Författare

Bength är lärare, pastor, teolog och författare. Redan tidigt som kristen blev Bength intresserad av apologetik, inte minst eftersom han studerade liberalteologi under flera år. Bength tog sin examen 1975. Under sina studier mötte Bength i både föreläsning och litteratur den respektlöshet som liberalteologin har inför det som står i Bibeln och inför Jesus och det Jesus säger. Bength kom fram till följande: Den liberala teologin leder till tolkningar och slutsatser som är orimliga och som det var omöjligt för Bength att bejaka och samtidigt behålla en andlig och intellektuell heder­lig­het och integritet som kristen. Detta och hans personliga kontakter under årens lopp med både kristna och apologeter, ateister och sekulärhumanister har ytterligare förstärkt hans apologetiska intresse. Ämnesområden som intresserar honom mycket är bland andra: Guds existens och karaktär. Skapelse kontra evolution. Sanningsfrågan och då Bibelns sanningsbegrepp och Jesu sanningsanspråk. Bength har författat bland annat dessa böcker: Varför just kristen?, Vilket Sverige vill vi ha?, Dags för kristendomens återkomst

Om inlägget

av Publicerat: 25 mars 2019Ämnen: Filosofi, Sanning, Apologetisk metod36 kommentarerEtiketter: , , , , 2640 ord13 minuters läsningvisningar: 45

Dela inlägget!

Varför just kristen? Del 8: Vad är sanning? (del 3/3)

I min bloggserie: Varför just kristen? så har jag i de två senaste bloggtexterna skrivit om ämnet: ”Vad är sanning”? utifrån Pontius Pilatus fråga till Jesus i Joh. 18:38, då Pilatus medverkade till ett av historiens mest kända och omtalade justitiemord. Denna bloggtext är del 3 och den sista delen om ”sanningsfrågan” och handlar om: Vad sanningen ger oss, nämligen sann information och sann frihet.

Vad sanningen informerar oss om


Här ger jag några centrala exempel på vad Sanningen informerar oss om. Självklart finns det många fler exempel, men jag begränsar mig till dessa, och det får även bli kortfattat.
Gud – Gudsbild

Om hela Gudomen och då om VEM och HURUDAN varje person i Gudomen är. Gud Fadern, Gud Sonen Jesus Kristus och Gud den helige Ande. Deras olika namn och personliga karaktärsdrag som Bibeln presenterar, visar oss deras rätta identitet och ger oss en sann Gudsbild.(31)

Detta visar också på ateismens orimlighet, då vi som kristna både kan veta utifrån kunskap och erfarenhet att Gud finns, men också lära känna hans rätta identitet utifrån en relation med honom. Anspråk som ateismen aldrig kan göra angående Guds icke-existens, då den inte kan hänvisa till vare sig vetande, kunskap eller erfarenhet av, att Gud inte finns. Ingen ateist kan hävda, att nu vet vi, bortom alla tvivel, att Gud inte finns. Jag har heller inte mött någon ateist som har hävdat något sådant. Det vore inget annat än dårskap att försöka hävda det.(32)

Skaparen och skapelsen – Världsbild

Om Gud som Designer och Skapare, och om nödvändig intelligens och förnuft, visdom, vishet och karaktär bakom skapelsen, och om Guds syfte, vilja, plan, mening och mål med sin skapelse.(33) En världsbild som innehåller allt detta som en sekulär och evolutionsteoretisk världsbild saknar. 
Människan – Människosyn

Om människans bestämmelse som Guds avbild,(34) och hur den är helt avgörande för vår människosyn och för människovärdet. Och då också för människovärdets okränkbarhet ifrån konceptionen och allt framåt, vilket bestämmer vår syn på både abort och dödshjälp.

Om människan och hennes evighetsmedvetande såsom Bibeln uttrycker det, att Gud har lagt evigheten i människornas hjärtan.(35) Därav det återkommande frågorna som människor har ställt i alla tider, om vad som händer i dödsögonblicket och därefter. 

Om människans fall och återupprättelse. Ett historiskt syndafall, men också ett erbjudande om total upprättelse i och genom Jesus Kristus, som är den kristna trons och det kristna livets centralgestalt.(36)

Om konsekvenserna av människans medvetna prioriteringar, val och beslut i livet och inför

evigheten. Detta som på ett grundläggande och avgörande sätt skiljer oss ifrån djuren.

Den andliga och den fysiska världen och verkligheten

Som människor lever vi inte enbart i en fysisk och naturlig värld och verklighet, utan också i en andlig och övernaturlig. Detta som vi kallar metafysik,(37) och som ligger utanför naturvetenskapens begränsade räckvidd och möjlighet att observera och utforska, men som för den sakens skull inte är mindre verklig än den fysiska verkligheten.
Vår lagbundna tillvaro

Om grundvalar för varje enskild människa, för hemmet och familjen, för samhället och för våra mellanmänskliga relationer. Detta som är den skapelseordning som Gud har inrättat för oss människor.(38)  En oföränderlig värdegrund och oföränderliga normer, värden och värderingar.

Om andliga och fysiska lagar. Vi lever i en lagbunden och inte i en slumpmässig tillvaro, där 

”lagen om sådd och skörd”(39) – orsak och verkan är en grundläggande och allmänmänsklig lag, som gäller oss var och en, vare sig vi tror på den eller inte. 

– Ondskan i världen

Om Djävulen som person, hans natur och karaktär och hans destruktiva rike ger oss en realistisk och trovärdig förklaring till ondskan i världen.(40)

Om att ”missa målet” i livet och inför evigheten. Detta som är grundbetydelsen av begreppet synd i Bibeln. Hamartia: Att missa målet. Bibeln beskriver detta som att gå vilse som får utan någon herde.(41) Synden är något alltigenom ont och är en av grundorsakerna till ondskan i världen.

Gott och ont, rätt och fel

”Kunskapens träd på gott och ont”(42) ger oss en realistisk förståelse och kunskap om vår mänskliga förmåga att tänka, tala och göra både gott och ont, rätt och fel, och då utifrån en objektiv manual. Människans kapacitet att både förstå och göra både det goda och det onda, det som är rätt och det som är fel.

Jag tar här ett exempel ifrån läkarvetenskapen, som vi alla ska  vara tacksamma för att den finns, då den är inriktad på det som är läkarvetenskapens hederskodex, nämligen att rädda mänskligt liv. Detta som är något grundläggande gott och rätt. Men att läkarvetenskapen också används till att avsluta ett mänskligt liv, t.ex genom abort, är något grundläggande ont och fel. 

Vad detta handlar om är objektiva normer och värderingar som vi kan härleda tillbaka till en personlig och evig Gud, som har skapat oss människor och gett oss vårt människovärde. Objektiva normer och värderingar som vi ser går förlorade allteftersom en sekulär verklighetsuppfattning vinner teräng i människors tänkande och i samhällslivet. Detta som är ett dråpslag emot varje människas samvete.Samvetet med dess funktion att reglera och hålla oss människor medvetna om gott och ont, rätt och fel. Samvetet som både kränks och åsidosätts mer och mer i ett sekulärt samhälle.(43)

Vad verklig kärlek är

Begreppet kärlek är kanske det mest använda men också det mest missuppfattade och missbrukade begreppet i våra mellanmänskliga relationer. Människor talar och sjunger ofta om kärlek, men frågan är om de verkligen vet vad de talar och sjunger om? 

Bibeln har tre grundläggande ord för kärlek:

1. Agape. Den Gudomliga och andliga kärleken som på ett så fantastiskt sätt beskrivs i 1 Kor. 13 i Bibeln, och som kallas för kärlekens lov och som aldrig egoistiskt söker sitt och som är kontinuerligt utgivande, även då den inte besvaras. Guds kärlek.(44)

2. Philia. Den mänskliga och själsliga kärleken som också är utgivande, men som även behöver besvaras för att kunna fortsätta att vara utgivande.

3. Eros. Den sexuella kärleken, som Gud har gett åt oss människor innanför äktenskapets ramar. Detta kärleksbegrepp som missvisande har upphöjts till att vara det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil.

Det optimala kärleksförhållandet


Det optimala kärleksförhållandet är när agape får råda över både philia och eros i trygga, trofasta och bestående relationer. Tillfälliga förbindelser, som tyvärr framhålls och hyllas idag, inte minst i media, kan aldrig erbjuda ett optimalt och bestående kärleksförhållande. 
Döden

Om vad döden är. Bibeln talar om trefaldig död: Andlig, fysisk och evig död, och då handlar det alltid om skilsmässa.
Andlig död: Guds Ande är skild ifrån vår ande.(45)
Fysisk död: Vår kropp skiljs ifrån vår ande och själ.(46)
Evig död: Vår ande, själ och kropp skiljs ifrån Gud för evigt.(47)
– Frälsning.(48)

Om vad frälsning är och dess konsekvenser i livet och i evigheten.
Om två destinationer med eller utan Gud. Det ena beskrivs som en himmel och det andra som ett helvete.  De är två totalt motsatta samhällssystem.
Om en ljus framtid och ett hopp. Detta som alla människor längtar efter. 

Guds rike.(49)

Om ett evigt och bestående rike.
Om det optimala nu och för evigt. Ett rike där Jesus är kung nu och för evigt.(50)

Sanningen är befriande till sin natur, även då den är besvärande för oss. Ja, till och med obekväm och provocerande, då den bryter mot våra åsikter och uppfattningar och avslöjar våra felaktiga attityder, syften och bevekelsegrunder, galna tankar, resonemang och handlingar.

Sann frihet

Sanningen skall göra er fria.(51) 

Sanningen, i motsats till lögnen och halvsanningarna, har en frigörande effekt på oss. Lögner och halvsanningar manipulerar, vilseleder och snärjer oss och binder upp oss, medan sanningen gör oss fria och leder oss rätt i livet och inför framtiden och den kommande evigheten. 

