Författare

Micael Grenholm är en teolog, författare och föreläsare som bor i en kristen kommunitet i Falköping med sin fru Sarah. Han är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet och undervisar i kyrkohistoria på ALT. Sedan 2009 har han skrivit på Hela Pingsten som idag är en av Sveriges största kristna bloggar. Micael är även redaktör för Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice, föreläser åt den kristna miljöorganisationen God Jord, samt driver podcasten Jesusfolket. Han har mottagit Uppsala fredspris och priset Årets opinionsbildare. Micael har skrivit fyra böcker, bland annat Dokumenterade mirakler och Konvertiten. Han har fått artiklar publicerade i Sojourners, The Christian Post, The Mennonite World Review, Dagen, Sändaren, med mera. Han har föreläst i över hundra olika sammanhang och brinner för ämnen som karismatik, apologetik, främlingsvänlighet, miljövänlig livsstil och evangelisation.

Om inlägget

av Publicerat: 5 december 2019Ämnen: Moraliska problem i Bibeln, Argument mot Guds existens3 kommentarerEtiketter: , , 1245 ord6 minuters läsningvisningar: 77

Dela inlägget!

Beskriver Bibeln folkmord på kanaaneer?

För två år sedan hävdade vissa medier att vetenskapen har motbevisat Bibeln. De pekade på en studie som visade att DNA från libaneser som lever idag matchar till 90 % med DNA från fem kanaaneer som dog för 3 700 år sedan. De fortsätter sedan att hävda att Bibeln säger att alla kanaaneer dödades när Josua och israeliterna erövrade landet.

The Telegraph skrev: ”Studien motbevisar Bibelns påstående att de forntida kanaaneerna utplånades”. The Independent höll med: ”Bibeln säger att kanaaneerna utplånades av israeliterna men forskarna hittade just deras ättlingar i Libanon”. Och Daily Mail hävdade: ”DNA från bronsåldern motstrider Bibelns påstående att kanaaneerna utplånades: studien säger att deras gener lever vidare i dagens libanesiska folk”.

Antagandet att Bibeln skulle beskriva ett folkmord där israeliterna på Guds uppmaning utplånade män, kvinnor och barn ligger också bakom nyateisters anklagelse att Bibeln försvarar folkmord. Richard Dawkins har kallat Gud för en ”genocidal, filicidal, pestilential, megalomaniacal, sadomasochistic, capriciously malevolent bully”, och Chrisopher Hitchens beskrev med fasa ”folkmorden” i Gamla Testamentet och hur detta bevisar att ”religion förgiftar allt”. Det de har i åtanke är ord som dessa:

Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig. (5 Mos 20:17)

Hur bör vi svara på allt detta?

Först och främst bör vi påpeka att de som hävdar att Bibeln säger att kanaaneerna utplånades, har fel. Domarboken, som berättar om vad som hände efter det påstådda folkmorden i Josua bok ska ha ägt rum, beskriver ”kanaaneerna som bodde i Bergsbygden, Negev och Låglandet.” (Jud 1: 9) och “kananeer som bodde i Hebron” (v. 10). Kanaaneer fanns i Israel på kung Salomos tid (1 Kung 9:16) och på Jesu tid (Matt 15:22).

Beror detta på att man försökte bedriva ett folkmord som misslyckades? Bibeln själv beskriver det inte så, i slutet av Josua bok läser vi:

Så gav Herren åt Israel hela det land som han med ed hade lovat ge åt deras fäder, och de tog det i besittning och bosatte sig där[…] Ingenting uteblev av allt det goda som Herren hade lovat Israels hus. Allt gick i fullbordan. (Jos 21:43, 45)

Så vad är det som pågår här? Vi kommer snart till det, men först vill jag att du lägger märke till de platser som Domarboken ovan beskriver som platser där det fanns kanaaneer: Bergsbygden, Negev, Låglandet och Hebron. Öppna nu Josua 10:38-39 och förundras:

De vigde alla som var därinne åt förintelse. Ingen lät han komma undan. Han gjorde med Debir och dess kung så som han hade gjort med Hebron och som han hade gjort med Libna och dess kung. Så erövrade Josua hela landet, Bergsbygden, Negev, Låglandet och Bergssluttningarna och slog alla kungar där, ingen lät han komma undan. Han vigde allt som andades åt förintelse, så som Herren, Israels Gud, hade befallt. (Jos 10:39-40)

Hänger du med? Samma områden där alla kanaaneer ”vigs åt förintelse”, så att ”ingen kommer undan” bebos och försvaras av kanaaneer kort efteråt i Domarboken.

