Författare

Författare och filosof. Intresserad av apologetik, tro och vetenskap och gudsargument. Läs mer på Joachims föreläsarsida.

Om inlägget

av Publicerat: 9 april 2020Ämnen: Filosofi, Medvetande, Metafysik12 kommentarerEtiketter: , 1470 ord7 minuters läsningvisningar: 123

Dela inlägget!

Materialism, medvetandet och konstruktionsproblem

Många argument mot en materialistisk förklaring av medvetandet går ut på att man försöker visa att materialismens ”byggstenar” inte räcker till för att förklara varken medvetandets uppkomst eller egenskaper. Jag tänker här föreslå ett eget argument av denna typ, med hjälp av Joshua Rasmussens idé om ”genomsyrande” egenskaper som jag diskuterat i ett tidigare inlägg. Argumentet syftar till att visa att den yttersta grunden för medvetandet inte kan utgöras av någonting fysiskt/materiellt, utifrån materialismens egna premisser, vilket i sin tur skulle kunna ge oss skäl att tro att den yttersta grunden för tillvaron i sig inte är något fysiskt eller materiellt. Argumentet bygger på fyra huvudpremisser.

(1) Det finns observatörsberoende fakta i universum.

Vi kan börja med att konstatera att det finns vissa fakta i världen som är beroende av observatörer (med andra ord: individer, subjekt, personer osv.). Exempel på dessa fakta är t.ex. hur det känns att slå lilltån i ett bordsben, hur en vacker solnedgång upplevs, hur syrener och krusbär luktar osv. Jag har för övrigt ingen aning om hur syrener och krusbär luktar, men på det sätt som vissa materialister uttrycker sig så låter det som om att jag bara behöver vänta tills vi har en fysisk teori om allt för att ta reda på det. Men att förklara någontings fysiska, kemiska eller biologiska egenskaper är inte detsamma som att förklara hur detta något upplevs. Det finns vissa fakta som du måste uppleva för att ta reda på. Kan t.ex. en person som aldrig känt smärta fullt ut veta vad smärta är? Kan personen som aldrig fått en kyss veta allt om kyssar? Knappast. Vissa fakta i världen är tydligt observatörsberoende.

(2) Givet materialism, så är all materia och alla fysiska entiteter observatörsoberoende.

Alla former av materialism kräver att alla grundläggande byggstenar i universum existerar oberoende av observatörer. Att hävda motsatsen skulle innebära att fysiska lagar, materia osv. inte är den mest grundläggande verkligheten, vilket går emot alla definitioner av materialism jag känner till.

(3) Om varje del har en viss genomsyrande egenskap, så ärver helheten samma egenskap.

Som jag tidigare argumenterat för så finns det vissa slags egenskaper som är genomsyrande. Genomsyrande egenskaper sprider sig till helheten, så länge varje del har samma genomsyrande egenskap. Om du bygger ett Legohus med bara blå delar, så får du ett helt blått Legohus. Vi kan också vända på det: om ett Legohus inte är helt blått, så är inte alla Legobitar blåa. Joshua Rasmussen kallar detta för arvsprincipen – helheten ärver delarnas genomsyrande egenskaper, om alla delar har denna egenskap.

(4) Observatörsoberoende är en genomsyrande egenskap.

Här kommer ett förslag: Att vara ”observatörsoberoende” är en genomsyrande egenskap, precis liksom att vara ”oberoende” eller ”beroende” av någonting annat rent allmänt också verkar vara en genomsyrande egenskap. Det verkar omöjligt att bygga ett Legohus som är beroende av en observatör för sin existens (dvs. att någon kollar på det eller upplever det på något sätt), genom att enbart använda bitar som inte är beroende av att någon kollar på dem eller upplever dem på annat sätt. Det verkar lika konstigt som att försöka bygga ett blått Legohus med Legobitar som inte är blåa. Högar med icke-blåa Legobitar kan bara ge dig icke-blåa Legokonstruktioner. Mängder med observatörsoberoende atomer, grundämnen (eller vad vi nu tar som grundläggande byggstenar i ett materialistiskt universum), borde endast ge dig en mängd observatörsoberoende konstruktioner. ”Observatörsoberoende” tycks alltså vara något som sprider sig från delarna till helheten, givet att alla delar är observatörsberoende.

Ett konstruktionsproblem

Vi har därmed följande premisser:

(1) Det finns observatörsberoende fakta i universum.
(2) Givet materialism, så är all materia och alla fysiska entiteter observatörsoberoende.
(3) Arvsprincipen: Om varje del har en viss genomsyrande egenskap, så ärver helheten samma egenskap.
(4) Observatörsoberoende är en genomsyrande egenskap.

Givet dessa premisser kan vi dra följande slutsatser:

(5) Om varje del av något är observatörsoberoende, är helheten observatörsoberoende (från 3 & 4).
(6) Givet materialism, så är all materia och alla fysiska entiteter som helhet observatörsoberoende (från 2 & 5).
(7) Givet materialism, så utgörs de observatörsberoende fakta som finns i universum inte av materia eller fysiska entiteter (från 1 & 6).