Vad är sann frihet? Det är viktigt att vi ställer oss den frågan, därför att vi lever i en sekulär värld och i ett sekulariserat samhälle med falska frihetsideal och med en förvriden bild av vad frihet är. Vi lever i en farlig fantasivärld. Allt eftersom normlösheten utbreder sig och självklara grundvalar rivs upp, så blir till slut friheten ett fängelse. Att mena sig vara fri och med det mena sig kunna göra vad man vill, vad som helst, när som helst och hur som helst, inte minst på det sexuella området, det gör människan till slut till en fånge.

Man talar idag om att vara ”gränsöverskridande” t.ex inom underhållningsbranchen, och då handlar det oftast om vem som är mest vulgär, brutal och grotesk när det gäller sex och en förnedrande kvinnosyn och ondska och våld i filmer, videos, spel och ”stand upp komidiens”. Att något skulle vara ”olämpligt för barn” eller ”barnförbjudet” existerar inte längre. Här har ”gränsöverskridandet” inga ideal eller bortre gränser, utan man utmanar varandra till att gå längre och längre i att vara vulgär, brutal och grotesk i sina uttryckssätt. Till slut så sitter den ensamma människan i sitt fängelse som enbart består av detta och man brottas med sina deprissioner och sin livsleda och lever på  droger och antideprissiva medel och unga människor umgås med sina självmordstankar. Men om detta vågar och vill inte politiker och makthavare på allvar ta tag i, utan ”som strutsen sticker de huvudet i sanden” och väntar på att det ska gå över, och media undviker att berätta om denna samhällets skuggsida. Så får människor inom ”själavården”, psyk- och sjukvården försöka att hantera detta efter bästa förmåga. En förmåga som oftast inte räcker till. Så har vi ett samhälle utan normer, ideal och grundvalar. Ett samhälle som ingen av oss mår väl av och som egentligen ingen av oss vill ha. Profeten Hosea beskriver detta samhällstillstånd på ett så träffande sätt: Ingen sanning och ingen kärlek och ingen Guds kunskap finns i landet. Man svär och ljuger, man mördar och själ och begår äktenskapsbrott; man far fram på våldsverkares vis, och blodsdåd följer på blodsdåd. Därför ligger landet sörjande, och allt som lever där försmäktar.(52)  En sak är säker och det är, att detta som profeten Hosea så realistiskt beskriver, det har inget med sann frihet att göra och är därför heller inte något frihetsideal att sträva efter.

Pendeln svänger

Det ”gränsöverskridande” har ingen framtid, och på samma sätt som trender är de korta och övergående. Och de som har låtit sig ”fångas” av det ”gränsöverskridande” och av trenderna i det sekulära samhället, de tröttnar till slut och då ”svänger pendeln”, därför att människor vill ha något helt annat och bestående. De övergående skratten lämnar en bitter eftersmak och ersätts inte sällan av livsleda och känslan av meningslöshet.

Att förstå sanningen


Sann frihet är att förstå sanningen och utifrån den veta vad som är rätt och gott, nyttigt och uppbyggligt och säga ett medvetet och genomtänkt JA till det, och samtidigt säga ett medvetet och genomtänkt NEJ till det som är felaktigt och ont, onyttigt och destruktivt. Detta kan vi enbart göra utifrån objektivt sanna normer och riktlinjer. Finns det verkligen sådana normer och riktlinjer idag? Ja, det finns det! Det är vad absolut och objektiv sanning förmedlar till oss. 

Jesus är tydlig med att säga, att då vi förstår sanningen, då kan sanningen göra oss fria.(53)  Och Paulus är inne på samma linje då han skriver, att Gud vill, att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen.(54)

Guds Ord och Jesus har det gemensamt, att de talar sanning – absolut och objektiv sanning – när det gäller vad sann information och sann frihet är. 

Ett viktigt observandum är, att sanningen aldrig tvingar sig på oss, utan den väljer vi när vi vet och förstår vem och vad den handlar om. Detta i motsatts till lögnen och halvsanningarna, som är så närgångna och påtvingade på oss i dagens sekulariserade och mediala samhälle, där förekomsten av en absolut och objektiv sanning förnekas, i takt med att Gud förnekas. 

När sanningen saknas i ett land


I Hosea 4:1-3, Ps. 11:3 och i Jes. 58:12 kan vi läsa en realistisk beskrivning av konsekvenserna då absolut och objektiv sanning saknas i ett samhälle och i mellanmänskliga relationer. Men tyvärr måste jag konstatera, att absolut och objektiv sanning är trångbodd i vårt samhälle idag, och det bidrar inte till det Sverige som jag tror att vi alla egentligen vill ha – Ett tryggt land där framtidstro odlas och beskyddas.

Jag avslutar denna bloggtext med vad Jesus säger: Om någon vill göra Guds vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv. Ni skall förstå sanningen och sanningen skall göra er fria.(55)

Källor


(Bibelhänvisningarna är till 1917 års översättning). (31) I Bibeln är namn och karaktärsdrag det sätt på vilket Gud och även människor presenteras. (32) Ps.14:1. (33) 1 Mos. 1:1-31. Job. 38:1-42:6. Ps. 8:4. 148:1-6. (34) 1 Mos. 1:26-27. 5:1-2. (35) Pred. 3:11. (36) 1 Mos. 3:1-24. Kol. 1:13-23. 1 Tess. 5:23.24. (37) Metafysik: Läran om den egentliga verkligheten bortom våra sinnesförnimmelser. Det som inte våra fem fysiska sinnen kan registrera. Ligger utanför naturvetenskapens begränsade räckvidd. Ett filosofiskt begrepp. (38) Ps. 11:3. Jes. 58:12. 1 Mos. 2:4. Jer. 31:35-37. 33:25-26. (39) Gal. 6:7. (40) Joh. 8:44. 1 Joh. 3:8. (41) Jes. 53:6. (42) 1 Mos. 2:15-17. (43) 1 Sam. 24:6. Apg. 23:1. 24:16. (44) 1 Joh. 4:8. Joh. 3:16. Rom. 5:6-8. (45) 1 Mos. 6:3.a. Ef. 2:1-2. Kol. 2:13. (46) 1 Mos. 6:3.b. Hebr. 9:27. (47) Upp. 20:11-15. 21:8, 27. 22:15. (48) Apg. 4:12. Joh. 3:16-17. (49) Mark. 1:14-15. Matt. 24:14. Apg. 1:3. 28:30-31. Dan. 2:44. 3:33. 4:31. 6:25-26. 7:14, 27. (50) Joh. 18:36-37. (51)  Joh. 8:31-32. (52) Hos. 4:1-3. (53) Se 50. (54) 1 Tim. 2:1-4. v.4. (55) Joh. 7:17. 8:31-32. 

36 kommentarer

  1. Annie Svensson 25 mars 2019 at 16:07

    Bength,

    här har du gått över alla gränser för anständighet och visar en respektlöshet som är mycket, mycket allvarlig.

    Depression är en sjukdom som orsakar individen stort lidande. Flera psykiska sjukdomar är dessutom ärftliga.

    Den deprimerade personen är inte sjuk på grund av allt detta du räknar upp. Du har ingen rätt att använda andra människors lidande (och till och med självmordstankar) som medel för att backa upp din egen ståndpunkt.

    Mediciner mot depressioner och andra sjukdomar hjälper människor att kunna fortsätta leva sina liv. Det är inget som du har rätt att raljera över.

    Om det är så att du bara bryr dig om kristna människor – så borde du ändå kunna sätta dig in hur sårande denna text är. Om en kristet troende person får sjukdomen depresson, hur tror du att personen ifråga känner sig då när hen läser denna text? Du sparkar stenhårt på den som redan ligger.

    Om det finns någon empatisk förmåga kvar hos dig, trots allt, så tycker jag att du ska ta bort detta ur din text:

    Benght skriver:

    ”Här har ”gränsöverskridandet” inga ideal eller bortre gränser, utan man utmanar varandra till att gå längre och längre i att vara vulgär, brutal och grotesk i sina uttryckssätt. Till slut så sitter den ensamma människan i sitt fängelse som enbart består av detta och man brottas med sina deprissioner och sin livsleda och lever på droger och antideprissiva medel och unga människor umgås med sina självmordstankar. Men om detta vågar och vill inte politiker och makthavare på allvar ta tag i, utan ”som strutsen sticker de huvudet i sanden” och väntar på att det ska gå över, och media undviker att berätta om denna samhällets skuggsida. Så får människor inom ”själavården”, psyk- och sjukvården försöka att hantera detta efter bästa förmåga. En förmåga som oftast inte räcker till. Så har vi ett samhälle utan normer, ideal och grundvalar. Ett samhälle som ingen av oss mår väl av och som egentligen ingen av oss vill ha. Profeten Hosea beskriver detta samhällstillstånd på ett så träffande sätt: Ingen sanning och ingen kärlek och ingen Guds kunskap finns i landet. Man svär och ljuger, man mördar och själ och begår äktenskapsbrott; man far fram på våldsverkares vis, och blodsdåd följer på blodsdåd. Därför ligger landet sörjande, och allt som lever där försmäktar.(52) En sak är säker och det är, att detta som profeten Hosea så realistiskt beskriver, det har inget med sann frihet att göra och är därför heller inte något frihetsideal att sträva efter.”

    Annie Svensson

    • Profilbild
      Martin Walldén 27 mars 2019 at 20:04

      Jag ser inte riktigt det du beskyller Bength för här. Det tycks mig lite rykt ur sitt sammanhang och utvecklat en smula?!

      • Johan Franzon 27 mars 2019 at 22:33

        Jag instämmer i Annies kritik.

        Mot Bengths svartmålning skulle jag vilja lyfta fram lite fakta – detta är ju trots allt en artikel på temat sanning.

        Så vad är fakta vad gäller Sveriges välmående?