Matthew-Flannagan-Jan2014-for-8x10-inch-prints-by-MandenoMomentsDotCom

Matthew Flannagan

En ateist kanske vill avfärda detta som en biblisk motsägelse. Men faktum är att beskrivningen av hur folkgrupper fullständigt förintas på en plats och kort senare fortfarande lever och frodas på samma plats återkommer gång på gång inom Josua bok. Matthew Flannagan, medförfattare till boken Did God Really Command Genocide?, skriver:

Repeatedly it states that Joshua left “no survivors” and “destroyed everything that breathed” in “the entire land”, “put all the inhabitants to the sword”. […] it is evident with several of the other allotments that the people have yet to drive out Canaanites entrenched in the area and that the Israelites were not always successful in doing so. We read, for example, that the Ephraimites and Manassites “did not dislodge the Canaanites living in Gezer; to this day the Canaanites live among the people of Ephraim” (Josh 16:10).

Similarly, in Chapter 17 it states “Yet the Manassites were not able to occupy these towns, for the Canaanites were determined to live in that region. However, when the Israelites grew stronger, they subjected the Canaanites to forced labor but did not drive them out completely” (Joshua 17:12-13). […]

Here we see the same land said to be subdued and conquered by Joshua in battles where he exterminated and left alive nothing that breathed; this land is yet to be occupied by the tribes of Israel and is occupied by Canaanites, often heavily armed and deeply entrenched (17:17-18).

Hur kan en och samma bibelförfattare först säga att människor utplånades för att sedan utan att blinka tala om att de fortfarande var där i full kapacitet att försvara sig?

Förklaringen Flannagan föreslår är att när Bibeln talar om att ”lämna inga överlevande” använder den hyperbolisk krigsretorik som inte är avsedd att tas bokstavligen. Vi vet att denna typ av retorisk överdrift var vanlig i närområdet vid den här tiden. Flannagan hänvisar till Kenneth Kitchen som skriver i sin bok On the Reliability of the Old Testament:

This kind of report profile is familiar to readers of ancient Near Eastern military reports, not least in the second millennium. Most striking is the example of the campaign annals of Tuthmosis III of Egypt in his years 22-42 (ca. 1458-1438). … [T]he pharaoh there gives a very full account of his initial victory at Megiddo, by contrast with the far more summary and stylized reports of the ensuing sixteen subsequent campaigns. Just like Joshua against up to seven kings in south Canaan and four-plus up north. (s. 170)

The Ten Year Annals of the Hittite king Mursil II (later fourteenth century) are also instructive. Exactly like the “prefaces” in the two Joshua war reports (10:1-4; 11:1-5), detailing hostility by a number of foreign rulers against Joshua and Israel as the reason for the wars, so in his annals Mursil II gives us a long “preface” on the hostility of neighbouring rulers and people groups that lead to his campaigns. (ss. 174-175).

På grund av allt detta tycker jag att vi med god tillförsikt kan säga att Bibeln inte påstår att ett folkmord av kanaaneer och andra icke-israelitiska folk ägde rum. Språkbruket om att ”utrota allt som andas” och ”vig allt åt förintelse” var inte tänkt att uppfattas bokstavligt, vare sig som uppmaning eller som beskrivning av vad som historiskt hände. Det var retorik som kommunicerade att man skulle segra i strid, inte utföra folkmord. Precis som när en entusiastisk fotbollssupporter hävdar att AIK ”fullständigt utrotade” Malmö FF.

Missförstå mig inte, det här är inte en argumentation för att inga krig bedrevs. Diskussionen om varför Israel tillåts använda våld i Gamla Testamentet kvarstår. Men vi behöver inte förklara varför Israel bedrev folkmord och försöka moraliskt försvara det, för inga folkmord skedde. Och anklagelsen om att vetenskapen har motbevisat Bibeln för att ättlingar till kanaaneer lever än idag faller platt till marken.

3 kommentarer

  1. Johan Franzon 5 december 2019 at 22:23

    Ja, med all sannolikhet begick Josua aldrig några folkmord i historisk mening. Arkeologer som William Dever (USA) och Israel Finkelstein (Israel) är eniga om att den bibliska berättelsen om exodus/erövringen saknar arkeologiskt stöd. Det som beskrivs hände förmodligen aldrig.

