Författare

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
So far the författare has created 2 blog entries.

Om inlägget

av Publicerat: 6 november 2019Ämnen: Vetenskap och tro, Vetenskapens natur & begränsningarKommentarer inaktiverade för Vad är vetenskap? En kritik av scientismEtiketter: , , , 877 ord4 minuters läsningvisningar: 111

Dela inlägget!

Vad är vetenskap? En kritik av scientism

Nyligen lyssnade jag på ett avsnitt av podden ”the language of God” där programledaren Jim Stump samtalar med Marcelo Gleiser professor i naturlig filosofi fysik and astronomi vid Dartmouth College. Gleiser ser sig som agnostiker men har en hel del intressanta tankar beträffande scientism, en materialistisk övertro på froskning där inget tillåts ligga utanför det som vetenskapen kan omfatta.

Länk till podden:

https://www.podbean.com/ew/pb-zduum-c45082

De viktigaste poängerna i Gleisers resonemang kring vetenskap tycker jag är:

  1. En vetenskaplig slutsats är inte slutgiltig. När vi når fram till en vetenskaplig teori är det den bästa kunskap vi hittills lyckats skapa. Vår bästa förståelse såhär långt. Men vetenskapen kommer att jobba vidare och ny kunskap kommer att läggas till. Att påpeka detta är viktigt för att vi inte skall få en övertro på vetenskapen men samtidigt skall det inte användas för att förringa vetenskapens betydelse. När något blivit en vetenskaplig teori har det genomgått en mycket noggrann process och mycket arbete har lagts ner på det som presenteras, det förtjänar att tas på allvar och respekteras. Begreppet teori inom vetenskap är något helt annat än vad vi menar när vi använder ordet till vardags och menar en gissning eller ett förslag.
  2. Ju mer vi lär oss ju fler frågor får vi. Gleiser liknar vår kunskap vid en ö i ett hav av okunskap. Ju mer vi lär oss ju större blir ön. När ön växer blir omkretsen större alltså växer gränsen mellan vår kunskap och okunskap ju mer vi lär oss. Ett annat sätt att uttrycka det här är att man inte kan fråga om saker man inte känner till. Det var ingen på stenåldern som hade frågor om hur en laser fungerar, det låg för långt ifrån den kunskap man redan hade. Vi kan bara ställa frågor om sådant som ligger på gränsen mellan kunskap och okunskap. Detta tror jag är ett annat viktigt perspektiv för att hålla vår hybris i schack och bevara vår nyfikenhet och förundran inför tillvaron. Ibland låter det som att vi människor nästan kan och vet allt som finns att veta men tillvaron är oändligt stor och vi har ingen anledning att sluta vara nyfikna och ödmjuka inför allt det vi har omkring oss.
  3. Det ovetbara. Gleisner hävdar med bestämdhet att det finns saker som vi inte kan veta något om. Som exempel nämner han universums orsak. Vi var inte där och vi har inga möjligheter att simulera de energinivåer som fanns då därför kan vi inte veta. Även om vi skapar modeller av detta blir de med nödvändighet allt för förenklade och fattiga för att vi ska kunna veta vad universums ursprungsorsak är.
  4. God of the gaps. Det är farligt att grunda sin tro på det vi inte känner till eller att använda Gud som en förklaring för det vi ännu inte känner till. Tro skall grundas på det vi känner till. Här håller jag verkligen med. Det är jätteviktigt att vi grundar tron på det vi redan vet så att vi står stadigt och inte får vår världsbild raserad så for vi får ny kunskap.
  5. The evidence of absence is not absence of evidence. Det faktum att vi inte har bevis för något är inte i sig självt ett bevis för att detta något inte existerar. Det betyder bara att vi inte kan veta. Detta är Gleisners grund för att kalla sig agnostiker. Som Kristen skulle min främsta invändning vara att den Gud som vi bara anar i naturen blivit uppenbarad och tydlig genom Jesus. Men det är ändå viktigt att konstatera att vetenskapen inte kan bevisa eller motbevisa Gud, detta motsätter givetvis inte att vi kan ha argument för att Gud finns som tar sin utgångspunkt i både vetenskap och filosofi.

Sammantaget tycker jag att dessa punkter är viktiga för att förstå vetenskapens roll och begränsningar. Gleisner visar på punkt efter punkt varför att nyateister och scientister som t.ex. Dawkins har fel i sin syn på vad vetenskapen är och hur man bör se på den. Mot slutet av samtalet blir det också tydligt vart Gleisner och Jim har olika syn på saker och ting. Samtidigt som Gleisner är öppen för att det finns sådant som ligger utanför vetenskapen vill han inte heller helt öppna för det övernaturliga eller Gud utan talar mer om att återknyta till naturen, han har en mer panteistisk hållning vilket givetvis inte är en kristen hållning. Jag tänker inte bemöta hans ståndpunkt här utan vill låta fokuset ligga på kritik mot scientism.

Per Johan Axéll

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 weeks ago
Visa mer