        Den europeiska statistikmyndigheten Eurostat mäter alla EU-länder utifrån en rad variabler. Exempelvis mäter de hur medborgare rent allmänt upplever sin livssituation. När det gäller hur nöjda svenskarna är med sina liv kommer vi på 7,9 på en tiogradig skala. Det är en bit över EU-snittet som ligger på 7,1. Svenskar är alltså på det stora hela ganska nöjda med sina liv.

        https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Quality_of_life_indicators_-_overall_experience_of_life

        Hur är det med självmord? Här ligger Sverige precis över snittet med 12 självmord per 100 000 invånare. Vi ska givetvis inte tycka att det är bra att ligga på denna nivå. Men utmärker sig Sverige som ett katastrofland?Nej, vi ligger ungefär där de flesta länder i Europa ligger.

        https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/-/DDN-20180716-1

        Och hur är det slutligen med den berömda svenska ensamheten? Här ligger Sverige på betydligt bättre siffror än det Europeiska genomsnittet. Störst upplevd ensamhet återfinns i Italien.

        https://www.euronews.com/2017/06/29/what-is-europes-loneliest-country

        • Bength Gustafson 29 mars 2019 at 15:53

          Hej Johan!
          Du instämmer i Annies kritik, och det är helt OK för mig att du gör det. Jag har inte förväntat mig något annat. Men både du och jag vet, att statistik och forskningsrapporter de väljer vi selektivt, beroende på vad det är som vi vill visa. Jag kan också redovisa statistik och forskningsrapporter som ger en helt annan bild än din. T.ex. att ”Psykisk ohälsa är vårt största folkhälsoproblem”, enligt Folkhälsomyndigheten, och att den ökar år efter år. 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa. Den psykiska ohälsan har ökat med 71 % sedan 2011. etc. etc. (Detta är uppgifter som är tillgängliga på nätet för oss var och en om vi vill veta).

          Den ”samhällsanalys” som jag gör i min bloggtext utifrån begreppet ”gränsöverskridande”, är således inte mindre sann än din information.

          Det förefaller vara så, att du i din iver att angripa det som jag skriver, så har du missat min redovisning av de olika sanningsbegreppen som vi rör oss med i vårt dagliga liv, både medvetet och omedvetet. Och där Bibelns sanningsbegrepp skiljer sig ifrån dessa. (Del 2 av ”Vad är sanning”?) Så ett gott råd: Var försiktig Johan, så att du inte ”hugger dig själv i foten” i din iver att angripa det som jag skriver.
          Mvh
          Bength Gustafson

          • Johan Franzon 30 mars 2019 at 00:24

            Det är korrekt att psykisk ohälsa har ökat på senare år, enligt Folkhälsomyndigheten. Det bör vi ta på stort allvar. Men innebär denna ökning att vi nu lever i det katastroftillstånd som du målar upp där ”ingen av oss mår väl” och där alla ”försmäktar”? Nej inte alls. ”De flesta uppger ett gott psykiskt välbefinnande” skriver myndigheten på sin hemsida och anger andelen av befolkningen som uppger ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande till 73 procent.

            https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/

          • Johan Franzon 30 mars 2019 at 12:37

            Du verkar uppfatta saklig kritik som personliga påhopp samtidigt som du inte verkar förstå att din egen text angriper människor. När du exempelvis skriver att eros har upphöjts till att vara ”det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil” så pratar du om människor. Du pratar exempelvis om mig. Du påstår att jag inte kan hysa annat än sexuella kärlekskänslor inför en annan människa. Det är en så grov förolämpning att den inte borde fått passera den spärr som påstås finnas på denna blogg som förbjuder angrepp på ”personer eller företeelser på nedlåtande, elaka eller andra ärekränkande sätt.” Du beskriver vidare den sekulära verklighetsuppfattningen som ”ett dråpslag emot varje människas samvete” samt att detta samvete ”både kränks och åsidosätts mer och mer i ett sekulärt samhälle”. Även här angriper du människor och påstår att vi som har en sekulär verklighetsuppfattning inte kan ha ett samvete och inte kan ha goda skäl att skilja på rätt och fel. Förutom att det både är elakt och ärekränkande vittnar det även om bristande kunskaper i moralfilosofi. Många av vår tids mest inflytelserika moralfilosofer är ateister. Och slutligen har vi dessa stycken där du påstår att hela vårt samhälle är en katastrof därför att det är sekulärt. Förutom att du rent sakligt saknar stöd för påståendet att alla människor i Sverige mår dåligt så lägger du skulden för din inbillade katastrof på det slags tänkande som exempelvis jag står för. En bit ovanför dessa stycken kontrasterar du Guds rike mot ”galna tankar, resonemang och handlingar.” Och resultatet möter vi några stycken längre ner där människor ”brottas med sina deprissioner [sik] och sin livsleda och lever på droger och antideprissiva [sik] medel och unga människor umgås med sina självmordstankar.”

            Dina grovheter träffar inte bara oss sekulära. För hur ska en kristen människa som tror på evolutionsteorin tänka när hon läser att Guds sanning inte går att förena med en evolutionsteoretisk världsbild? Och hur ska en kristen människa som uppfattar sin tro som just tro och inte vetande uppfatta ditt tvärsäkra påstående att ”vi som kristna både kan veta utifrån kunskap och erfarenhet att Gud finns”? Är en kristen människa som uppfattar sin tro som just tro och inte vetande en sämre kristen? Och hur ska en kristen människa som lider av depression och som kanske upplever att hon får god hjälp mot sitt lidande av mediciner uppfatta dina haranger kring ”droger och antideprissiva medel”? Bör en sådan människa dra slutsatsen att hon i själva verket är en misslyckad människa och en misslyckad kristen?

          • Johan Franzon 30 mars 2019 at 16:19

            [sic] skulle det givetvis vara … inte fisken.

          • Profilbild
            Martin Walldén 1 april 2019 at 21:58

            Just!

          • Johan Franzon 1 april 2019 at 23:51

            :-)

          • Bength Gustafson 30 mars 2019 at 17:04

            Hej Johan!
            För det första:
            Jag uppfattar inte saklig kritik som personliga påhopp.

            För det andra:
            Dina personliga tolkningar och slutsatser gällande min bloggtext, de får stå för dig. Jag ser det inte som meningsfullt att bemöta dem, just därför att de är så personligt och subjektivt färgade av dig.

            För det tredje:
            Det är tydligen svårt, för att inte säga omöjligt, för er ateister att kunna läsa en samhällsanalys som är skriven utifrån en kristen utgångspunkt, utan att ni överreagerar med beskyllningar som är både grundlösa och osakliga. Här överträffar du och Annie Svensson verkligen varandra. Och ni gör det verkligen enkelt för er, genom att unisont ”hoppa på” mig med era beskyllningar, utan att tänka en tanke på, att det kanske ligger något i det som jag skriver om i min text om ”gränsöverskridande”.

            För det fjärde:
            Jag har i min bloggtext inte använt ordet ”katastrof” som du gör i dina tolkningar och slutsatser av det som jag har skrivit.

            För det femte:
            Läs mitt svar till Annie Svensson den 30 mars 2019 kl. 08:49. Även du Johan behöver ställa dig frågan VARFÖR, såsom jag uppmanar Annie Svensson att göra. Om inte för något annat, så för er egen intellektuella hederlighets skull, som jag utgår ifrån att ni båda har.
            Mvh
            Bength Gustafson

          • Johan Franzon 1 april 2019 at 23:34

            Ja, ibland blir det personligt. När du exempelvis beskriver eros som ”det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil” så får det vissa personliga konsekvenser. Så jag vill gärna att du tydliggör detta. Menar du att jag som har en sekulär livsstil inte kan älska en annan människa, annat än på det sexuella sättet?

          • Bength Gustafson 4 april 2019 at 00:36

            Hej Johan
            Jag har aldrig påstått, att du eller någon annan ”som har en sekulär livsstil inte kan älska en annan människa, annat än på det sexuella sättet”. Men så tokigt blir det när du tolkar och drar dina personliga och subjektiva slutsatser av vad jag har skrivit i min bloggtext. Självklart så kan du och andra människor med en sekulär livsstil älska andra människor med både philia och eros.

            Men jag tror inte att du kan förneka, att eros, den sexuella kärleken, har en framträdande plats i vårt sekulära samhälle, och att det finns ett ”gränsöverskridande” t.ex inom underhållningsbranschen när det gäller att vara vulgär och grotesk då det handlar om sex och om en förnedrande kvinnosyn. ”MeToo” var sannerligen välkommet för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor.
            Mvh
            Bength Gustafson

          • Johan Franzon 4 april 2019 at 22:59

            Så vad menar du då, när du skriver ”det ENDA och ALLENARÅDANDE kärleksbegreppet i en sekulär livsstil”? Vad betyder dessa ord? Betyder de ingenting?

      • Annie Svensson 28 mars 2019 at 20:33

        Hej Bength (och Martin)!

        Vad är egentligen sanning? Är det att beskylla den sekulära människan, som har en sekulär världsbild för att vara galen, trångbodd, lida av livsleda och depression, uppleva känslan av meningslöshet, sakna samvete, vara sexuellt oansvarig och lögnaktig?

        För den som inte är bekant med den sortens retorik som Bength presenterar i sin artikel, framstår den som helt grotesk. Inte nog med att han ytterligare bidrar till de fördomar som finns om psykisk ohälsa, han skuldbelägger även de drabbade.
        Här ger jag några exempel.
        Bength skriver: ”Sanningen är befriande till sin natur, även då den är besvärande för oss. Ja, till och med obekväm och provocerande, då den bryter mot våra åsikter och uppfattningar och avslöjar våra felaktiga attityder, syften och bevekelsegrunder, galna tankar, resonemang och handlingar.”
        Den som inte tror som Bength gör, har alltså felaktiga attityder och galna tankar.
        Benght skriver: ”Till slut så sitter den ensamma människan i sitt fängelse som enbart består av detta och man brottas med sina deprissioner och sin livsleda och lever på droger och antideprissiva medel och unga människor umgås med sina självmordstankar.”
        Om några ord byts ut i denna mening så framgår fördomarna mot just psykiska sjukdomar som tydliga:

        Till slut så sitter den svårt sjuka människan i sitt fängelse som enbart består av detta och man brottas med sin cancer och sin rädsla och lever på smärtstillande läkemedel och cellgiftsbehandlingar och unga människor umgås med sin smärta och sitt lidande.