    Det vi etiskt har att ta ställning till är alltså inte Josuas historiska skuld, utan det som själva berättelserna förmedlar. Här försöker Micael mildra de bibliska utsagorna genom att påstå att påbuden om förintelse av hela folk, liksom beskrivningarna av hur de faktiskt förintades, är överdrivna. Hyperbol betyder överdrift.

    Vad är då en överdrift? Om jag påstår att jag har 1000 vänner på Facebook när jag i själva verket har 921, så det är överdrift. Men vore samma påstående en ”överdrift” om jag inte hade en enda vän? Det tror jag inte att någon skulle säga. Alla skulle kalla det för en ren lögn.

    Så när Micael nu påstår att Bibelns berättelser om folkutrotningar är överdrifter, så infinner sig frågan: hur mycket kan vi sänka siffran från 100 % (totala utrotningar) om vi samtidigt vill kunna tala om ”överdrifter” i berättelserna? Om vi tänker att 95 % av civilbefolkningen dödades och att 5 % kom undan? Ja, här tror jag att de flesta skulle acceptera att 100 % är en överdrift jämfört med 95 %. Men om vi ska ta Micaels avslutande påstående på allvar, det vill säga att ”inga folkmord skedde”, då måste vi acceptera att påståendet om 100 % är en ”överdrift” i förhållande till verklighetens 0 %. Detta tror jag inte att någon skulle acceptera. Jag tror att alla skulle säga att påståendet om 100 % i detta fall är en ren lögn.

    Så antingen ljuger Bibeln. Eller också måste vi acceptera civila offer i berättelserna i en så omfattande skala att påståenden om fullständiga utrotningar rimligen kan passera som överdrifter. Att påstå att alla judar i Europa mördades under förintelsen kan bara passera som en överdrift ifall det verkligen skedde ett omfattande folkmord.

    Slutligen vill jag fråga Svenska apologetiksällskapet vilken linje i denna fråga som egentligen gäller? Den 16 dec 2017 publicerade ni en artikel som hänvisade till Olof Edsingers föreläsningar om krigen i Gamla testamentet. Edsinger säger inte ett pip om några överdrifter. Tvärtom berättar han glatt följande: ”Men de krig som vi kanske mest förknippar med Israel, det är ju när man intar Kanaans land. Och det är ju då herem-krig, som det heter. Herem som betyder förkastelsedomen, alltså utrotningskriget där både män, kvinnor och barn skulle utrotas.”

    • Micael Grenholm 7 december 2019 at 10:55

      Hej!

      Du verkar anta att krig och folkmord är samma sak? Flannagan ifrågasätter inte att krig skedde, men att fullständigt viga allt som andas åt förintelse är samtida krigsretorik från ANE om att segra i strid. Det är ett historiskt faktum utifrån samtida litteratur. Därmed är retoriken överhuvudtaget inte ett utlåtande om hur många som dog, det är ett sätt att beskriva att man vann striden. Anser du verkligen att det är ett folkmord när en armé besegrar en annan?

      Som du kan läsa längst upp på hemsidan tänker medlemmar i SAS olika i olika frågor: ”Varje författare är en självständig skribent och framför först och främst sina egna åsikter och tankar. Vi tror att många olika röster med det gemensamma fokuset att främja Kristi rikes tillväxt och i övrigt främja Svenska Apologetiksällskapets syften är något gott!” Att Edsinger inte trodde på hyperbolteorin när han skrev sin bok (teorin var inte ens särskilt känd då) och att jag gör det är rätt uppenbart.

      Allt gott!

      • Johan Franzon 7 december 2019 at 13:04

        Då vill jag fråga dig om du tror att den krigspropaganda som Tuthmosis III och Mursil II (de två exempel som du citerar) var allvarligt menad, eller om du tror att dessa herrar mycket väl visste och iskallt räknande med att alla skulle skaka på huvudet och säga ”here we go again…samma överdrifter som överallt annars här i regionen”. Eller för att ta ett aktuellt exempel: Donald Trumps alla skrytsamma överdrifter. Tror du att han iskallt räknar med att alla ska genomskåda honom? Det tror inte jag. Jag tror att han iskallt räknar med att åtminstone hans egen maktbas ska ta honom på orden. Lögnaktigt skryt är nämligen ingen politisk tillgång om alla identifierar det som just lögnaktigt skryt. Över till Bibeln. Tror du att Bibelns författare avsiktligt skrev in lögnaktigt skryt i berättelserna och samtidigt iskallt räknade med att alla skulle förstå att det var just lögnaktigt skryt och ingenting att ta på allvar? Det har jag väldigt svårt att tro. Av samma skäl som ovan. Lögnaktigt skryt som alla identifierar som lögnaktigt skryt är inte en tillgång, det är en belastning.

