerar eller inte alls? I tonåren funderade jag mycket på vad meningen med livet kunde vara och brottades med existentiella frågor samtidigt som jag gick igenom en svår period mellan högstadiet och gymnasiet. Men mitt liv vände totalt: Jag kom till tro på Jesus genom evangeliet som förmedlades av en vän jag lärde känna på skolan. Detta gav mig ett nytt liv. Jag minns den där lektionen på bibelskolan som bland det mest roliga och intressanta. Den handlade om att förklara, försvara och ge goda skäl för den kristna världsbilden och tron på Jesus Kristus. Jag började intressera mig för apologetik och ville undersöka mer och fördjupa mig i min övertygelse och samtidigt lärde jag känna vänner som delade intresset för detta också. När jag för första gången var på apologetikkonferens i Uppsala, 17-18 mars 2023, blev det en stark upplevelse för mig. Det var på något sätt som att frågorna från när jag var liten och lekte i skogen eller när tonårsperioden präglades av förtvivlan och tvivel på livet, fick fördjupade genomtänkta svar i de föreläsningar som hölls. Detta fick mig att tänka på psalmisten Davids inledande ord från psaltaren 19: ”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Jag upplevde att konferensen hade bra ämnesområden på seminarierna följt av frågestunder, pauser och trevlig gemenskap. Det var fint att få träffa några av de personer som jag lyssnar på och följer via hemsida och podd såsom Svenska Apologetiksällskapet och Apologia. Jag vill rikta ett stort TACK för det fina arbete ni gör och medverkar till att få ”troende människor att tänka och tänkande människor att tro”. Konferensen präglades bl.a. av öppenhet, ödmjukhet och skarphet i budskapen som förmedlades där.


  • Apologetik i församlingen – del 3: Evangelisation!

    När man läser om missionärer i kyrkans historia blir man både ödmjuk och inspirerad. Alla dessa hjältar som trotsade kyla, hunger och brutalt motstånd. Ofta ledde missionen till martyrskap och i många fall senare helgonförklaring. Visst imponerar Apostlarna, Bonifatius, Ansgar och Patrick. Samtidigt vet vi att tusentals offrar hälsa och liv än idag. Missionens drivkraft är fortfarande väldigt stor i många delar av vår värld. Vad är det som gör att vi inte ser samma hängivenhet i Sverige även om vi säkerligen inte riskerar att mista livet när vi är tydliga med evangeliet och Bibelns sanningar? Bekvämlighet Visst är det gött med en fylld kyrka som lyssnar till mig som förkunnare. Varmt o skönt, alla är nöjda o glada. Eller när jag sitter framför datorn och skriver med favoritlåten strömmande i öronen. En kik på sociala medier får mig ännu mer i stämning och texten växer fram. Det är minst sagt bekvämt. Att ta sig ut o besöka församlingsborna eller ringa till vännen som är sjuk är inte lika lockande. Inte ens att falla ner på knä och ropa till Gud för människors frälsning gör jag särskilt ofta. Kaffekoppen med arbetskamraterna är väl viktig men hur ofta och hur länge? Ändå är mötet med en människa i nöd, såväl fysiskt som andligt, den plats där jag finner en god eftersmak. Att gå utanför min komfort­zon gör att Gud kan börja arbeta med såväl mig som andra människor. Jesus sa till lärjung­arna att gå ut och när de gjorde det förändrades världen och kyrkan växte. Apati Flera har talat om apatin som vilar över Sverige, inte minst David Wilkersson. Var den kommer ifrån kan vi fundera över men ett är säkert. Djävulen älskar när vi sitter på våra rum och väntar på nästa mejl att blinka till. Om vi ska bryta med detta ok behöver vi kasta av oss det och i stället gå in under Jesu ok. Hans börda är ju lätt. Vi får helt enkelt bestämma oss för hur vi vill leva våra liv. Helt klart är att Jesus välsignar oss när vi går mot strömmen i såväl  tankar som i handling. Evangeliet är till för alla människor och det är ett hårt men spännande arbete som väntar. Rädsla Var inte rädda, säger Jesus. Såklart är man rädd för att gå ut i okänd terräng och stöta sig med omgiv­ningen, men Jesus övervinner rädslan. Han går ju före och har redan varit hos alla människor och på alla platser. Att kyrkorna ofta inte är livaktiga och fyllda av människor beror till stor del på att vi inte svarat på de frågor människor har men också på att vi inte sökt upp människor. Kanske beror det på att vi lyssnar mer till våra rädslor än till Jesus. Kyrkans inre sekularisering Frågorna och tvivlen finns helt klart hos de flesta så vi kan inte skylla på någon annan än oss själva. Vi som har fått uppdraget att förkunna evangelium och försvara tron har avgörandet i egna händer. När vi som kyrkans företrädare följer med strömmen och inte erbjuder villkorslös frälsning i Jesus faller allt ihop. Det finns inget evangelium för människor att bli frälsta av. Det finns ingen räddning och därför vänder man sig till andra källor. När SVT:s Svenska nyheter parodierar på Svenska kyrkan blir det tydligt att kyrkan berör. Ifrågasättandet och analysen som vi själva borde gjort görs av utomstående. Stenarna ropar. Politisering Till slut måste också nämnas Svenska kyrkans politisering. Att politiska partier fortfarande 2023 bestämmer över och har inflytande i kyrkan är förvånande för både oss på insidan och utomstående. Det som kunde vara en kyrka med gudstjänstfirande lovsjungande människor fria från politisk färg har blivit en alltmer politiserad kyrka. Visst fungerar det hyfsat på många ställen men när präster antingen framför sina politiska budskap från predikstolen eller låter bli att förkunna Jesus blir löjets skimmer tydligt. Kritiken utifrån låter inte vänta på sig och det hela blir till en återvändsgränd för kyrkan. Jesus sa att vi skulle gå ut och förkunna evangeliet för alla människor och här finns lösningen. Kyrkans uppdrag är att föra människor till tro på Jesus så att de kan leva med församlingen. Om det ska bli verklighet måste vi inse allvaret men också vilken glädje det är när en människa blir frälst. Kan vi verkligen vara utan den glädjen?