        Cancer förekommer i det sekulära samhället. Menar du, att orsakssambandet mellan ett sekulärt samhälle och psykisk sjukdom ser på något vis annorlunda ut jämfört med cancersjukdomar i det sekulära samhället? Menar du att psykiska sjukdomar förekommer i mindre utsträckning hos de som enligt dig lever i ”sanning”?

        Bength skriver vidare om det sekulära samhället: ”De övergående skratten lämnar en bitter eftersmak och ersätts inte sällan av livsleda och känslan av meningslöshet.”
        Att ett sekulariserat samhälle skulle bidra till psykisk ohälsa stämmer inte. Du kan själv titta på de undersökningar som finns.

        Skulle en ateist begå följande handlingar oftare än en kristen? (jag är medveten att ateister, likväl som kristna inte är en homogen grupp, men här ligger bevisbördan på dig). Man måste inte tycka att allt som sker i vårt samhälle idag är bra. Men Bength kommer med en mängd icke underbyggda och osanna påståenden. Här ger jag några exempel ur Bengths artikel:
        ”Vad detta handlar om är objektiva normer och värderingar som vi kan härleda tillbaka till en personlig och evig Gud, som har skapat oss människor och gett oss vårt människovärde. Objektiva normer och värderingar som vi ser går förlorade allteftersom en sekulär verklighetsuppfattning vinner teräng i människors tänkande och i samhällslivet. Detta som är ett dråpslag emot varje människas samvete.Samvetet med dess funktion att reglera och hålla oss människor medvetna om gott och ont, rätt och fel. Samvetet som både kränks och åsidosätts mer och mer i ett sekulärt samhälle.(43)”
        Här påstås det att den sekulära människan inte har något samvete, alternativt ett nedsatt eller defekt samvete.
        Bength skriver; ”Här har ”gränsöverskridandet” inga ideal eller bortre gränser, utan man utmanar varandra till att gå längre och längre i att vara vulgär, brutal och grotesk i sina uttryckssätt.”

        Att ha en sekulär världsbild leder inte till detta. Det är inte sant. Att vara kristen ger inga garantier för gott uppförande. Ett exempel är övergrepp inom den katolska kyrkan.

        Benght skriver: ”Att mena sig vara fri och med det mena sig kunna göra vad man vill, vad som helst, när som helst och hur som helst, inte minst på det sexuella området, det gör människan till slut till en fånge.”
        Här avses den sekulära människans moral och förhållande till sexualitet.
        Och här kommer ett riktigt lågvattenmärke, hämtat ur bibeln: Bength skriver: Ingen sanning och ingen kärlek och ingen Guds kunskap finns i landet. Man svär och ljuger, man mördar och själ och begår äktenskapsbrott; man far fram på våldsverkares vis, och blodsdåd följer på blodsdåd.
        Allvarligt talat? Vilket samhälle är det som åsyftas här?
        Här följer också ett osant påstående: ”Ett viktigt observandum är, att sanningen aldrig tvingar sig på oss, utan den väljer vi när vi vet och förstår vem och vad den handlar om. Detta i motsatts till lögnen och halvsanningarna, som är så närgångna och påtvingade på oss i dagens sekulariserade och mediala samhälle, där förekomsten av en absolut och objektiv sanning förnekas, i takt med att Gud förnekas.”

        En sekulär världsbild behöver inte alls förneka sanning. Lägg gärna bevisen för detta på bordet. Detsamma gäller följande påstående: ”Men tyvärr måste jag konstatera, att absolut och objektiv sanning är trångbodd i vårt samhälle idag, och det bidrar inte till det Sverige som jag tror att vi alla egentligen vill ha – Ett tryggt land där framtidstro odlas och beskyddas.”

        Tvärtom ställer en värld utan gud högre krav på oss, eftersom vi aldrig blir förlåtna av ett högre övernaturligt väsen. Den skada som vi orsakar andra, måste vi försöka rätta till. Och i de fall det inte är möjligt får vi leva med skulden och ta lärdom av den.

        Ett annat tema som dyker upp i denna text är sexualitet och kontrollen av denna. Varför denna fixering? Här gäller givetvis samma ansvarsprincip som med allt annat. Att gnugga sig i ”synden” på detta sätt är det som jag ser som osunt. Det skulle vara intressant att få veta vad du har för belägg för att sex utan äktenskap skulle vara dåligt för samhället och de inblandade?
        Bength skriver om ”eros” ”Detta kärleksbegrepp som missvisande har upphöjts till att vara det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil.”

        Öh… kärlek finns ju mellan förälder och barn, mellan vänner etc. Och även i en kärleksrelation där sexuella inslag finns. Att människor som har en sekulär livsuppfattning enbart skulle uttrycka sin kärlek i sexuella termer är ett osant påstående.

        Genomgående i Bengths artikel finns en mängd både grundlösa och osanna påståenden. Något som blir helt paradoxalt i förhållande till att den gör anspråk på att handla som sanning.

        Annie Svensson

        • Bength Gustafson 30 mars 2019 at 08:49

          Annie Svensson
          Att du och jag gör helt olika samhällsanalyser utifrån våra respektive utgångspunkter, det framgår med all önskvärd tydlighet, och detta får vi både acceptera och respektera.

          Men istället för att beskylla mig för bristande anständighet, empati och respekt och att jag gör grundlösa och osanna påståenden, så behöver du ställa dig frågan VARFÖR?

          Vi lever i ett av världens mest välbeställda länder när det gäller materiellt välstånd, och vårt land räknas som ett av världens mest sekulariserade länder. Men VARFÖR är det så?
          – att barn och unga tidigt får psykiatriska diagnoser som depressioner och ångestsyndrom och riskerar att bli sjuka under en lång tid.
          – att psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 % på tio år. För yngre vuxna mellan 18-24 år är ökningen 70 %.
          – att nästan en miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa.
          – att självmorden är den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15-44 år. Över 1000 personer tar varje år sitt liv i Sverige, vilket är fyra gånger fler än som dör i trafiken.
          – att 1.6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa.
          – att mellan 35000-38000 människoliv avslutas varje år i Sverige genom abort.
          Källor: Socialstyrelsen, Forskare Sverige, För hälsa och välstånd och Folkhälsomyndigheten.

          Annie, du behöver inte svara mig på dessa VARFÖR.. Men för din egen intellektuella hederlighets skull, så behöver du ställa dig denna fråga. Och då kan du också ställa dig frågan VARFÖR du läser mina bloggtexter? De tycks ju göra dig mest irriterad.
          Mvh
          Bength Gustafson

          • Annie Svensson 2 april 2019 at 19:54

            Hej Bength!

            Jag läser dina texter för att jag är intresserad av livsåskådningsfrågor. Kristna har inte ensamrätt på det. Och vi har väldigt olika synsätt, och, vi har dessutom blivit irriterade båda två. Så jag lämnar det nu, och ställer en helt annan fråga om din text.

            Du skriver: ”Vad är sanning”? utifrån Pontius Pilatus fråga till Jesus i Joh. 18:38, då Pilatus medverkade till ett av historiens mest kända och omtalade justitiemord.” Jag antar att du här syftar på att Jesus blev dömd till döden. Det jag funderar på är om det verkligen var ett justitiemord. Om gud är allvetande så måste gud vetat om detta redan i förväg,. Dessutom dog väl Jesus av en nödvändig anledning – för att de som tror på honom ska kunna få sina synder förlåtna, bli frälsta och få ett evigt, trevligt liv himlen.

            Om vi tänker oss scenoriot att Jesus däremot blev frikänd, och utsläppt till lärljungarna igen. Hade det då inte varit nödvändigt att han till exempel skulle bli mördad? För om han avled i någon sjukdom, av olyckshändelse eller begick självmord, så skulle ju hans död inte bli lika slagkraftig. Eller tänk om han till exempel hade levt tills han blev gammal, och dog av ålder i 85-årsåldern, så hade det väl inte blivit samma sak som ”justitiemordet” ledde till?

            En annan fråga är om Jesus i förväg kände till hur hans liv skulle sluta? Och att han då alltså medvetet medverkade till sin egen död. På vilket sätt skiljer sig detta då från självmord? Det går ju att invända att han gjorde det för våra synders skull, men måste det inte ändå vara planerat?

            Vänligen,
            Annie Svensson

          • Bength Gustafson 4 april 2019 at 00:58

            Hej Annie
            Jag uppskattar att du läser mina bloggtexter, men det blir något märkligt när du tolkar och drar dina personliga och subjektiva slutsatser av det som jag skrivit, och sedan utifrån dina tolkningar och slutsatser angriper mig med en rad nedlåtande epitet. Men vi kan lämna detta.

            Mänskligt och juridiskt sett, så var det ett justitiemord som Jesus utsattes för. Men ur ett frälsningshistoriskt perspektiv, så var Jesu lidande och död och hans uppståndelse från de döda väl dokumenterat och förutsagt av både Gamla Testamentets profeter och av Jesus själv. Jesus visste mycket väl vad han var här på jorden för att göra. I evangelierna kan vi läsa om hur Jesus talade om detta vi flera olika tillfällen.
            Mvh
            Bength Gustafson

          • Annie Svensson 5 april 2019 at 19:10

            Hej Bength!

            Hur ser du på determinism? Att Jesus visste om vad som skulle hända, kan ju tolkas som om han inte hade något val. Hade han en fri vilja?

            I ett frälsningshistoriskt perspektiv: Tror du att det är förutbestämt vilka människor som ska bli frälsta, och vilka som inte kommer att bli det? Ur din beskrivning av Gud verkar det rimligt att anta det. Men rätta mig om jag har fel.

            Frågan blir då: Vad är egentligen meningen med allt det där? Om Gud har möjligheten att göra människor syndfria, och att bevisa sin existens för dem, varför gör inte Gud det? Kan Gud inte det?

