Författare

Författare och filosof. Intresserad av apologetik, tro och vetenskap och gudsargument. Läs mer på Joachims föreläsarsida.

Om inlägget

av Publicerat: 3 juli 2019Ämnen: Vetenskapshistoria, Historia6 kommentarerEtiketter: , , 1592 ord8 minuters läsningvisningar: 301

Dela inlägget!

Myten om den ”mörka” medeltiden

Anhängare av vad som brukar kallas ”konflikthypotesen” menar att kristendom och vetenskap står i motsatsförhållande på ett teologiskt, filosofiskt och/eller historiskt plan. Man hävdar bl.a. att kristna och framförallt den institutionaliserade kyrkan, aktivt förtryckt vetenskaplig utveckling och förföljt vetenskapens förgrundsmän genom historien, vilket man borde förvänta sig (eller åtminstone inte bli förvånad över) om kristen tro i sig är oförenlig med vetenskap. En vanligt förekommande uppfattning är att medeltiden (ca 500-1500) var en speciellt ”mörk” tid (jfr engelskans ”dark ages”) där vetenskapens utveckling var starkt motarbetad av en auktoritär religiös överhet och knappt (om ens alls) några vetenskapliga framsteg gjordes. Jag ämnar här redogöra för hur vetenskapshistorikerna Michael Shank och David Lindberg ser på den så kallade ”mörka” medeltiden utifrån deras bidrag till Ronald Number’s antologi Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion.

Number’s bok rekommenderas varmt för övrigt och är inte någon kristen försvarsskrift (jfr kapitel 9 som har titeln [The Myth] ”That Christianity Gave Birth to Modern Science”. Kristendomen var inte den enda orsaken till att modern vetenskap uppstod). Av 25 författare är 12 ateister, 8 kristna, en jude, en muslim, en buddhist och två ”övriga”.

Synen på medeltiden som en period av vetenskapligt bakåtsträvande har enligt Shank i princip försvunnit bland historiker som forskar om tidsperioden, men det verkar som att nutida populärvetenskap (och den svenska skolan) inte riktigt har hängt med i svängarna. Carl Sagan, i sin bok Cosmos från 1980 (senare även TV-serie), tar upp framstående tänkare från det antika Grekland till nutid men lämnar ett hål på över 1000 år efter Hypatia (ca. 350-415) och återupptar historien igen först vid Leonardo da Vinci (1452-1519). Gapet däremellan benämns som ”en tragiskt förlorad möjlighet för mänskligheten”. Jag antar att du, om du liksom jag gått i en svensk skola, håller med om att Sagans utläggning av vetenskapshistorien låter bekant eller åtminstone passande med bilden som målades upp under skoltiden här i Sverige också, i mitt fall främst på naturkunskapslektionerna. Men varför håller inte nutida vetenskapshistoriker med om denna bild?

Universiteten

Påståendet att den medeltida kyrkan aktivt försökte stoppa vetenskapliga frågeställningar verkar rimma illa med kyrkans agerande under samma period. Shank skriver:

”John Heilbron, ingen apologet för Vatikanen, prickade rätt när han började sin bok The Sun in the Church med följande ord: ’Den Romersk Katolska Kyrkan gav mer finansiellt och socialt stöd till studiet av astronomi i över sex århundraden, från återförvärvandet av antik lärdom under den sena medeltiden fram till upplysningen, än några andra, förmodligen än alla andra, institutioner.’” (Numbers, Kindle Location 242)

Kom ihåg att det var runt 1200-talet som universiteten uppkom – med aktivt stöd från påven dessutom. Shank påpekar att teologi inte var det enda som studerades vid de första universiteten – ca 30% av allt kursmaterial bestod av ämnen och texter som behandlade den naturliga världen. Dessutom krävdes studier motsvarande en magisterexamen innan man ens hade tillåtelse att studera teologi, vilket innebar att majoriteten av alla studenter aldrig läste teologi eller bibliska studier, utan snarare icke-religiösa ämnen så som logik, juridik, naturfilosofi och matematik. Alla universitet hade inte en teologisk fakultet och nyare universitet fick inte inrätta någon överhuvudtaget innan den senare medeltiden. Shank summerar:

”Om den medeltida kyrkan hade för avsikt att nedslå eller förtrycka vetenskapen, gjorde den verkligen ett kolossalt misstag i att tolerera – för att inte tala om att stödja – universiteten.” (Numbers, Kindle Location 250)

Teologin

Det vore i sammanhanget relevant att också ta upp den teologiska hållning som kyrkan under medeltiden hade till vad vi idag skulle kalla vetenskap, så som studier av naturen, matematik, logik etc. David Lindberg som skrivit det första kapitlet i Number’s antologi attackerar myten att kristendomens uppkomst medförde slutet på antik vetenskap. Lindberg påpekar att kyrkofäderna, särskilt Augustinus, flitigt använde dåtida kunskap om naturen, grekisk naturfilosofi osv. i sina tolkningar av Bibeln och att detta fortsatte att vara vägledande för kyrkan under medeltiden. Vetenskaperna (grekisk naturfilosofi, matematik, logik etc.) skulle inte upphöjas till att ta Guds plats och de hade inte inneboende värde, men däremot var de värdefulla verktyg, inte minst för att kunna förstå Bibeln.

