Författare

Micael Grenholm är en teolog, författare och föreläsare som bor i en kristen kommunitet i Falköping med sin fru Sarah. Han är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet och undervisar i kyrkohistoria på ALT. Sedan 2009 har han skrivit på Hela Pingsten som idag är en av Sveriges största kristna bloggar. Micael är även redaktör för Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice, föreläser åt den kristna miljöorganisationen God Jord, samt driver podcasten Jesusfolket. Han har mottagit Uppsala fredspris och priset Årets opinionsbildare. Micael har skrivit fyra böcker, bland annat Dokumenterade mirakler och Konvertiten. Han har fått artiklar publicerade i Sojourners, The Christian Post, The Mennonite World Review, Dagen, Sändaren, med mera. Han har föreläst i över hundra olika sammanhang och brinner för ämnen som karismatik, apologetik, främlingsvänlighet, miljövänlig livsstil och evangelisation.

Om inlägget

Dela inlägget!

Varför vetenskapen behöver överge metodologisk naturalism

I vårt samtal om Dokumenterade mirakler som Pennys Kultursällskap arrangerade för en månad sedan sa Humanisternas f.d. ordförande Christer Sturmark att han välkomnar vetenskapliga studier som försöker etablera miraklers existens och att han var säker på att den som lyckas göra det på ett övertygande sätt kommer få Nobelpriset.

Jag blev mycket glad av att höra detta och delar förstås Sturmarks längtan efter att se fler bönestudier och mirakelstudier. Jag hoppas att min bok ska inspirera fler att undersöka vetenskapligt oförklarliga tillfrisknanden efter bön (VOTEB) och att den filosofiska diskussionen om kopplingen mellan VOTEB, mirakler och Gud fördjupas.

Jag och Sturmark är därmed överens om att vetenskapen inte ska använda sig av metodologisk naturalism (MN). MN är inställningen att vetenskaplig metod inte kan acceptera övernaturliga förklaringsmodeller, även om det överaturliga skulle finnas. I Dokumenterade mirakler illustrerar jag det med:

”…om paleontologen Petter observerar att ett dinosaurieskelett reser sig upp ur jorden och dansar balett är han fri att tro att det han ser är sant, men han kan inte publicera händelsen i en naturvetenskaplig tidskrift då den strider mot den vetenskapliga världsbilden.”

MN är extremt utbrett och är det som vanligtvis praktiseras även av troende forskare. Prästen och teologen Bengt Holmbergs skriver i artikeln ”Att läsa bibeln som om Gud inte fanns”: ”I akademisk undervisning och forskning om bibelns texter är Gud inte med som historisk aktör, impulsgivare, orsak eller påverkande faktor[…] det beror på att vetenskap av alla slag bygger på data som är åtkomliga för alla.”*

Holmberg beskriver detta som nödvändigt när han har undervisat religionsvetenskap på Lunds universitet och studenterna utgör en salig blandning troende och icke-troende, kristna och icke-kristna. Genom att enbart prata om naturliga processer och fenomen är det åtkomligt för alla oberoende av deras livsåskådning, för alla är vi överens om att naturen finns.

Här finns dock två problem. För det första: ett påstående är inte är mer sant för att fler kan acceptera det. För det andra: naturalistiska påståenden är inte nödvändigtvis mer åtkomliga än supernaturalistiska. Även om det skulle vara fler som håller med om historiebeskrivningen att Jesu kropp ruttnade i en grav än historiebeskrivningen att han uppstod, har man fortfarande missat Holmbergs ambition av att vara åtkomlig för alla eftersom en hel del tror att uppståndelsen är ett historiskt faktum.

MN sticker ut från andra vanliga kriterier på vetenskaplighet – observerbarhet, upprepningsbarhet och falsifierbarhet – i och med att MN sätter upp ett kriterium för innehållet i det som ska studeras snarare än att beskriva metod. Kanske vill någon försvara detta genom att hävda att det övernaturliga är omöjligt att observera, upprepa och/eller falsifiera. Men om det vore sant är MN ett överflödigt kriterium, och för att ta reda på huruvida det är sant måste vi överge MN i det vetenskapliga arbetet. Vi kan inte ta reda på om övernaturliga fenomen kan observeras om vi har bestämt oss för att utesluta det övernaturliga från vår undersökning innan den ens har ägt rum.