        En konkret fråga. I berättelsen om Aj lägger författaren stor möda på att i detalj förklara hur krigshandlingarna gick till. Först lockades de stridande männen ut ur staden och förintades genom en krigslist. Därefter gick israeliterna in i själva staden ”och högg ner dem som fanns där. Antalet dödade den dagen, män och kvinnor, var 12 000, hela befolkningen i Aj.” Hur många civila tror du föll offer denna dag?

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

  • Referat från apologetikkonferensen ”Varför just Jesus?”

    Jag minns väl hur jag, när jag var liten och brukade leka i skogen, förundrades över naturen, stjärnhimlen och allt det vackra i skapelsen. Tanken började växa inom mig om att det måste finnas något bakom allting, att slumpen inte kunde ha gjort detaljerna på ett så väl ordnat sätt med all variation av liv. När jag såg på världen med nyfikenhet men samtidigt upplevde det svåra och tuffa i livet som det innebar att växa upp och leva som en trasig människa i en trasig värld så möttes och blandades liksom känslan av den förundrande delen av skapelsen med lidandet för mig som människa och person. Frågan färgades av förtvivlan och tvivel: Hur får jag ihop allt det vackra, sköna och förundran av livet med lidandet, trasigheten, om ont och gott existerar eller inte alls? I tonåren funderade jag mycket på vad meningen med livet kunde vara och brottades med existentiella frågor samtidigt som jag gick igenom en svår period mellan högstadiet och gymnasiet. Men mitt liv vände totalt: Jag kom till tro på Jesus genom evangeliet som förmedlades av en vän jag lärde känna på skolan. Detta gav mig ett nytt liv. Jag minns den där lektionen på bibelskolan som bland det mest roliga och intressanta. Den handlade om att förklara, försvara och ge goda skäl för den kristna världsbilden och tron på Jesus Kristus. Jag började intressera mig för apologetik och ville undersöka mer och fördjupa mig i min övertygelse och samtidigt lärde jag känna vänner som delade intresset för detta också. När jag för första gången var på apologetikkonferens i Uppsala, 17-18 mars 2023, blev det en stark upplevelse för mig. Det var på något sätt som att frågorna från när jag var liten och lekte i skogen eller när tonårsperioden präglades av förtvivlan och tvivel på livet, fick fördjupade genomtänkta svar i de föreläsningar som hölls. Detta fick mig att tänka på psalmisten Davids inledande ord från psaltaren 19: ”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.” Jag upplevde att konferensen hade bra ämnesområden på seminarierna följt av frågestunder, pauser och trevlig gemenskap. Det var fint att få träffa några av de personer som jag lyssnar på och följer via hemsida och podd såsom Svenska Apologetiksällskapet och Apologia. Jag vill rikta ett stort TACK för det fina arbete ni gör och medverkar till att få ”troende människor att tänka och tänkande människor att tro”. Konferensen präglades bl.a. av öppenhet, ödmjukhet och skarphet i budskapen som förmedlades där.


  • Apologetik i församlingen – del 3: Evangelisation!