            För mig förefaller det barbariskt att låta sin son bli korsfäst, med anledning av något du (Gud) har skapat (synden; för var skulle den annars ursprungligen komma ifrån?) samt dessutom döma människor som du (Gud) förutbestämt som ofrälsta, till en tillvaro i helvetet.

            Finns den fria viljan i din teologi?

            Vänligen,
            Annie Svensson

          • Bength Gustafson 6 april 2019 at 10:31

            Hej Annie
            Att Jesus har en fri vilja, det framgår tydligt av vad han själv säger. (Joh. 10:11, 15, 17-18. 15:13). I Joh. 10:18, där Jesus förutsade sin död, så sa han, att ”han ger sitt liv av fri vilja”.

            ”Är det förutbestämt vilka människor som ska bli frälsta och vilka som inte kommer att bli det”? frågar du.
            Det beror på vad du menar med ”förutbestämt”.
            När det gäller Gud, så vet han allt. Han är förutvetande, förutseende och förutkännande, vilket betyder, att Gud på förhand vet hur du och jag och andra människor kommer att förhålla oss till Jesus. Om vi säger JA eller NEJ till honom, vilket är helt avgörande för vår frälsning.
            Profetior i Bibeln, som är förutsägelser om sådant som ska hända, bygger på just Guds förutvetande, förutseende och förutkännande.

            Gud har möjlighet, att göra oss människor fria ifrån synd och att bevisa sin existens för oss, vilket han också har gjort och gör. Men han tvingar sig inte på vare sig dig eller mig, utan han har respekt för den fria vilja som han har gett oss.

            Ja, det som för dig förefaller ”barbariskt”, utifrån din utgångspunkt och dina referensramar, det är för mig och för miljarder av andra människor något som har fyllt och fyller våra liv och erfarenheter med något som har gjort oss oerhört tacksamma till Jesus, för det han har gjort för oss och för alla dess konsekvenser.

            Ja, den fria viljan finns i min teologi.

            Mvh
            Bength Gustafson

          • Annie Svensson 8 april 2019 at 20:10

            Hej Bength!

            Du säger emot dig själv. En allsmäktig gud, som kan göra vad som helst i världen, se in i framtiden, samt i förväg har bestämt varje människas öde, är inte förenligt med den fria viljan. Förklara gärna hur du tänker dig denna fria vilja.

            Du skriver: ”…något som har gjort oss oerhört tacksamma till Jesus, för det han har gjort för oss och för alla dess konsekvenser.”

            Din världsbild bygger på att du åtnjuter fördelar som andra inte får. Hur tänker du dig din vistelse i himelriket? Kommer du då ha vetskap om de missgynnade, de som för evigt törstar och lider? Går det verkligen att vara nöjd där i paradiset om du har denna vetskap?

            Vänligen,
            Annie Svensson

    • Bength Gustafson 27 mars 2019 at 22:59

      Bästa Annie Svensson!
      Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva om detta ditt övertramp. Det bästa hade kanske varit att inte svara dig alls, men något ska jag svara dig.

      Jag vet inte vilka ”glasögon” som du har på dig när du läser min bloggtext och vilket syfte som styr dig när du gör dina egna tolkningar och drar dina märkliga slutsatser, och sedan utifrån dem beskyller mig för att ”raljera över människor med depressioner” och att jag inte har någon ”empatisk förmåga”. De som känner mig och vet vad jag står för och arbetar med i mitt dagliga arbete, de skulle inte känna igen din beskrivning av mig, Och då gäller det inte enbart kristna vänner, för i min vänkrets platsar även de som inte är kristna.

      Det hade varit klädsamt av dig om du hade tagit med hela avsnittet om ”gränsöverskridande”. Detta som inte är något okänt i vårt samhälle idag, utan en offentlig skamfläck. Konsekvenserna av det vulgära, brutala och groteska när det gäller sex och en förnedrande kvinnosyn etc. är ju inte något okänt, även om politiker och beslutsfattare tiger om det. Men jag tiger inte om det.
      Mvh
      Bength Gustafson

  2. Johan Franzon 25 mars 2019 at 22:52

    I denna text om sanning påstår Bength att Bibeln har tre grundläggande ord för kärlek. Notera att han inte påstår att Bibeln endast beskriver tre olika slags kärlek eller på annat sätt indirekt ringar in olika betydelser. Nej, han är tydlig med att Bibeln verkligen HAR dessa ord. Orden som han menar att Bibeln har är agape, philia och eros. Eftersom dessa ord är grekiska utgår jag ifrån att Bength menar att dessa tre ord återfinns i Nya testamentets grekiska källtexter.

    Till att börja med: var i dessa grekiska källtexter återfinns ordet eros?

    Vad gäller de två övriga orden påstår Bength att de betyder lite olika saker. Agape påstås vara ”den gudomliga och andliga kärleken”. Philia påstås vara ”den mänskliga och själsliga kärleken”.

    Okej, låt oss undersöka.

    Joh 3:19: ”Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda.”

    ”Älskade” i denna mening är ἠγάπησαν, en variant av agape. Människorna älskade alltså mörkret med en kärlek som var gudomlig.

    Joh 5:20: ”Fadern älskar Sonen …”

    ”Älskar” i denna mening är φιλεῖ, en variant av philia. Alltså älskar Gud sin Son med endast mänsklig kärlek.

    Joh 20:2: ”… lärjungen, den som Jesus älskade …”
    Joh 21:20: ”… den lärjunge som Jesus älskade …”

    I den första meningen bygger verbet på philia och i den andra på agape. Jesu kärlek till denne lärjunge verkar alltså vara något ombytlig.

  3. Bength Gustafson 27 mars 2019 at 10:59

    Hej Johan!
    Som både du och jag vet, så innehåller Bibeln både Gamla och Nya testamentet. GT:s grundspråk är hebreiska och NT:s grekiska.

    De hebreiska orden áhába och áhab (något försvenskat pga brist på datortecken på min dator) innefattar hela rikedomen i de grekiska orden eros, philia och agape, med dess olika betydelser och funktioner. Agape-kärleken berikar, utfyller och korrigerar både eros- och philia-kärleken. (Ef. 5:22-6:9. Kol. 3:18-4:1).

    När det så gäller Jesu kärlek till oss människor, så innehåller den BÅDE agape OCH philia, BÅDE den Gudomliga OCH den mänskliga kärleken. Detta är inte något märkligt eller motsägelsefullt, eftersom Jesus är BÅDE ”sann Gud OCH sann människa”.

    Så konstaterar jag, att både min bloggtext och din kommentar inte på något sätt är uttömmande när det gäller Bibelns kärleksbegrepp. Och vårt svenska ord för kärlek är det definitivt inte.
    Mvh
    Bength Gustafson

    • Johan Franzon 27 mars 2019 at 20:25

      Du har i en artikel om sanning påstått att Bibeln har ordet ”eros”. Om vi ska bli övertygade om att detta verkligen är en sanning, så anser jag att du bör visa oss var i Bibeln detta ord återfinns.

      • Bength Gustafson 29 mars 2019 at 16:21

        Hej Johan!
        Det är en allmänt vedertagen sanning inom biblisk teologi, att kärlek beskrivs i Bibeln med olika ord i både hebreiskan och grekiskan, och då med olika innebörd. I GT:s respektive i NT:S grundspråk. Och då beskrivs även den erotiska sexuella kärleken inom äktenskapets ramar, mellan man och hustru, såsom Gud har tänkt det. Men även den erotiska sexuella kärleken utanför äktenskapets ramar, och därmed emot det som Gud har tänkt med den kärleken.

        Även om inte ordet ”eros” finns i den grekiska grundtexten, så finns det sammantaget med i GT och NT. Och den helhetsbilden måste vi alltid ha när vi läser Bibeln, oavsett vad ämnet är.

        Så detta platsar väl i min bloggtext om sanning, även om du Johan är av en annan mening.
        Mvh
        Bength Gustafson

        • Johan Franzon 29 mars 2019 at 23:26

          Bra, då är vi överens om att ordet ”eros” inte förekommer i Bibeln. Eftersom det överhuvudtaget inte förekommer, så kan ordet heller inte utgöra ett av Bibelns grundläggande ord för kärlek, så som du påstår i din artikel.

          • Bength Gustafson 30 mars 2019 at 15:41

            Hej Johan!
            Ja, det är din slutsats, och jag accepterar och respekterar den, även om din slutsats inte stämmer med vad som är ”en allmänt vedertagen sanning inom Biblisk teologi”, utifrån ord i både hebreiskan och grekiskan för kärlek.
            Mvh
            Bength Gustafson

  4. Bength Gustafson 6 april 2019 at 08:22

    Hej Johan
    Det jag skrev i min bloggtext var: ”Eros, den sexuella kärleken, som Gud har gett åt oss människor innanför äktenskapets ramar. Detta kärleksbegrepp som missvisande har upphöjts till att vara det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil”. Detta förklaras av det sammanhang som min bloggtext utgör och kan och ska därför inte ryckas ur sitt sammanhang.

    Och ingen av oss kan väl påstå, att det är agape och philia som är de dominerande eller de enda och allenarådande kärleksbegreppen i det ”gränsöverskridande”, i t.ex ”stand up komidiens”, med sina vulgära sexskämt och sin förnedrande kvinnosyn, och som människor sitter och skrattar åt? De borde istället resa på sig i protest och gå ut därifrån, eller aldrig gå dit.

    Jag är övertygad om, att hade agape och philia haft ett annat utrymme än vad som nu är fallet i vårt sekulära samhälle, då hade t.ex ”MeToo” aldrig behövts.
    Mvh
    Bength Gustafson

    • Johan Franzon 6 april 2019 at 23:03

      Jag tror att det är så här. Du skriver en massa saker och verkar inte förstå att vissa saker som du skriver faktiskt är grova förolämpningar. När detta påtalas tar du inget ansvar. Ett sätt att ta ansvar är att säga: Det jag skrev var fel, jag ber om ursäkt. Ett annat sätt är att säga: Jag menar faktiskt vad jag skrev och så här tänker jag kring det. Du gör inget av detta. Du ber inte om ursäkt. Du ger heller ingen förklaring. Du säger bara att det måste läsas i sitt sammanhang. Jag skulle kunna göra likadant. Jag skulle kunna skriva något förfärligt dumt och oförskämt, exempelvis att alla kristna ljuger, mest av allt inför sig själva. Du skulle förmodligen bli upprörd och kräva en ursäkt eller att jag i alla fall borde förklara vad jag menar. Men det gör jag inte. Jag säger bara att det jag skrev måste läsas i sitt sammanhang.