Forskarna Tobias Hägerland och Cecilia Wassén försöker lösa problemet genom att betona att det är skillnad på det som är sant enligt vetenskapen och det som verkligen är sant: Jesus kanske historiskt uppstod från döden även om en historiker inte kan föreslå det som en vetenskaplig hypotes. Men vetenskapen ägnar sig åt falsk marknadsföring om den inte försöker hjälpa oss veta vad som verkligen händer och har hänt. Vetenskapens självaste existensberättigande är att berätta sanningen för oss. Att då på förhand utesluta en rejäl bit av möjlig verklighet, inte som en slutsats av vetenskapligt arbete utan som en förutsättning för den, är inget mindre än antivetenskapligt.

De flesta forskare är överens om att utomjordingar inte har besökt jorden, men det beror inte på att man på förhand har uteslutit att det omöjligen kan ha hänt. Filosofen Mats Wahlberg har påpekat att om astronomer resonerade kring rymdvarelser som naturalister resonerar kring mirakler ”skulle vi få läsa böcker som klargör att utomjordingar under inga tänkbara förhållanden kan figurera i vetenskapliga förklaringar. Inte ens om de svävar med rymdskepp över alla större städer.”**

Av samma anledning är det irrationellt att betrakta mirakler som ovetenskapliga innan man ens försökt hitta dem vetenskapligt. Därför måste den metodologiska naturalismen överges.

Här kan du läsa mer om Dokumenterade mirakler


Referenser

*Holmberg, Bengt, 2008: ”Att läsa bibeln som om Gud inte fanns”, Svensk Teologisk Kvartalskrift, vol. 84, nr. 2, ss. 58–64.

** ”Kristen tro visst förenlig med vetenskap”, Dagen, 10 februari, s. 20.

5 kommentarer

  1. Johan Franzon 1 juli 2019 at 08:02

    Jag kan bara se ett sätt för mirakelteorin att bli en accepterad del av vår gemensamma kunskap. Nämligen att låta sig prövas genom upprepade experiment med hela den vetenskapliga kontrollapparaten inkopplad, så att hela teorin verkligen sätts på spel på ett sådant sätt att ett negativt utfall innebär att teorin i sin helhet måste överges. Är Micael verkligen beredd att ta den risken? På några ställen i boken diskuterar han prövningar som något påminner om ovan föreslagna metod, exempelvis att grundligt utreda huruvida VOTEB går att skilja från VOTUB (tillfrisknanden utan bön). Varje gång säger Micael att dessa prövningar inte går att göra, eftersom vi inte säkert kan veta vilka som får bön och vilka som inte får det. Det är möjligt att Micael verkligen är villig att låta sin teori prövas i skarpt läge – och därmed utsätta hela tankebygget för risken att bli falsifierat. Att han skulle ha denna beredvillighet är dock ingenting som tydligt framgår av hans bok.

    Betänk att det finns väldigt många teorier som potentiellt skulle kunna bli en del av vår gemensamma kunskap. Exempelvis astrologins teori att vi påverkas av stjärnornas positioner på himlavalvet. Eller homeopatins teori om utspädda lösningars påverkan på människokroppen. Eller teorin om kristallers magiska krafter. Eller reinkarnationsteorin. Eller teorin att det finns häxor med förmåga att kasta förbannelser på människor. Ingen av dessa teorier har lyckats genomgå och överleva en skarp prövning av den typ som jag skisserat ovan. Därför kan vi inte i ett vetenskapligt arbete hävda att ditten eller datten sannolikt beror på häxors förbannelser eller någon av de andra förklaringsmodeller som inte lyckats med uppgiften att bli en del av vår gemensamma kunskap. Hänvisningar till mirakel hör ännu så länge till samma familj.