  • Big bangKalāmargumentet för Guds existens

    Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud. Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (https://theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 4 – Bibeln är fullständigt färdig

    I detta inlägg ska jag visa att Nya Testamentets kanon är riktig samt att inga böcker ska tillkomma. Även om Guds Ande kan tala profetiska ord idag, kan ingen text uppnå samma status som NT:s texter, enligt både mig och klassisk kristen tro. Det bör påpekas gällande NT:s kanon att den är densamma för katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, och den överväldigande majoriteten av den protestantiska kyrkan, trots att synen på de deuterokanoniska böckerna i GT kan variera. Låt oss åter igen börja med Jesus. Många påpekar, korrekt, att Jesus självfallet inte kan ge en lista på NT:s texter som ska räknas som Guds ord, eftersom dessa texter ännu inte skrivits. Dock är det så att både Gamla Testamentet, Jesus själv, samt lärjungarna, skapar ett gemensamt ramverk för vad som får och inte får klassas som helig skrift – vad som ska räknas som Guds ord på samma sätt som GT. Mose bekräftar Jesus För det första kan vi gå tillbaka till en profetia om Jesus från 5 Moseboken 18:18-19, talad till Mose: Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. Redan i Bibelns första böcker ser vi här en profetia om en kommande Profet lik Mose som nedtecknade Lagens förbund. På liknande sätt profeteras i GT om att ett nytt förbund ska slutas i t.ex. Jer 31:31ff. Nya Testamentet var alltså förväntat att nedtecknas av Profeten som skulle likna Mose. Snabbspola till Johannes Döparen i Joh 1:20-21 där folket frågar om Döparen är ”Profeten”, vilket visar oss att på den tiden väntade man fortfarande på att den Mose-liknande Profeten skulle komma. Johannes Döparen säger att han inte är denna figur – men sedan pekar han folket mot Jesus Kristus som är just denna Profet. Detta bekräftas även av Petrus i Apg 3:19-22, Stefanus i Apg 7:37&52, samt genom de under som Jesus gör och den karaktär han har. I Joh 6:10-14 övertygas folket om att Jesus är Profeten när han liksom Mose med manna i öknen (2 Mos 16) gör ett brödunder som mättar folket. Detta brödunder bekräftas av övriga evangelier. Även i Matt 21:11, när Jesus tågar in i Jerusalem till folkets Hosianna-rop, så säger de att Jesus är Profeten. Skriften och historien själv etablerar alltså att Jesus är fundamentet för Nya Testamentet, och att han är Profeten lik Mose som har auktoriteten att nedteckna det nya förbundet. Jesus bekräftar sina apostlar Jesus i sin tur säger följande om lärjungarna i Luk 10:16: Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig. Ett liknande påstående om lärjungarna finns i Joh 20:21: ”Jesus sade än en gång till dem: ’Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.'” Här ser vi alltså en obruten kedja av auktoritet – Mose bekräftar Jesus som bekräftar apostlarna. Här läggs den främsta grunden för vad som får ingå i det nya förbundet, vilket blir vårt NT: Det etableras av Profeten, Jesus, som säger att vi även ska lyssna till hans apostlar. Detta kallas ibland kravet på apostolicitet på Helig Skrift – det ska vara skrivet av apostlarna själva, eller baseras på apostlarnas direkta undervisning. Dessa apostlar likställer själva sina ord med ”profeternas”, alltså GT:s heliga skrifter, i t.ex. följande texter: ”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.” (Ef 2:20, Paulus) ”så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.” (2 Petr 3:2; Petrus) ”Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar.” (Jud 1:17, Judas) Själva ordet apostel betyder utsänd och innebär fullständig representation. När aposteln Petrus talar så är det i Jesu auktoritet, för han är Jesu utsände apostel. Att förneka Petrus (eller någon annan apostels) ord är därför att förneka Kristus, liksom att förneka Kristus är att förneka Fadern, eftersom Kristus är Guds apostel (Hebr 3:1). Nu uppstår dock ett dilemma: jag hämtar min argumentation om apostlarnas auktoritet från Lukasevangeliet och Johannesevangeliet – hur vet vi att de böckerna hör hemma i Skriften? I detta fall behöver vi inte tro detta på förhand – det räcker med att tro att de är tillförlitliga historiska dokument! Det ligger utanför ramen för detta inlägg att bevisa detta, men det finns goda skäl att tro det. Om texterna är historiskt tillförlitliga kan vi lita på att det är Jesu ord som talas, erkänna Jesu auktoritet, och sedan fortsätta vår argumentation. Fem krav för vad som får ingå i Nya Testamentet Det finns åtminstone fem krav enligt Skriften själv och Jesus på vad som får vara helig text i NT: Krav 1) Ortodoxi –  I del 3 om GTs kanon nämnde jag detta. Texterna får inte motsäga tidigare etablerade heliga texter och på så sätt leda människor bort från Gud. Krav 2) Profetiskt – Även detta kommer från del 3. Om texterna innehåller profetior ska dessa vara sanna så långt man kan bevisa (även om inte alla behöver vara uppfyllda än) och inte leda folk bort från Gud. Krav 3) Apostolicitet – Texterna måste vara skrivna av apostlarna, eller baserade på apostlarnas vittnesbörd eller undervisning, eller godkända av apostlarna. Texter skrivna mer än 100 e.Kr. tillhör inte Guds kanon som består av apostlarna och profeterna, eftersom dessa senare texter inte kan vara godkända av apostlarna som då inte längre levde. Krav 4) Bevarande – Eftersom Jesus säger att hans ord inte skall förgå (se del 2 i denna serie), kan vi också sluta oss till att om vi plötsligt skulle hitta ”ett nytt brev av Petrus”, så skulle detta brev inte vara del av Guds kanon. […]