Lindberg sammanfattar den teologiska hållningen som genomsyrade tidsperioden:

”Vetenskapen ska inte älskas, men användas. Denna attityd mot vetenskaplig kunskap skulle frodas under medeltiden och långt in i den moderna tiden. Vore det inte för denna inställning hade medeltida Européer säkerligen haft mindre vetenskaplig kunskap, inte mer” (Numbers, Kindle Location 217)

Lindbergs framställning av kyrkans teologiska hållning till vetenskap under medeltiden går som hand i handske med Shank’s framställning av hur kyrkan faktiskt agerande.

Exempel på vetenskapliga framsteg

Till sist kan det vara relevant för påståendet om den ”mörka” medeltiden att se några exempel på vetenskapliga framsteg som faktiskt gjordes under medeltiden. Mats Selander har sammanställt många av de viktigaste individerna från tidig medeltid till 1400-talet (Selander 2017, ss. 77-82) som bidrog till den vetenskapliga utvecklingen. Även Shank ger en kort lista. Här följer några axplock:

Johannes Philoponos (490-570). Argumenterade mot flera av Aristoteles teser utifrån sin kristna tro och gick emot påståenden som att universum är evigt eller att vakuum är omöjligt. Föreslog även en impetus-teori för rörelse som Buridan och Galileo m.fl. byggde vidare på.

Gerbert av Aurillac (senare påve Silvester II, ca 945-1003). Införde arabiska siffror i Europa.

Vilhelm av Conches (ca 1090-1154). Skiljde på primära och sekundära orsaker, där Gud var den primära orsaken till naturens upprätthållande medan de sekundära orsakerna rörde orsaksrelationer i naturen. Han letade på grund av detta efter oföränderliga lagar i naturen. Kanske låter bekant?

Robert Grosseteste (ca 1170-1253). Betonade användningen av matematiken för att beskriva naturen och bidrog därmed till att grundlägga den matematiska fysiken.

Roger Bacon (1214-1292). Såg vetenskapen som en hjälp att sprida kristen tro. Skrev mycket om optik. Gillade hantverk och teknologi (till skillnad från många av dem som var inspirerade av grekisk filosofi) och spekulerade bl.a. om möjligheten att skapa bilar, flygplan, kanoner och teleskop.

Witelo (ca 1230-1275). Skrev medeltidens största avhandling om optik som i sin tur inspirerade Keplers forskning om ljus.

William av Saint-Cloud (aktiv mot slutet av 1200-talet). Först att använda en slags hålkamera (camera obscura) för att se solförmörkelser.

Thomas Bradwardine (1290-1349). Lyckades formulera en matematisk formel för rörelse som gällde alla situationer. Använde sig av logaritmer, vilket man tidigare hade trott upptäcktes år 1614 av John Napier.

Jean Buridan (ca 1300-1361). Utvecklade en impetus-teori (med inspiration från Johannes Philoponos), föregrep Galileos fysikaliska teorier och lade grunden för mekanik.

Listan kan göra flera gånger längre än detta, men jag tror att poängen blivit tillräckligt tydlig: Den vetenskapliga utvecklingen stannade verkligen inte av under medeltiden.

Sammanfattning

Vi har här sett flera skäl att ifrågasätta den populära uppfattningen att medeltiden var en mörk tid för vetenskapen och att kristendomen (framförallt den institutionaliserade kyrkan) förtryckte dess framväxt. Kyrkans agerande och dess teologiska hållning i stort pekar på att det motsatta är fallet. Kyrkan hjälpte – snarare än stjälpte – framväxten av modern vetenskap. När vi dessutom undersöker vilka framsteg som faktiskt gjordes, ter sig påståendet att medeltiden skulle utgöra en ”mörk” period för vetenskapen ohållbart; det verkar kräva en mycket illvillig tolkning av det historiska materialet.

Shank avslutar sitt kapitel med följande ord:

”Mellan 1150 och 1500 hade fler läskunniga Européer haft tillgång till vetenskapligt material än någon av deras föregångare i tidigare kulturer, till stor del tack vare uppkomsten av, den snabba utvecklingen av och det naturfokuserade kursmaterialet vid, de medeltida universiteten. Om den medeltida kyrkan hade för avsikt att undertrycka frågor om naturen måste den varit fullständigt maktlös eftersom den totalt misslyckades att nå sitt mål.” (Numbers, Kindle Location 304)

Anhängare av konflikthypotesen kan därmed inte använda en så kallad ”mörk” medeltid för att stödja sin teori. Det vore helt enkelt att bygga historiska luftslott.