      • Bength Gustafson 8 april 2019 at 13:59

        Hej Johan!
        Det står dig fritt att få ge uttryck för vad du tror om mitt skrivande på detta apologetiska forum, även om du har fel i sak, vilket du har i detta fall.

        Den samhällsanalys som jag gör i min bloggtext utifrån en biblisk kristen utgångspunkt, den står jag för, och det har jag också förklarat. Att det då finns människor som känner igen sig och känner sig träffade av den analysen, det hör till sakens natur och det behöver jag inte be om ursäkt för. Och min analys är väl underbyggd ifrån både Bibeln och andra källor. Bibeln, som du själv flitigt citerar och hänvisar till i dina kommentarer till mig, trots att du inte tror på det som du citerar.

        Johan, det som du skriver här i ditt senaste inlägg, det påminner om ”ateismens ömma punkter”, som jag tidigare har skrivit om på detta forum. Men kom gärna med konkreta exempel på det som du menar är ”grova förolämpningar” av mig, så får jag se vad du menar och om det är någon substans i det som du beskyller mig för.

        Det du sedan tar som exempel och själv kallar för ”något förfärligt dumt och oförskämt”, som du skulle kunna skriva om ”alla kristna”, det skulle jag inte bli vare sig upprörd över eller kräva en ursäkt för. Därför att ett sådant påhopp ifrån dig väger flugvikt i jämförelse med detta faktum, att jag tillhör ”den största religiösa folkgrupp i världen som förföljs och dödas för sin tros skull”, nämligen just de kristna. Studera gärna ”Open Doors”, som står ”i tjänst för världens förföljda kristna” och även manifestationen ”Mitt kors”, som även Christer Sturmark hade kurage att ansluta sig till. Då kanske du kan förstå vad jag menar med min uteblivna upprördhet och att jag inte skulle kräva någon ursäkt av dig.
        Mvh
        Bength Gustafson

        • Johan Franzon 8 april 2019 at 20:39

          I mitt svar den 30 mars gav jag en rad konkreta exempel på hur du förolämpar folk. I mina senaste svar har jag begränsat mig till ett av dessa exempel, med hopp om att åtminstone få en dialog kring någon av punkterna. Men du har vägrat att klargöra vad du menar och sagt att förklaringen på något outgrundligt sätt skulle framgå av sammanhanget. Ett rent och skärt ickesvar som vittnar om ditt totala ointresse.

          Som om allt detta aldrig hänt efterfrågar du nu konkreta exempel. Det är som en parodi.

          Vad du däremot lyckas med är att komma med nya oförskämdheter, genom att insinuera att min upprördhet skulle bero på att jag känner mig träffad av din så kallade ”analys”. Med den inställningen kan en person vräka ur sig vad som helst och sedan peka finger och säga: Ha ha, titta så upprörd du blev, du känner dig visst träffad! Att du beviljas fria tyglar för denna typ av skamgrepp kastar en skugga över hela bloggen. Genom ditt beteende har det återigen blivit tydligt att samtalsreglerna enbart gäller för oss ickekristna. För den som är kristen finnas det uppenbarligen ingen nedre gräns för anständigheten.

          • Bength Gustafson 9 april 2019 at 18:38

            Johan.
            Du upphör inte med att försöka överträffa dig själv med dina fortsatta påståenden och beskyllningar. Men tydligen läser du inte mina bloggtexter i sin helhet, utan enbart brottstycken som irriterar dig, och så rycker du dem ur sitt sammanhang och staplar dina beskyllningar mot mig på varandra. Och mina svar läser du tydligen lika selektivt, eller inte alls.

            Jag begränsar mig här till att ställa en enda fråga till dig: Vad menar du med ANSTÄNDIGHET? Med tanke på din avslutande mening: ”För den som är kristen finnas det uppenbarligen ingen nedre gräns för anständigheten”.

            Jag tar enbart ett exempel av alla dina grundlösa påståenden/beskyllningar ifrån den 30 mars 2019 kl. 12.37, för att belysa min fråga om anständighet till dig. NÄR och VAR har jag påstått, att ”du inte kan hysa annat än sexuella kärlekskänslor för en annan människa”???
            Läs vad jag skrev i mitt svar till dig den 4 april 2019 kl. 00.36. Läs HELA svaret!

            Det du gör, Johan, det är att du tar dina subjektiva tolkningar och slutsatser av det som jag skriver, och så lägger du dem i min mun och beskyller mig sedan för sådant som jag inte har sagt. Det är varken anständigt eller hederligt, Johan.

            Istället för att hoppa på mig, så ta nu lite tid och fundera på de VARFÖR-frågor som jag har ställt till dig och Annie. Du behöver inte svara mig, men det är nyttigt om du funderar på dessa VARFÖR i din sekulära värld, därför att det är i den världen som detta sker.
            Mvh
            Bength Gustafson

          • Johan Franzon 9 april 2019 at 23:55

            Om du håller fast vid att eros är det enda och allenarådande kärleksbegreppet i en sekulär livsstil, så går det tyvärr inte att dra någon annan slutsats än att jag, som omfattar en sekulär livsstil, endast har detta enda och allenarådande kärleksbegrepp att tillgå. Om du backar från det du skrev i din text, så skulle jag välkomna det. Problemet är att du inte backar. Du håller fast vid det.

            Angående din varför-fråga. Om du har belägg för din teori att det som du beskriver beror på sekularisering så får du gärna visa fram de belägg du har. Du nämner #MeToo. Är det obekant för dig att sexuella övergrepp och trakasserier även sker i kyrkans värld, inklusive frikyrkans? Om vi vidgar perspektivet kan vi prata om sexuella övergrepp även inom andra kristna samfund, exempelvis katolska kyrkan. I så fall blir vi tvungna att prata om våldtäkter på barn. Men jag gissar att du hellre vill prata om Stand Up Comedy.

            Några ord om det sekulära samhället. Du skriver om hur förfärligt kristna behandlas på många platser i världen. Jag delar helt denna syn. För övrigt behandlas även sekulära och ateister förfärligt på många platser i världen – i fler än tio länder är ateism belagt med dödsstraff. Och jag menar att både förtrycket av kristna och förtrycket av ateister pekar i en och samma riktning: att vi bör eftersträva ett sekulärt samhälle på demokratisk grund där ingen religion ska ges makt att döda och förtrycka oliktänkande. I ett sekulärt samhälle på demokratisk grund kan var och en garanteras rätten att tro – eller inte tro – så som personen önskar. I ett samhälle där en utvald religion ges privilegier och får lov att styra och ställa över befolkningen som helhet, finns det inga sådana garantier.

  5. Bength Gustafson 9 april 2019 at 18:58

    Hej Annie.
    Gud kan inte göra vad som helst i världen. Han kan t.ex inte gå emot din och min fria vilja, som han har gett åt oss.

    Ja, ”jag är oerhört tacksam till Jesus, för det han har gjort för oss och för alla dess konsekvenser”.

    I min världsbild har du och jag samma fördelar. Sedan är det upp till dig och mig hur vi förhåller oss till dem. Och där spelar din och min fria vilja en avgörande roll.
    Mvh
    Bength Gustafson

  6. Bength Gustafson 10 april 2019 at 04:46

    Till alla mina läsare på SAS bloggsida och på dess kommentarsfält.

    Jag sätter nu PUNKT för mitt fortsatta bloggskrivande och för mina svar och kommentarer på detta forum. Det är inte ”hugget i sten” om punkten är definitiv eller tillfällig. Det får tiden utvisa. Men jag förväntar mig respekt för att det är punkt som nu gäller ifrån min sida.

    Skälen till att jag nu sätter punkt är flera. Här anger jag några skäl.

    För det första: Jag måste prioritera min tid.
    Jag har fyllt 70 år och jag arbetar mer än heltid i Norge och här hemma i Sverige, så jag måste prioritera min tid. Att skriva bloggtexter och svara på alla kommentarer och frågor går inte att göra snabbt och slarvigt, utan kräver sin tid.

    För det andra: Utrymmet på SAS bloggsida.
    Det är glädjande, att mina bloggtexter ofta är de mest lästa och kommenterade, men samtidigt är det inte tillfredsställande för mig, att duktiga bloggskribenter och deras intressanta bloggtexter därmed kommer i skymundan.

    För det tredje: Svar betraktas inte som svar.
    Det har alltid varit min målsättning, att svara på alla de kommentarer och frågor som har kommit på mina bloggtexter. Men när mina svar inte betraktas som svar, utan istället återkommande kritiseras och underkänns, då blir det till slut meningslöst att svara. Då är inte huvudintresset hos läsaren och frågeställaren att få veta något, utan istället att få sätta sin egen agenda utifrån sin utgångspunkt. En utgångspunkt som inte sällan är ateistisk och sekulär. Detta forum är inte till för en sådan agenda, enligt min mening, och där har det funnits mycket att önska av respekt för detta forums syfte och karaktär.

    Ett stort TACK till Martin och till alla övriga i SAS styrelse för ert idoga arbete i den kristna apologetikens tjänst. Tack och Gud välsigne er nu och i fortsättningen! Jag kommer fortsatt att följa detta arbete och de olika ”trådarna” på detta forum, även om jag inte skriver något.
    Mvh
    Bength Gustafson

    • Joel Samuelsson
      Joel Samuelsson 11 april 2019 at 23:01

      (Vi är naturligtvis ledsna för att du sätter punkt, men vi förstår också ditt resonemang.) Vi har verkligen mycket att vara tacksamma för när det gäller ditt engagemang och dina utmanande och spännande texter. Du har _en _unik _förmåga att skriva så att fruktbara diskussioner ryker igång på alla cylindrar samtidigt, och Gudsordet ska inte vända tillbaka med oförrättat ärende, även om vissa hjärtans hårdhet kan tyckas tyda på motsatsen.
      Stor kärlek och frid till dig, Bength!
      Gud välsigne dig och välkommen tillbaka när du vill!!