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 3 – Bibelns kanon är fullständig

    I respons på mitt första inlägg fick jag en följdfråga gällandes Bibelns kanon – alltså de böcker som ingår i Bibeln. Frågan är, hur kan vi veta att de böckerna som vi har i Bibeln 1) alla hör hemma i Bibeln och 2) ingen saknas? För visserligen har jag sagt att Bibeln är fullständigt verbalinspirerad, och att Bibeln är fullständigt bevarad. Men vilka böcker menar jag med Bibeln? Detta ska jag nu behandla. Det första jag vill göra är att mytförklara en vanlig uppfattning: Att Bibelns kanon skulle ha blivit bestämd av några gamla gubbar på något hemligt möte hundratals år efter Kristus. Bibelns kanon etablerades inte genom något officiellt möte, utan mottogs gradvis, organiskt och naturligt allteftersom den skapades och profettexterna samt breven skickades mellan församlingarna och gradvis samlades i sammanställningar. De långt senare kyrkomötena erkände denna existerande kanon och försvarade den – de varken skapade texterna, sammanställde dem, eller redigerade dem. Sammanställningarna fanns redan, kompletta. Låt oss åter igen börja med vad Skriften säger om detta. Då kanske någon invänder – Kan vi verkligen låta Bibeln bestämma vilka böcker som finns i Bibeln? Blir inte det ett cirkelargument? På ett sätt, jo. Men sanningen är att det är ett nödvändigt cirkelargument. Om vi hämtar beviset från något utanför Bibeln så betyder det att vi sätter vår tilltro till något utanför Skriften. Då är inte längre Skriften den högsta auktoriteten, utan vår standard för vad som får ingå i Skriften blir auktoriteten. Vi blir Skriftens – och Guds ords – domare, istället för dess görare. Inte ens kyrkan har högre auktoritet än Guds ord. Det är också nödvändigt ur ett filosofiskt och logiskt perspektiv. Det måste finnas en högsta standard när det kommer till sanning – ett grundläggande axiom som bevisar och förstärker sig självt, men inte hänger på något annat. Alltså, även om det finns argument från naturen, filosofin och apologetiken etc för att Skriften verkligen är sann och Guds ord, och att vi därför kan komma att tro på denna sanning, måste vi efter denna insikt också gå vidare till nästa logiska steg vilket är att erkänna att Skriften nu blir sanningen genom vilken vi ser världen – inte omvänt. Det som är jämförelsevis lätt att bevisa utifrån Skriften är att Gamla Testamentet är precis som det bör vara. Nya Testamentet är lite lurigare. Men låt oss börja med Gamla Testamentet: I 5:e Moseboken 4:2 får vi följande bud: ”Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er”. Detta innebär att en etablerad regel för alla efterföljande texter som ska kunna räknas som Guds ord är att de inte får lägga till nya regler och inte upphäva existerande – Gud säger inte emot sig själv. Det är därför Jesus säger ”Jag har inte kommit för att upphäva lagen…” (Matt 5:17-20) – och Paulus återupprepar detta. (Rom 3:31) Denna regel kallas kravet på ortodoxi, som betyder renlärighet. En text som inte är renlärig enligt Guds tidigare ord är inte Guds ord. I 5:e Moseboken 18:20-22 får vi ett krav för att något ska kunna räknas som Guds ord när det kommer till profeter – vad de profeterar måste gå i uppfyllelse. Där sägs också det omvända – om