Referenser:

Shank, Michael H., ”That the Medieval Christian Church Suppressed the Growth of Science”, i Numbers, i Ronald L. (red.), Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion, Harvard University Press, Kindle Edition, 2009, Kindle Location 218-298.

Lindberg, David C., ”That the rise of Christianity was responsible for the demise of ancient science”, i Numbers, Ronald L. (red.), Galileo Goes to Jail and Other Myths about Science and Religion, Harvard University Press, Kindle Edition, 2009, Kindle Location 101-217.

Selander, Mats, Utan Jesus ingen mobil i fickan: Om hur kristen tro lade grunden för modern vetenskap, CredoAkademin, Falun, 2017, ss. 77-82.

6 kommentarer

  1. Johan Franzon 13 juli 2019 at 10:37

    Har några funderingar kring den s k konflikthypotesen. Jag håller med om att kristen tro och vetenskap inte måste befinna sig i konflikt med varandra. Men jag håller inte med om att ickekonflikt alltid är fallet. Jag vill lyfta fram tre områden där en viss typ av kristen tro väldigt ofta tycks hamna i konflikt med vetenskap och akademisk forskning.

    1. Bibeln. Den som hävdar att Bibeln är felfri och utan motsägelser kommer att hamna i konflikt med den stora majoriteten av akademiska forskare inom detta område. Att denna konflikt existerar blev exempelvis tydligt genom den bitvis upprörda debatt som följde i spåret av Wassén/Hägerlands bok om Jesus. Anser du själv att Bibeln är ”Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår ” så som Lausannedeklarationen hävdar?

    2. Läkarvetenskapen. Den som hävdar att sjukdomar ytterst beror på att onda och goda andemakter strider mot varandra i en fallen värld, kommer att hamna i konflikt med den medicinska vetenskapen som förklarar att sjukdomar beror på naturliga saker så som bakterier och virus. Ett aktuellt exempel är Micael Grenholms bok om mirakler, där han på sidorna 205-208 förklarar att sjukdomar existerar därför att djävulen och hans demoner existerar. Vad är din hållning i denna fråga?

    3. Evolutionen. Många kristna har sedan länge accepterat evolutionen, men det finns också en hel del som fortfarande förnekar denna del av naturvetenskapen, bland annat därför att det blir svårt att samtidigt tro på Adam och Eva som historiska personer. SAS-bloggen har publicerat många texter och filmer som ifrågasätter evolutionen. Det har även sagts att texter som försvarar evolutionen kan komma att publiceras, men dessa har hittills inte synts till. Vilken är din hållning i denna fråga?

    Mvh Johan

    • Profilbild
      joachimarting 15 juli 2019 at 12:03

      Hej Johan!

      Jag håller med om att det kan finnas områden där kristen tro och vetenskap potentiellt skulle kunna hamna i konflikt beroende på ens bibeltolkning, t.ex. om man läser 1 Mos 1 som en vetenskaplig redogörelse för universums tillblivelse.
      Min uppfattning är dock att det inte verkar finnas någon skarp konflikt där både vetenskapen och bibeltolkningen är solklar.
      Det som hävdas vara vetenskap är i vissa fall svårt att skilja från metafysisk naturalism (t.ex. påståenden som att ”mirakler kan inte ske”).
      Det som tas som självklar bibeltolkning är inte alltid det (t.ex. en ”bokstavlig” läsning av 1 Mos 1-11 som ren historiebeskrivning)

      För att svara på dina frågor:

      1. Jag håller för sant att Bibeln är ”Guds enda skrivna ord, utan fel i allt som det påstår”, med reservation för vad som menas med ”påstår”.
      Jag menar till exempel att Bibeln inte påstår att jorden skapades på sex dagar då jag inte tror att författaren till 1 Mos 1 syftar till att förmedla detta som ett vetenskapligt faktum.
      Har nosat lite då och då på Tim och Lydia McGrew’s diskussioner om motsägelser/skillnader i evangelierna och tycker att de är intressanta. (sjukt skarpa filosofer för övrigt).
      Se t.ex: https://youtu.be/CUkayObMfDw?t=174 och http://whatswrongwiththeworld.net/mt/cgi-bin/mt-search.cgi?tag=New%20Testament&blog_id=3&IncludeBlogs=3
      Med det sagt så är detta en fråga jag inte har tänkt igenom ordentligt och jag är inte helt nöjd med mitt svar i dagsläget, så ber dig ha överseende med det. Tackar dock för utmaningen!