    När man läser om missionärer i kyrkans historia blir man både ödmjuk och inspirerad. Alla dessa hjältar som trotsade kyla, hunger och brutalt motstånd. Ofta ledde missionen till martyrskap och i många fall senare helgonförklaring. Visst imponerar Apostlarna, Bonifatius, Ansgar och Patrick. Samtidigt vet vi att tusentals offrar hälsa och liv än idag. Missionens drivkraft är fortfarande väldigt stor i många delar av vår värld. Vad är det som gör att vi inte ser samma hängivenhet i Sverige även om vi säkerligen inte riskerar att mista livet när vi är tydliga med evangeliet och Bibelns sanningar? Bekvämlighet Visst är det gött med en fylld kyrka som lyssnar till mig som förkunnare. Varmt o skönt, alla är nöjda o glada. Eller när jag sitter framför datorn och skriver med favoritlåten strömmande i öronen. En kik på sociala medier får mig ännu mer i stämning och texten växer fram. Det är minst sagt bekvämt. Att ta sig ut o besöka församlingsborna eller ringa till vännen som är sjuk är inte lika lockande. Inte ens att falla ner på knä och ropa till Gud för människors frälsning gör jag särskilt ofta. Kaffekoppen med arbetskamraterna är väl viktig men hur ofta och hur länge? Ändå är mötet med en människa i nöd, såväl fysiskt som andligt, den plats där jag finner en god eftersmak. Att gå utanför min komfort­zon gör att Gud kan börja arbeta med såväl mig som andra människor. Jesus sa till lärjung­arna att gå ut och när de gjorde det förändrades världen och kyrkan växte. Apati Flera har talat om apatin som vilar över Sverige, inte minst David Wilkersson. Var den kommer ifrån kan vi fundera över men ett är säkert. Djävulen älskar när vi sitter på våra rum och väntar på nästa mejl att blinka till. Om vi ska bryta med detta ok behöver vi kasta av oss det och i stället gå in under Jesu ok. Hans börda är ju lätt. Vi får helt enkelt bestämma oss för hur vi vill leva våra liv. Helt klart är att Jesus välsignar oss när vi går mot strömmen i såväl  tankar som i handling. Evangeliet är till för alla människor och det är ett hårt men spännande arbete som väntar. Rädsla Var inte rädda, säger Jesus. Såklart är man rädd för att gå ut i okänd terräng och stöta sig med omgiv­ningen, men Jesus övervinner rädslan. Han går ju före och har redan varit hos alla människor och på alla platser. Att kyrkorna ofta inte är livaktiga och fyllda av människor beror till stor del på att vi inte svarat på de frågor människor har men också på att vi inte sökt upp människor. Kanske beror det på att vi lyssnar mer till våra rädslor än till Jesus. Kyrkans inre sekularisering Frågorna och tvivlen finns helt klart hos de flesta så vi kan inte skylla på någon annan än oss själva. Vi som har fått uppdraget att förkunna evangelium och försvara tron har avgörandet i egna händer. När vi som kyrkans företrädare följer med strömmen och inte erbjuder villkorslös frälsning i Jesus faller allt ihop. Det finns inget evangelium för människor att bli frälsta av. Det finns ingen räddning och därför vänder man sig till andra källor. När SVT:s Svenska nyheter parodierar på Svenska kyrkan blir det tydligt att kyrkan berör. Ifrågasättandet och analysen som vi själva borde gjort görs av utomstående. Stenarna ropar. Politisering Till slut måste också nämnas Svenska kyrkans politisering. Att politiska partier fortfarande 2023 bestämmer över och har inflytande i kyrkan är förvånande för både oss på insidan och utomstående. Det som kunde vara en kyrka med gudstjänstfirande lovsjungande människor fria från politisk färg har blivit en alltmer politiserad kyrka. Visst fungerar det hyfsat på många ställen men när präster antingen framför sina politiska budskap från predikstolen eller låter bli att förkunna Jesus blir löjets skimmer tydligt. Kritiken utifrån låter inte vänta på sig och det hela blir till en återvändsgränd för kyrkan. Jesus sa att vi skulle gå ut och förkunna evangeliet för alla människor och här finns lösningen. Kyrkans uppdrag är att föra människor till tro på Jesus så att de kan leva med församlingen. Om det ska bli verklighet måste vi inse allvaret men också vilken glädje det är när en människa blir frälst. Kan vi verkligen vara utan den glädjen?


  • Big bangKalāmargumentet för Guds existens

    Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud. Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (https://theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 4 – Bibeln är fullständigt färdig