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

  • Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?”

    Jag minns väl hur jag, när jag var liten och brukade leka i skogen, förundrades över naturen, stjärnhimlen och allt det vackra i skapelsen. Tanken började växa inom mig om att det måste finnas något bakom allting, att slumpen inte kunde ha gjort detaljerna på ett så väl ordnat sätt med all variation av liv. När jag såg på världen med nyfikenhet men samtidigt upplevde det svåra och tuffa i livet som det innebar att växa upp och leva som en trasig människa i en trasig värld så möttes och blandades liksom känslan av den förundrande delen av skapelsen med lidandet för mig som människa och person. Frågan färgades av förtvivlan och tvivel: Hur får jag ihop allt det vackra, sköna och förundran av livet med lidandet, trasigheten, om ont och gott existerar eller inte alls? I tonåren funderade jag mycket på vad meningen med livet kunde vara och brottades med existentiella frågor samtidigt som jag gick igenom en svår period mellan högstadiet och gymnasiet. Men mitt liv vände totalt: Jag kom till tro på Jesus genom evangeliet som förmedlades av en vän jag lärde känna på skolan. Detta gav mig ett nytt liv. Jag minns den där lektionen på bibelskolan som bland det mest roliga och intressanta. Den handlade om att förklara, försvara och ge goda skäl för den kristna världsbilden och tron på Jesus Kristus. Jag började intressera mig för apologetik och ville undersöka mer och fördjupa mig i min övertygelse och samtidigt lärde jag känna vänner som delade intresset för detta också. När jag för första gången var på apologetikkonferens i Uppsala, 17-18 mars 2023, blev det en stark upplevelse för mig. Det var på något sätt som att frågorna från när jag var liten och lekte i skogen eller när tonårsperioden präglades av förtvivlan och tvivel på livet, fick fördjupade genomtänkta svar i de föreläsningar som hölls. Detta fick mig att tänka på psalmisten Davids inledande ord från psaltaren 19: ”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Jag upplevde att konferensen hade bra ämnesområden på seminarierna följt av frågestunder, pauser och trevlig gemenskap. Det var fint att få träffa några av de personer som jag lyssnar på och följer via hemsida och podd såsom Svenska Apologetiksällskapet och Apologia. Jag vill rikta ett stort TACK för det fina arbete ni gör och medverkar till att få ”troende människor att tänka och tänkande människor att tro”. Konferensen präglades bl.a. av öppenhet, ödmjukhet och skarphet i budskapen som förmedlades där.


  • Apologetik i församlingen – del 3: Evangelisation!

    När man läser om missionärer i kyrkans historia blir man både ödmjuk och inspirerad. Alla dessa hjältar som trotsade kyla, hunger och brutalt motstånd. Ofta ledde missionen till martyrskap och i många fall senare helgonförklaring. Visst imponerar Apostlarna, Bonifatius, Ansgar och Patrick. Samtidigt vet vi att tusentals offrar hälsa och liv än idag. Missionens drivkraft är fortfarande väldigt stor i många delar av vår värld. Vad är det som gör att vi inte ser samma hängivenhet i Sverige även om vi säkerligen inte riskerar att mista livet när vi är tydliga med evangeliet och Bibelns sanningar? Bekvämlighet Visst är det gött med en fylld kyrka som lyssnar till mig som förkunnare. Varmt o skönt, alla är nöjda o glada. Eller när jag sitter framför datorn och skriver med favoritlåten strömmande i öronen. En kik på sociala medier får mig ännu mer i stämning och texten växer fram. Det är minst sagt bekvämt. Att ta sig ut o besöka församlingsborna eller ringa till vännen som är sjuk är inte lika lockande. Inte ens att falla ner på knä och ropa till Gud för människors frälsning gör jag särskilt ofta. Kaffekoppen med arbetskamraterna är väl viktig men hur ofta och hur länge? Ändå är mötet med en människa i nöd, såväl fysiskt som andligt, den plats där jag finner en god eftersmak. Att gå utanför min komfort­zon gör att Gud kan börja arbeta med såväl mig som andra människor. Jesus sa till lärjung­arna att gå ut och när de gjorde det förändrades världen och kyrkan växte. Apati Flera har talat om apatin som vilar över Sverige, inte minst David Wilkersson. Var den kommer ifrån kan vi fundera över men ett är säkert. Djävulen älskar när vi sitter på våra rum och väntar på nästa mejl att blinka till. Om vi ska bryta med detta ok behöver vi kasta av oss det och i stället gå in under Jesu ok. Hans börda är ju lätt. Vi får helt enkelt bestämma oss för hur vi vill leva våra liv. Helt klart är att Jesus välsignar oss när vi går mot strömmen i såväl  tankar som i handling. Evangeliet är till för alla människor och det är ett hårt men spännande arbete som väntar. Rädsla Var inte rädda, säger Jesus. Såklart är man rädd för att gå ut i okänd terräng och stöta sig med omgiv­ningen, men Jesus övervinner rädslan. Han går ju före och har redan varit hos alla människor och på alla platser. Att kyrkorna ofta inte är livaktiga och fyllda av människor beror till stor del på att vi inte svarat på de frågor människor har men också på att vi inte sökt upp människor. Kanske beror det på att vi lyssnar mer till våra rädslor än till Jesus. Kyrkans inre sekularisering Frågorna och tvivlen finns helt klart hos de flesta så vi kan inte skylla på någon annan än oss själva. Vi som har fått uppdraget att förkunna evangelium och försvara tron har avgörandet i egna händer. När vi som kyrkans företrädare följer med strömmen och inte erbjuder villkorslös frälsning i Jesus faller allt ihop. Det finns inget evangelium för människor att bli frälsta av. Det finns ingen räddning och därför vänder man sig till andra källor. När SVT:s Svenska nyheter parodierar på Svenska kyrkan blir det tydligt att kyrkan berör. Ifrågasättandet och analysen som vi själva borde gjort görs av utomstående. Stenarna ropar. Politisering Till slut måste också nämnas Svenska kyrkans politisering. Att politiska partier fortfarande 2023 bestämmer över och har inflytande i kyrkan är förvånande för både oss på insidan och utomstående. Det som kunde vara en kyrka med gudstjänstfirande lovsjungande människor fria från politisk färg har blivit en alltmer politiserad kyrka. Visst fungerar det hyfsat på många ställen men när präster antingen framför sina politiska budskap från predikstolen eller låter bli att förkunna Jesus blir löjets skimmer tydligt. Kritiken utifrån låter inte vänta på sig och det hela blir till en återvändsgränd för kyrkan. Jesus sa att vi skulle gå ut och förkunna evangeliet för alla människor och här finns lösningen. Kyrkans uppdrag är att föra människor till tro på Jesus så att de kan leva med församlingen. Om det ska bli verklighet måste vi inse allvaret men också vilken glädje det är när en människa blir frälst. Kan vi verkligen vara utan den glädjen?


  • Big bangKalāmargumentet för Guds existens

    Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud. Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (https://theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 4 – Bibeln är fullständigt färdig