    • Profilbild
      Martin Walldén 1 juli 2019 at 11:01

      Tja de helanden som beskrivs som är omnämnda av läkarvetenskapen som utan naturlig förklaring är nog en god grund. Svårt att se hur man ytterligare skulle behöva ha mer vetenskap inkopplad just i aspekten om det kunde ske ändå.

      Sedan får man studera om något annat skett, exv riktad bön i just det fallet.

      Sedan får man ta av sig den förmodat neutrala naturalistiska ateistiska förklaringshatten och sedan lika olika tänkbara samband.

    • Micael Grenholm 1 juli 2019 at 11:43

      Hej Johan! Det tycks mig som jag har funnit ännu en ateistisk bundsförvant i dig i och med att du också verkar anse att vetenskapen inte ska använda metodologisk naturalism. Du skriver att mirakler ska ”låta sig prövas genom upprepade experiment med hela den vetenskapliga kontrollapparaten inkopplad” – det förutsätter att den metodologiska naturalismen stryks som ett vetenskapligt ideal och kriterium. Som det är nu dominerar MN i de flesta vetenskapliga sammanhang vilket gör att de studier du efterfrågar anses vara ovetenskapliga även om de använder korrekt metod och lyckas. Så har det varit i hundratals år. Din beskrivning av hur astrologi, homeopati, häxkonst mm inte har kunnat ”genomgå och överleva en skarp prövning” är tyvärr inte en korrekt historiebeskrivning. På grund av MN är naturalismen inte en vetenskaplig slutsats utan ett axoimatiskt grundantagande som sker innan de vetenskapliga undersökningarna äger rum. Antalet bönestudier exempelvis är väldigt få och har alla kritiserats skarpt av många vetenskapsmän enbart för att de existerar. Men om du och jag kämpar för att MN överges kan vi förhoppningsvis framöver se studier som tar övernaturliga anspråk seriöst och prövar dem i skarpt läge.

      Jag har inte sagt eller skrivit att det inte går att göra en studie som jämför VOTEB och VOTUB, däremot har jag konstaterat att det är väldigt svårt och att ingen har lyckats hittills pga att det är väldigt svårt att garantera att människor inte får bön. Men det är inte omöjligt. Du får dock inte glömma filosofin som spelar en stor roll i allt detta. Som jag skriver i boken står mitt filosofiska VOTEB-argument för miraklers existens även om man upptäcker massa VOTUB. Detta för att VOTEB och VOTUB kan existera sida vid sida. Det som verkligen falsifierar VOTEB är kända naturliga fenomen. Existensen av VOTUB konstaterar enbart att okända naturliga fenomen existerar, något jag inte förnekar eller behöver förneka för att VOTEB-argumentet för mirakler ska hålla.

      Din linje hittills för att försvara naturalismen från VOTEB-argumentet har ju varit att spekulera i att läkarna gör massa misstag. Det tycker jag tydligt visar att din tro på naturalismen vilar på en väldigt bräcklig grund. Jag däremot är en vän av vetenskap, litar på att läkare vet vad de gör – och just därför anser jag att mirakler existerar.

      Allt gott!

      • Johan Franzon 1 juli 2019 at 12:42

        Micael:

        Jag tar inga övernaturliga anspråk seriöst, i den betydelsen att jag tror att de har någon potential att säga något vettigt om världen. Jag tror inte att det existerar något övernaturligt överhuvudtaget. Men jag är likafullt inte negativt inställd till om någon vill göra ett seriöst försök att pröva detta. Det som du inte verkar ha greppat är skillnaden mellan att falsifiera hypotesen i det enskilda fallet och att göra en prövning där hela teorin riskerar att falsifieras i sin helhet. Det är det senare som jag försökte beskriva som den enda vägen mirakelteorin har. När Einstein la fram sin revolutionerande teori så ställdes den mot Newtons då allmänt accepterade förklaring av hur universum fungerade. Lek med tanken att alla de observationer som sedan följde hade utfallit till Einsteins nackdel. Då hade vi tillslut kommit till en punkt då forskarna hade gett upp och sagt att visserligen var det en vacker teori, men tyvärr så bekräftar alla våra prövningar att det är Newton som har rätt, trots allt. Teorin hade till slut ansetts så hopplös att den hade övergivits. Men nu blev det precis tvärtom. Det var Einsteins teori som gick segrande ur striden. Den gick inte att falsifiera. Din mirakelteori måste lyckas med det som Einstein lyckades med. Att enskilda VOTEB ”falsifieras” gör varken från eller till.