    I detta inlägg ska jag visa att Nya Testamentets kanon är riktig samt att inga böcker ska tillkomma. Även om Guds Ande kan tala profetiska ord idag, kan ingen text uppnå samma status som NT:s texter, enligt både mig och klassisk kristen tro. Det bör påpekas gällande NT:s kanon att den är densamma för katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan, och den överväldigande majoriteten av den protestantiska kyrkan, trots att synen på de deuterokanoniska böckerna i GT kan variera. Låt oss åter igen börja med Jesus. Många påpekar, korrekt, att Jesus självfallet inte kan ge en lista på NT:s texter som ska räknas som Guds ord, eftersom dessa texter ännu inte skrivits. Dock är det så att både Gamla Testamentet, Jesus själv, samt lärjungarna, skapar ett gemensamt ramverk för vad som får och inte får klassas som helig skrift – vad som ska räknas som Guds ord på samma sätt som GT. Mose bekräftar Jesus För det första kan vi gå tillbaka till en profetia om Jesus från 5 Moseboken 18:18-19, talad till Mose: Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. Redan i Bibelns första böcker ser vi här en profetia om en kommande Profet lik Mose som nedtecknade Lagens förbund. På liknande sätt profeteras i GT om att ett nytt förbund ska slutas i t.ex. Jer 31:31ff. Nya Testamentet var alltså förväntat att nedtecknas av Profeten som skulle likna Mose. Snabbspola till Johannes Döparen i Joh 1:20-21 där folket frågar om Döparen är ”Profeten”, vilket visar oss att på den tiden väntade man fortfarande på att den Mose-liknande Profeten skulle komma. Johannes Döparen säger att han inte är denna figur – men sedan pekar han folket mot Jesus Kristus som är just denna Profet. Detta bekräftas även av Petrus i Apg 3:19-22, Stefanus i Apg 7:37&52, samt genom de under som Jesus gör och den karaktär han har. I Joh 6:10-14 övertygas folket om att Jesus är Profeten när han liksom Mose med manna i öknen (2 Mos 16) gör ett brödunder som mättar folket. Detta brödunder bekräftas av övriga evangelier. Även i Matt 21:11, när Jesus tågar in i Jerusalem till folkets Hosianna-rop, så säger de att Jesus är Profeten. Skriften och historien själv etablerar alltså att Jesus är fundamentet för Nya Testamentet, och att han är Profeten lik Mose som har auktoriteten att nedteckna det nya förbundet. Jesus bekräftar sina apostlar Jesus i sin tur säger följande om lärjungarna i Luk 10:16: Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig. Ett liknande påstående om lärjungarna finns i Joh 20:21: ”Jesus sade än en gång till dem: ’Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er.'” Här ser vi alltså en obruten kedja av auktoritet – Mose bekräftar Jesus som bekräftar apostlarna. Här läggs den främsta grunden för vad som får ingå i det nya förbundet, vilket blir vårt NT: Det etableras av Profeten, Jesus, som säger att vi även ska lyssna till hans apostlar. Detta kallas ibland kravet på apostolicitet på Helig Skrift – det ska vara skrivet av apostlarna själva, eller baseras på apostlarnas direkta undervisning. Dessa apostlar likställer själva sina ord med ”profeternas”, alltså GT:s heliga skrifter, i t.ex. följande texter: ”Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.” (Ef 2:20, Paulus) ”så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.” (2 Petr 3:2; Petrus) ”Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar.” (Jud 1:17, Judas) Själva ordet apostel betyder utsänd och innebär fullständig representation. När aposteln Petrus talar så är det i Jesu auktoritet, för han är Jesu utsände apostel. Att förneka Petrus (eller någon annan apostels) ord är därför att förneka Kristus, liksom att förneka Kristus är att förneka Fadern, eftersom Kristus är Guds apostel (Hebr 3:1). Nu uppstår dock ett dilemma: jag hämtar min argumentation om apostlarnas auktoritet från Lukasevangeliet och Johannesevangeliet – hur vet vi att de böckerna hör hemma i Skriften? I detta fall behöver vi inte tro detta på förhand – det räcker med att tro att de är tillförlitliga historiska dokument! Det ligger utanför ramen för detta inlägg att bevisa detta, men det finns goda skäl att tro det. Om texterna är historiskt tillförlitliga kan vi lita på att det är Jesu ord som talas, erkänna Jesu auktoritet, och sedan fortsätta vår argumentation. Fem krav för vad som får ingå i Nya Testamentet Det finns åtminstone fem krav enligt Skriften själv och Jesus på vad som får vara helig text i NT: Krav 1) Ortodoxi –  I del 3 om GTs kanon nämnde jag detta. Texterna får inte motsäga tidigare etablerade heliga texter och på så sätt leda människor bort från Gud. Krav 2) Profetiskt – Även detta kommer från del 3. Om texterna innehåller profetior ska dessa vara sanna så långt man kan bevisa (även om inte alla behöver vara uppfyllda än) och inte leda folk bort från Gud. Krav 3) Apostolicitet – Texterna måste vara skrivna av apostlarna, eller baserade på apostlarnas vittnesbörd eller undervisning, eller godkända av apostlarna. Texter skrivna mer än 100 e.Kr. tillhör inte Guds kanon som består av apostlarna och profeterna, eftersom dessa senare texter inte kan vara godkända av apostlarna som då inte längre levde. Krav 4) Bevarande – Eftersom Jesus säger att hans ord inte skall förgå (se del 2 i denna serie), kan vi också sluta oss till att om vi plötsligt skulle hitta ”ett nytt brev av Petrus”, så skulle detta brev inte vara del av Guds kanon. […]