någon profeterar något som inte går i uppfyllelse, skall denna person inte räknas som profet. Detta kan vi kalla det profetiska kravet. I 5:e Moseboken 13:1-15 får vi ytterligare ett krav för vad en profet får och inte får göra. Även om det profeten säger går i uppfyllelse och han sedan säger att vi skall följa andra gudar skall vi inte följa honom utan tvärtom förkasta honom. Det är en förstärkning på kravet på ortodoxi, samt en begränsning på det profetiska kravet. Båda måste vara uppfyllda. Mose, som själv omfattades av dessa principer och gjorde tecken och under och profeterade sådant som gick i uppfyllelse, har alltså redan i Bibelns första böcker ställt krav på vad som får och inte får räknas som Guds ord! Gud har redan etablerat vad som får och inte får tillhöra hans kanon, vilket ger oss en trygg och stadig grund att bygga på. Efter detta ser vi precis en sådan organisk framväxt av Guds ord i Gamla Testamentet som vi skulle förvänta oss av dessa krav. Profeter stiger fram och talar saker som är i linje med Guds bud, dessa saker går i uppfyllelse och personerna bekräftas av folket som sanna profeter som manar folket att följa Gud. Deras texter upptas sedan som Guds ord. De texter som inte tar sig in i Gamla Testamentet är de texter som skrivs av obekräftade profeter eller av falska profeter. Låt oss lite snabbt hoppa fram till Jesus – han sa i Luk 11:50-51 ”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.” Jesu poäng är att fariséerna som han tilltalar är och blir medskyldiga till alla profeters blod, från den förste till den siste. Alltså ramar Jesus här in någon tidigare erkänd samling profeter – en kanon. Därför blir följdfrågan viktig: Vilken Sakarja pratar han om? Abel betecknar tydligt det första mordet i Skriften, men vilket var det sista? Av Matteusevangeliet 23:35 läser vi att det är Sakarja, Berekjas son. Vi vet att det är en profet, eftersom Jesus listar profeter enligt Lukas-texten. Vi vet att han ska ha dött någonstans på tempelplatsen (mellan byggnaden templet och altaret på tempelgården) Vem passar kriterierna? Det finns två starka kandidater i historien och Skriften med varsitt problem, men som båda lustigt nog ger oss samma slutsats gällandes Skriftens kanon. Det ena alternativet som jag tror är vanligaste tolkningen är den Sakarja vars död beskrivs i 2 Krön 24:20-22. Problemet är att denna Sakarja kallas Jojadas son(=ättling i språket), inte Berekjas son. I övrigt stämmer döden och vissa anspelningar i Jesu ord. […]


Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud.

Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: https://www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/Image attachment

Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago

Kommentera på Facebook

Gud välsigne dig!💖☝️🙏🙏🙏💖☝️👏👏👏👏👏✝️🔥🕊💒

GLORY GLORY GLORY TO GOD THE FATHER!!!, THANK YOU JESUS CHRIST FOR YOUR LOVE!!!, MORE BLESSING AND GRACE TO YOU AMBASSADORS OF JESUS CHRIST !!!, JESUS CHRIST IS THE LIGHT OF THE WORLD!!!, JESUS CHRIST IS THE WAY THE TRUTH AND LIFE!!!, THERE IS NO OTHER SALVATION WITH OUT MESSIAH!!!, HE IS THE ONLY WAY TO HEAVEN!!!!!!!!!!!, THE WORLD LIKE IT OR NOT!!!, THAT IS THE TRUTH!!!, GOD BLESS YOU ABUNDANTLY ALL HUMAN BEING!!!!!!!!!!!!❤❤❤❤🙏🙏🙏🙏

Visa mer