        Inte heller ditt filosofiska försök att bevisa mirakel kommer att övertyga någon som inte redan är övertygad. Det räcker att ersätta mirakel med något annat – exempelvis ”vetenskapligt bekräftad information efter horoskop” – för att se hur ihåligt ditt resonemang är. Astrologi har ju funnits i tusentals år vilket betyder att det vid det här laget borde finnas ofantligt många horoskop som slagit in med förbluffande exakthet. Vi behöver inga läkare som går i god för detta. Det räcker att bara vaska fram de lyckade horoskopen ur det stora havet av horoskop och sedan ignorera det stora flertalet som förmodligen misslyckats. Och så lägger vi dessa lyckade horoskop i en fin hög och säger: ”Är det verkligen sannolikt att inte ett enda av dessa lyckade horoskop beror på stjärnorna?” Det är ju nonsens.

        Angående att läkare kan begå misstag så skriver du ju själv i din bok att du inte utesluter att vissa VOTEB kan ha naturliga orsaker, ex just läkarmissar. Då är ju beredd att gå så långt som att säga att vartenda VOTEB utom ett har naturliga orsaker!

      • Annie Svensson 1 juli 2019 at 20:21

        Hej Micael!

        Om du tycker att metodologisk naturalism är en metod som bör överges, så vore det intressant att få veta vad ditt alternativ är. Hur menar du att vi ska gå tillväga när vi studerar både den naturliga och den övernaturliga världen? För det är väl så den metod du förespråkar är tänkt att fungera?

        Jag antar att du förkastar metodologisk naturalism, enbart på metodologiska grunder? Jag har med stort intresse läst både din bok DOKUMENTERADE MIRAKLER, samt ovanstående text. Det jag slås av, är din mycket negativa inställning, till det du kallar ”naturalismen”. Samtidigt har du i din bok använt dig av denna metod, för att visa på att VOTEB är oförklarliga. Jag skulle gärna vilja att du definierar vad du menar med naturalismen lite mer utförligt. Det blir svårt att förstå vad du egentligen syftar på, med anledning av att du uttrycker ditt ogillande så tydligt. Här kommer några exempel från din bok:

        Naturalister kan inte motivera varför förintelsen inte är moraliskt neutral (s. 224), Naturalister kan inte förklara vår förmåga till rationellt, sant logiskt tänkande. (s.225) Du påstår att mänskliga rättigheter är svåra att få ihop med naturalismen. Med utgångspunkt i naturalismen, frågar du dig också: ”Varför har vi en moralisk plikt att respektera dem?” (s.222) Du skriver även: ”Det tycks mig som om MV och MR, om de finns, är övernaturliga. Precis därför kan den metodologiska naturalismen inte upptäcka dem.” I artikeln ovan menar du att Metodologisk naturalism är antivetenskaplig, och att denna metod bör överges. Du skriver även ”MN sticker ut från andra vanliga kriterier på vetenskaplighet – observerbarhet, upprepningsbarhet och falsifierbarhet…” I DM skriver du: ”Hela den offentliga debatten kring religion, sekularism och vetenskap kan koma att sättas i stark gungning ifall kunskapen om VOTEB sprider sig.” (s. 50) Vidare: ”Är det så illa att vi låter naturalismen vinna på walk-over utifrån att det är jobbigt eller ovanligt att låta olika världsbilder bygga varsitt case inom akademin? (s. 58)

        Syftar detta sista citat på den metod som du förespråkar? Varsitt case? Hur tänker du här?

        Annie Svensson

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 weeks ago
Visa mer