  • En Bibel på ett bordVad är en god bibelsyn? Del 3 – Bibelns kanon är fullständig

    I respons på mitt första inlägg fick jag en följdfråga gällandes Bibelns kanon – alltså de böcker som ingår i Bibeln. Frågan är, hur kan vi veta att de böckerna som vi har i Bibeln 1) alla hör hemma i Bibeln och 2) ingen saknas? För visserligen har jag sagt att Bibeln är fullständigt verbalinspirerad, och att Bibeln är fullständigt bevarad. Men vilka böcker menar jag med Bibeln? Detta ska jag nu behandla. Det första jag vill göra är att mytförklara en vanlig uppfattning: Att Bibelns kanon skulle ha blivit bestämd av några gamla gubbar på något hemligt möte hundratals år efter Kristus. Bibelns kanon etablerades inte genom något officiellt möte, utan mottogs gradvis, organiskt och naturligt allteftersom den skapades och profettexterna samt breven skickades mellan församlingarna och gradvis samlades i sammanställningar. De långt senare kyrkomötena erkände denna existerande kanon och försvarade den – de varken skapade texterna, sammanställde dem, eller redigerade dem. Sammanställningarna fanns redan, kompletta. Låt oss åter igen börja med vad Skriften säger om detta. Då kanske någon invänder – Kan vi verkligen låta Bibeln bestämma vilka böcker som finns i Bibeln? Blir inte det ett cirkelargument? På ett sätt, jo. Men sanningen är att det är ett nödvändigt cirkelargument. Om vi hämtar beviset från något utanför Bibeln så betyder det att vi sätter vår tilltro till något utanför Skriften. Då är inte längre Skriften den högsta auktoriteten, utan vår standard för vad som får ingå i Skriften blir auktoriteten. Vi blir Skriftens – och Guds ords – domare, istället för dess görare. Inte ens kyrkan har högre auktoritet än Guds ord. Det är också nödvändigt ur ett filosofiskt och logiskt perspektiv. Det måste finnas en högsta standard när det kommer till sanning – ett grundläggande axiom som bevisar och förstärker sig självt, men inte hänger på något annat. Alltså, även om det finns argument från naturen, filosofin och apologetiken etc för att Skriften verkligen är sann och Guds ord, och att vi därför kan komma att tro på denna sanning, måste vi efter denna insikt också gå vidare till nästa logiska steg vilket är att erkänna att Skriften nu blir sanningen genom vilken vi ser världen – inte omvänt. Det som är jämförelsevis lätt att bevisa utifrån Skriften är att Gamla Testamentet är precis som det bör vara. Nya Testamentet är lite lurigare. Men låt oss börja med Gamla Testamentet: I 5:e Moseboken 4:2 får vi följande bud: ”Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er”. Detta innebär att en etablerad regel för alla efterföljande texter som ska kunna räknas som Guds ord är att de inte får lägga till nya regler och inte upphäva existerande – Gud säger inte emot sig själv. Det är därför Jesus säger ”Jag har inte kommit för att upphäva lagen…” (Matt 5:17-20) – och Paulus återupprepar detta. (Rom 3:31) Denna regel kallas kravet på ortodoxi, som betyder renlärighet. En text som inte är renlärig enligt Guds tidigare ord är inte Guds ord. I 5:e Moseboken 18:20-22 får vi ett krav för att något ska kunna räknas som Guds ord när det kommer till profeter – vad de profeterar måste gå i uppfyllelse. Där sägs också det omvända – om någon profeterar något som inte går i uppfyllelse, skall denna person inte räknas som profet. Detta kan vi kalla det profetiska kravet. I 5:e Moseboken 13:1-15 får vi ytterligare ett krav för vad en profet får och inte får göra. Även om det profeten säger går i uppfyllelse och han sedan säger att vi skall följa andra gudar skall vi inte följa honom utan tvärtom förkasta honom. Det är en förstärkning på kravet på ortodoxi, samt en begränsning på det profetiska kravet. Båda måste vara uppfyllda. Mose, som själv omfattades av dessa principer och gjorde tecken och under och profeterade sådant som gick i uppfyllelse, har alltså redan i Bibelns första böcker ställt krav på vad som får och inte får räknas som Guds ord! Gud har redan etablerat vad som får och inte får tillhöra hans kanon, vilket ger oss en trygg och stadig grund att bygga på. Efter detta ser vi precis en sådan organisk framväxt av Guds ord i Gamla Testamentet som vi skulle förvänta oss av dessa krav. Profeter stiger fram och talar saker som är i linje med Guds bud, dessa saker går i uppfyllelse och personerna bekräftas av folket som sanna profeter som manar folket att följa Gud. Deras texter upptas sedan som Guds ord. De texter som inte tar sig in i Gamla Testamentet är de texter som skrivs av obekräftade profeter eller av falska profeter. Låt oss lite snabbt hoppa fram till Jesus – han sa i Luk 11:50-51 ”Så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, som har utgjutits från världens begynnelse, från Abels blod ända till Sakarjas blod, som utgöts mellan altaret och templet. Ja, jag säger er: Det skall utkrävas av detta släkte.” Jesu poäng är att fariséerna som han tilltalar är och blir medskyldiga till alla profeters blod, från den förste till den siste. Alltså ramar Jesus här in någon tidigare erkänd samling profeter – en kanon. Därför blir följdfrågan viktig: Vilken Sakarja pratar han om? Abel betecknar tydligt det första mordet i Skriften, men vilket var det sista? Av Matteusevangeliet 23:35 läser vi att det är Sakarja, Berekjas son. Vi vet att det är en profet, eftersom Jesus listar profeter enligt Lukas-texten. Vi vet att han ska ha dött någonstans på tempelplatsen (mellan byggnaden templet och altaret på tempelgården) Vem passar kriterierna? Det finns två starka kandidater i historien och Skriften med varsitt problem, men som båda lustigt nog ger oss samma slutsats gällandes Skriftens kanon. Det ena alternativet som jag tror är vanligaste tolkningen är den Sakarja vars död beskrivs i 2 Krön 24:20-22. Problemet är att denna Sakarja kallas Jojadas son(=ättling i språket), inte Berekjas son. I övrigt stämmer döden och vissa anspelningar i Jesu ord. […]


Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

Människor har i alla tider funderat på om universum haft en begynnelse och, om det hade en begynnelse, finns det en orsak till dess existens? Det kosmologiska argumentet uppstår naturligt från den mänskliga nyfikenheten och den kanske mest grundläggande filosofiska frågan – varför finns det någonting snarare än någonting annat eller ingenting? Man har genom tiderna närmat sig frågan på flera olika sätt vilket har gett upphov till en hel familj av kosmologiska argument. Gemensamt för dem är att de utgår från att någonting (kosmos) existerar och härleder från detta en första orsak eller tillräcklig grund för denna existens. Denna identifieras vanligtvis som Gud eller något som påminner om Gud.

Sebastian Ibstedt (SAS) och David Kärrsmyr (Apologia) undersöker i en artikel kalāmargumentet för Guds existens inklusive de vanligaste invändningarna. Artikeln är publicerad i Theofilos 2022-1/2 (theofilos.no/issues/theofilos-2022-1-2/kalamargumentet-for-guds-existens/).
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: https://www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/Image attachment

Välkommen på konferens i Uppsala 17–19 mars!
För dig som vill undersöka Jesus närmre, eller för dig som är kristen och vill förstå grunden för din tro bättre. Halva priset för studenter.

Mer info och anmälan här: www.korskyrkanuppsala.se/2023/02/11/apologetikkonferens/
... Läs merLäs mindre

1 month ago

Kommentera på Facebook

Gud välsigne dig!💖☝️🙏🙏🙏💖☝️👏👏👏👏👏✝️🔥🕊💒

GLORY GLORY GLORY TO GOD THE FATHER!!!, THANK YOU JESUS CHRIST FOR YOUR LOVE!!!, MORE BLESSING AND GRACE TO YOU AMBASSADORS OF JESUS CHRIST !!!, JESUS CHRIST IS THE LIGHT OF THE WORLD!!!, JESUS CHRIST IS THE WAY THE TRUTH AND LIFE!!!, THERE IS NO OTHER SALVATION WITH OUT MESSIAH!!!, HE IS THE ONLY WAY TO HEAVEN!!!!!!!!!!!, THE WORLD LIKE IT OR NOT!!!, THAT IS THE TRUTH!!!, GOD BLESS YOU ABUNDANTLY ALL HUMAN BEING!!!!!!!!!!!!❤❤❤❤🙏🙏🙏🙏

Visa mer