    I detta inlägg ska jag visa att Nya Testamentets kanon är riktig samt att inga böcker ska tillkomma. Även om Guds Ande kan tala profetiska ord idag, kan ingen text uppnå samma status som NT:s texter, enligt både mig och klassisk kristen tro. Det bör påpekas gällande NT:s kanon att den är densamma för katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, och den överväldigande majoriteten av den protestantiska kyrkan, trots att synen på de deuterokanoniska böckerna i GT kan variera. Låt oss åter igen börja med Jesus. Många påpekar, korrekt, att Jesus självfallet inte kan ge en lista på NT:s texter som ska räknas som Guds ord, eftersom dessa texter ännu inte skrivits. Dock är det så att både Gamla Testamentet, Jesus själv, samt lärjungarna, skapar ett gemensamt ramverk för vad som får och inte får klassas som helig skrift – vad som ska räknas som Guds ord på samma sätt som GT. Mose bekräftar Jesus För det första kan vi gå tillbaka till en profetia om Jesus från 5 Moseboken 18:18-19, talad till Mose: Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. Redan i Bibelns första böcker ser vi här en profetia om en kommande Profet lik Mose som nedtecknade Lagens förbund. På liknande sätt profeteras i GT om att ett nytt förbund ska slutas i t.ex. Jer 31:31ff. Nya Testamentet var alltså förväntat att nedtecknas av Profeten som skulle likna Mose. Snabbspola till Johannes Döparen i Joh 1:20-21 där folket frågar om Döparen är ”Profeten”, vilket visar oss att på den tiden väntade man fortfarande på att den Mose-liknande Profeten skulle komma. Johannes Döparen säger att han inte är denna figur – men sedan pekar han folket mot Jesus Kristus som är just denna Profet. Detta bekräftas även av Petrus i Apg 3:19-22, Stefanus i Apg 7:37&52, samt genom de under som Jesus gör och den karaktär han har. I Joh 6:10-14 övertygas folket om att Jesus är Profeten när han liksom Mose med manna i öknen (2 Mos 16) gör ett brödunder som mättar folket. Detta brödunder bekräftas av övriga evangelier. Även i Matt 21:11, när Jesus tågar in i Jerusalem till folkets Hosianna-rop, så säger de att Jesus är Profeten. Skriften och historien själv etablerar alltså att Jesus är fundamentet för Nya Testamentet, och att han är Profeten lik Mose som har auktoriteten att nedteckna det nya förbundet. Jesus bekräftar sina apostlar Jesus i sin tur säger följande om lärjungarna i Luk 10:16: Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig. Ett liknande påstående om lärjungarna finns i Joh 20:21: ”Jesus sade än en gång till dem: ’Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.'” Här ser vi alltså en obruten kedja av auktoritet – Mose bekräftar Jesus som bekräftar apostlarna. Här läggs den främsta grunden för vad som får ingå i det nya förbundet, vilket blir vårt NT: Det etableras av Profeten, Jesus, som säger att vi även ska lyssna till hans apostlar. Detta kallas ibland kravet på apostolicitet på Helig Skrift – det ska vara skrivet av apostlarna själva, eller baseras på apostlarnas direkta undervisning. Dessa apostlar likställer själva sina ord med ”profeternas”, alltså GT:s heliga skrifter, i t.ex. följande texter: ”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.” (Ef 2:20, Paulus) ”så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.” (2 Petr 3:2; Petrus) ”Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar.” (Jud 1:17, Judas) Själva ordet apostel betyder utsänd och innebär fullständig representation. När aposteln Petrus talar så är det i Jesu auktoritet, för han är Jesu utsände apostel. Att förneka Petrus (eller någon annan apostels) ord är därför att förneka Kristus, liksom att förneka Kristus är att förneka Fadern, eftersom Kristus är Guds apostel (Hebr 3:1). Nu uppstår dock ett dilemma: jag hämtar min argumentation om apostlarnas auktoritet från Lukasevangeliet och Johannesevangeliet – hur vet vi att de böckerna hör hemma i Skriften? I detta fall behöver vi inte tro detta på förhand – det räcker med att tro att de är tillförlitliga historiska dokument! Det ligger utanför ramen för detta inlägg att bevisa detta, men det finns goda skäl att tro det. Om texterna är historiskt tillförlitliga kan vi lita på att det är Jesu ord som talas, erkänna Jesu auktoritet, och sedan fortsätta vår argumentation. Fem krav för vad som får ingå i Nya Testamentet Det finns åtminstone fem krav enligt Skriften själv och Jesus på vad som får vara helig text i NT: Krav 1) Ortodoxi –  I del 3 om GTs kanon nämnde jag detta. Texterna får inte motsäga tidigare etablerade heliga texter och på så sätt leda människor bort från Gud. Krav 2) Profetiskt – Även detta kommer från del 3. Om texterna innehåller profetior ska dessa vara sanna så långt man kan bevisa (även om inte alla behöver vara uppfyllda än) och inte leda folk bort från Gud. Krav 3) Apostolicitet – Texterna måste vara skrivna av apostlarna, eller baserade på apostlarnas vittnesbörd eller undervisning, eller godkända av apostlarna. Texter skrivna mer än 100 e.Kr. tillhör inte Guds kanon som består av apostlarna och profeterna, eftersom dessa senare texter inte kan vara godkända av apostlarna som då inte längre levde. Krav 4) Bevarande – Eftersom Jesus säger att hans ord inte skall förgå (se del 2 i denna serie), kan vi också sluta oss till att om vi plötsligt skulle hitta ”ett nytt brev av Petrus”, så skulle detta brev inte vara del av Guds kanon. […]


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 3 – Bibelns kanon är fullständig

    I respons på mitt första inlägg fick jag en följdfråga gällandes Bibelns kanon – alltså de böcker som ingår i Bibeln. Frågan är, hur kan vi veta att de böckerna som vi har i Bibeln 1) alla hör hemma i Bibeln och 2) ingen saknas? För visserligen har jag sagt att Bibeln är fullständigt verbalinspirerad, och att Bibeln är fullständigt bevarad. Men vilka böcker menar jag med Bibeln? Detta ska jag nu behandla. Det första jag vill göra är att mytförklara en vanlig uppfattning: Att Bibelns kanon skulle ha blivit bestämd av några gamla gubbar på något hemligt möte hundratals år efter Kristus. Bibelns kanon etablerades inte genom något officiellt möte, utan mottogs gradvis, organiskt och naturligt allteftersom den skapades och profettexterna samt breven skickades mellan församlingarna och gradvis samlades i sammanställningar. De långt senare kyrkomötena erkände denna existerande kanon och försvarade den – de varken skapade texterna, sammanställde dem, eller redigerade dem. Sammanställningarna fanns redan, kompletta. Låt oss åter igen börja med vad Skriften säger om detta. Då kanske någon invänder – Kan vi verkligen låta Bibeln bestämma vilka böcker som finns i Bibeln? Blir inte det ett cirkelargument? På ett sätt, jo. Men sanningen är att det är ett nödvändigt cirkelargument. Om vi hämtar beviset från något utanför Bibeln så betyder det att vi sätter vår tilltro till något utanför Skriften. Då är inte längre Skriften den högsta auktoriteten, utan vår standard för vad som får ingå i Skriften blir auktoriteten. Vi blir Skriftens – och Guds ords – domare, istället för dess görare. Inte ens kyrkan har högre auktoritet än Guds ord. Det är också nödvändigt ur ett filosofiskt och logiskt perspektiv. Det måste finnas en högsta standard när det kommer till sanning – ett grundläggande axiom som bevisar och förstärker sig självt, men inte hänger på något annat. Alltså, även om det finns argument från naturen, filosofin och apologetiken etc för att Skriften verkligen är sann och Guds ord, och att vi därför kan komma att tro på denna sanning, måste vi efter denna insikt också gå vidare till nästa logiska steg vilket är att erkänna att Skriften nu blir sanningen genom vilken vi ser världen – inte omvänt. Det som är jämförelsevis lätt att bevisa utifrån Skriften är att Gamla Testamentet är precis som det bör vara. Nya Testamentet är lite lurigare. Men låt oss börja med Gamla Testamentet: I 5:e Moseboken 4:2 får vi följande bud: ”Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er”. Detta innebär att en etablerad regel för alla efterföljande texter som ska kunna räknas som Guds ord är att de inte får lägga till nya regler och inte upphäva existerande – Gud säger inte emot sig själv. Det är därför Jesus säger ”Jag har inte kommit för att upphäva lagen…” (Matt 5:17-20) – och Paulus återupprepar detta. (Rom 3:31) Denna regel kallas kravet på ortodoxi, som betyder renlärighet. En text som inte är renlärig enligt Guds tidigare ord är inte Guds ord. I 5:e Moseboken 18:20-22 får vi ett krav för att något ska kunna räknas som Guds ord när det kommer till profeter – vad de profeterar måste gå i uppfyllelse. Där sägs också det omvända – om någon profeterar något som inte går i uppfyllelse, skall denna person inte räknas som profet. Detta kan vi kalla det profetiska kravet. I 5:e Moseboken 13:1-15 får vi ytterligare ett krav för vad en profet får och inte får göra. Även om det profeten säger går i uppfyllelse och han sedan säger att vi skall följa andra gudar skall vi inte följa honom utan tvärtom förkasta honom. Det är en förstärkning på kravet på ortodoxi, samt en begränsning på det profetiska kravet. Båda måste vara uppfyllda. Mose, som själv omfattades av dessa principer och gjorde tecken och under och profeterade sådant som gick i uppfyllelse, har alltså redan i Bibelns första böcker ställt krav på vad som får och inte får räknas som Guds ord! Gud har redan etablerat vad som får och inte får tillhöra hans kanon, vilket ger oss en trygg och stadig grund att bygga på. Efter detta ser vi precis en sådan organisk framväxt av Guds ord i Gamla Testamentet som vi skulle förvänta oss av dessa krav. Profeter stiger fram och talar saker som är i linje med Guds bud, dessa saker går i uppfyllelse och personerna bekräftas av folket som sanna profeter som manar folket att följa Gud. Deras texter upptas sedan som Guds ord. De texter som inte tar sig in i Gamla Testamentet är de texter som skrivs av obekräftade profeter eller av falska profeter. Låt oss lite snabbt hoppa fram till Jesus – han sa i Luk 11:50-51 ”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.” Jesu poäng är att fariséerna som han tilltalar är och blir medskyldiga till alla profeters blod, från den förste till den siste. Alltså ramar Jesus här in någon tidigare erkänd samling profeter – en kanon. Därför blir följdfrågan viktig: Vilken Sakarja pratar han om? Abel betecknar tydligt det första mordet i Skriften, men vilket var det sista? Av Matteusevangeliet 23:35 läser vi att det är Sakarja, Berekjas son. Vi vet att det är en profet, eftersom Jesus listar profeter enligt Lukas-texten. Vi vet att han ska ha dött någonstans på tempelplatsen (mellan byggnaden templet och altaret på tempelgården) Vem passar kriterierna? Det finns två starka kandidater i historien och Skriften med varsitt problem, men som båda lustigt nog ger oss samma slutsats gällandes Skriftens kanon. Det ena alternativet som jag tror är vanligaste tolkningen är den Sakarja vars död beskrivs i 2 Krön 24:20-22. Problemet är att denna Sakarja kallas Jojadas son(=ättling i språket), inte Berekjas son. I övrigt stämmer döden och vissa anspelningar i Jesu ord. […]


Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud.

Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: https://www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/Image attachment

Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago

Kommentera på Facebook

Gud välsigne dig!💖☝️🙏🙏🙏💖☝️👏👏👏👏👏✝️🔥🕊💒

GLORY GLORY GLORY TO GOD THE FATHER!!!, THANK YOU JESUS CHRIST FOR YOUR LOVE!!!, MORE BLESSING AND GRACE TO YOU AMBASSADORS OF JESUS CHRIST !!!, JESUS CHRIST IS THE LIGHT OF THE WORLD!!!, JESUS CHRIST IS THE WAY THE TRUTH AND LIFE!!!, THERE IS NO OTHER SALVATION WITH OUT MESSIAH!!!, HE IS THE ONLY WAY TO HEAVEN!!!!!!!!!!!, THE WORLD LIKE IT OR NOT!!!, THAT IS THE TRUTH!!!, GOD BLESS YOU ABUNDANTLY ALL HUMAN BEING!!!!!!!!!!!!❤❤❤❤🙏🙏🙏🙏

Visa mer