      2. Varken jag eller Micael skulle förneka att sjukdomar beror på naturliga orsaker så som bakterier och virus.
      Jag skulle inte hävda (och jag tror inte att Micael gör det heller) att varje enskild sjukdom beror på att demoniska krafter aktivt påverkar den sjuke. Jag tror att vissa inte blir helade vid bön och att vissa blir sjuka på grund av sådant inflytande, men jag tror att det är långt ifrån majoriteten. Men varför skulle inte denna demoniska påverkan kunna ta sig uttryck i form av bakterier eller virus? Vad är motsättningen?
      Som du själv skriver talar vi ju i så fall endast om den yttersta orsaken.
      Bara för att Gud är den yttersta orsaken till att regn existerar som fenomen behöver jag inte förneka att det är regnet som gjorde mig blöt.
      Varför en tro på demonisk påverkan ger Kalle skäl att inte ta sin hostmedicin eller utesluta bakteriers/virus existens/påverkan ser jag inte. Om effekten är fysisk bör vi rimligen förvänta oss att effekten också går att motverka fysiskt. Det ena behöver inte utesluta det andra.

      3. Jag tror att ungjordskreationismen är felaktig och att evolutionen kan kombineras med kristen tro.
      Lutar åt någon form av representationsteori, där Adam och Eva ses som ett representativt par för en redan existerande grupp människor (eller kanske någon tidigare art).
      Har dock inte undersökt alternativen tillräckligt noga för att kunna säga att jag har en starkt underbyggd hållning i frågan.
      Ska bli spännande att se vad WLC kommer fram till i sitt studie av Adam och Eva.

      Allt gott!
      /Jocke

      • Johan Franzon 15 juli 2019 at 20:21

        Tack för dina svar! Och för ditt vänliga och intresserade bemötande.

        Du ställer en fråga angående bakterier/virus vs demoner. Kanske är den retorisk, men jag svarar hur som helst. Du verkar ha uppfattningen att den bakomliggande orsaken kan vara demonisk, men att sjukdomen rent materiellt manifesteras via bakterier/virus. Men hur kan vi då skilja detta scenario från ett scenario där demonerna helt enkelt inte ingår?

        En ytterligare fundering. Jag gissar att din uppfattning gör det svårt att tro på rituell demonutdrivning? För om det rent faktiskt inte finns någon demon utan bara sjukdomsalstrande bakterier/virus i den aktuella kroppen så lär väl dessa finnas kvar även efter ritualen? Eller tänker du dig att dessa mikroorganismer ”lyder” och lämnar kroppen?

        Mvh Johan

        • Profilbild
          joachimarting 15 juli 2019 at 23:55

          Tack Johan, uppskattar dina kommentarer!

          ”Du verkar ha uppfattningen att den bakomliggande orsaken kan vara demonisk, men att sjukdomen rent materiellt manifesteras via bakterier/virus” – Korrekt uppfattat. :)

          Det är svårt att skilja på dessa scenarion som du påpekar. Därför tycker jag en sund hållning är att be folk ta sina mediciner och att man ber till Gud för ett tillfrisknande.

          Jag tror inte att demonutdrivning är något man bör ta till när någon är sjuk i första hand, långt ifrån. Som jag nämnde tror jag att det är långt ifrån majoriteten som är sjuka p.g.a. demonisk aktivitet, men tror man på Jesus bör man vara öppen för möjligheten åtminstone (se t.ex.: Luk 11:14-26).

          Så jag tror inte att jag kan utesluta möjligheten att ”rituell demonutdrivning” vore den rätta lösningen i vissa fall, men det skulle krävas mycket innan jag skulle hävda det (p.g.a. det nämnda problemet med att avgöra skillnaden) och det skulle aldrig vara på bekostnad av medicin/läkarhjälp. Dessutom räknar jag med att Gud kan ta bort demoniskt inflytande som svar på bön även om man inte ber explicit om detta (t.ex. en bön om tillfrisknande).

          Hoppas det klargör lite!
          /Jocke

          • Johan Franzon 16 juli 2019 at 08:52

            Hej! Ja, det blev klarare, tack för svaret. Jag uppskattar din inställning att tron på demonisk aktivitet och mirakel inte får leda till att folk avstår från medicinsk vård. Som du säkert känner till finns det förskräckande exempel från USA där folk vägrar läkarvård därför att de tror att bara Guds mirakel kan göra dem friska. Många barn har dött på grund av detta. Bra att du tar avstånd från den hållningen.

            Mvh Johan

  2. […] som ett historiskt uttryck för kristendomens inneboende konflikt med vetenskap. I mitt förra inlägg såg vi att påståendet att kristendomen hindrade eller undertryckte framväxten av vetenskap under […]

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 weeks ago
Visa mer