Observatörsberoende fakta verkar inte få plats i en värld som endast utgörs av observatörsoberoende byggstenar. Det tycks som att vi använder fel sorts byggstenar. Existensen av fakta som enbart den personliga upplevelsen kan komma åt, t.ex. hur det känns att slå lilltån i bordsbenet, kan i så fall inte förklaras med hänvisning till hur min hjärna är uppbyggd. Det finns ingen del i min hjärna eller av dess processer som är observatörsberoende om materialismen stämmer. Ingen annan behöver observera någon del av min hjärna eller dess komplexa processer, varken för att den ska finnas eller för att dess processer ska fungera. Samma sak gäller enligt arvsprincipen för hela min hjärna. Men i så fall är inte heller upplevelsen av smärtan i lilltån en del av hjärnan eller dess processer. Det måste vara någonting annat. Men vad?

Kanske vill någon rädda materialismen genom att föreslå att de medvetna upplevelserna är en speciell sorts egenskaper hos hjärnan. Detta brukar kallas egenskapsdualism eller emergentism. Vi har då tre antaganden:

1*. Hjärnan har vissa egenskaper som är observatörsberoende.
2*. Om materialismen är sann, så är all materia och alla fysiska entiteter observatörsoberoende.
3*. Materialismen är sann.

Detta leder dock till slutsatserna:

4*. All materia och alla fysiska entiteter är observatörsoberoende. (från 2* och 3*)
5*. Hjärnan är inte observatörsoberoende som helhet. (från 1*)
6*. Alltså, är inte varje del av hjärnan observatörsoberoende. (från 5* och arvsprincipen)
7* Alltså, är inte hjärnan gjord av enbart materia. (från 4* och 6*)

Med andra ord om egenskapsdualismen stämmer betyder det att materialismen måste vara falsk. För om materialismen är sann, så kan inte hjärnan vara enbart gjord av materia (vilket minst sagt låter som en märklig form av materialism.) Så länge man hävdar att materia existerar oberoende av en observatör så verkar det svårt att konstruera något som är beroende av en observatör.

Men om medvetna upplevelser inte är materiella eller en samling egenskaper hos något fysiskt, vad är de då?

En alternativ lösning

Här är ett förslag som undviker ”konstruktionsproblemet” jag försökt visa på ovan. Låt oss istället säga att materia och fysiska entiteter faktiskt är observatörsberoende. Anledningen till att det finns observatörsberoende fakta i universum är för att hela universum är observatörsberoende. Det finns inga ”observatörsoberoende” byggstenar i universum. I så fall finns det heller inget problem att konstruera observatörsberoende fakta.

Denna hypotes kräver dock att det finns minst en observatör utanför universum. Som vi sett tidigare så måste någonting ha funnits för alltid, oberoende av allt annat. Detta något måste också ha kraften att orsaka och upprätthålla allt annat. Eftersom universum inte tycks ha funnits för evigt så tycks det krävas att detta något just är utanför universum. Jag föreslår därför att vi slår ihop dessa:

Den oberoende grunden för tillvaron som alltid funnits och har kraften att orsaka allt annat är en observatör, ett icke-materiellt medvetande – en person.

Världen vi ser omkring oss kunde då tänkas vara skapad i den ”vanliga” bemärkelsen, genom den kraft som denna person besitter. Alternativt kunde vi tänka oss att världen omkring är likt en simulering – en tanke i personens medvetande. Oavsett skulle vi ha en tillräcklig förklaring på problemet med observatörsberoende fakta i världen och en större bild av den yttersta grunden för tillvaron.

Mycket mer skulle naturligtvis kunna sägas om allt detta, men det får räcka så för denna gång. Är det någon del i argumentet som inte håller? Något som var oklart? Var det någon del som du fann övertygande? Dela gärna med dig av dina tankar och invändningar i kommentarsfältet.

12 kommentarer

  1. Joel Samuelsson
    Joel Samuelsson 9 april 2020 at 22:28

    Vilket läckert argument! Tack för att du delade med dig av det!

  2. Johan Franzon 9 april 2020 at 23:30

    Hej!

    De saker du ger exempel på, ex känna smärta eller känna lukten av något, är ju sannolikt förmågor som de flesta djur har, i alla fall djur med någon form av hjärna med tillhörande nervsystem. Om du nu indikerar att dessa saker är övernaturliga, så borde konsekvensen vara att även dessa djur är utrustade med någonting som är övernaturligt och som ytterst har med Gud och det eviga att göra. Då blir min fråga: äter du djur? Eller anser du att eftersom djur precis som människor är utrustade med förmågor som hör evigheten till, så begår människor en synd varje gång de medverkar till att djur förslavas och dödas?

    Mvh Johan

    • Profilbild
      joachimarting 10 april 2020 at 08:34

      Hej Johan, kul att du skriver.

      Jag kan köpa att vissa djur, kanske högre primater, också har medvetna upplevelser i någon grad. Men för argumentets skull spelar det ingen roll. Argumentet är helt kompatibelt med en syn på medvetandet som ett emergent fenomen eller till och med en ren reduktionism. Vårt medvetande kanske inte är något ”övernaturligt” alls. Det enda kruxet är att materia inte existerar oberoende av en observatör om argumentet håller, vilket pekar på att det redan fanns minst en observatör innan det fanns hjärnor osv.

      Ang. din fråga om djuren specifikt så har jag förstått det som att majoritetsuppfattningen i kyrkohistorien varit att djur också har själar (även om ”själ” förståtts aristoteliskt i första hand och inte direkt kopplat till något slags medvetande.) Kan människor synda genom att vara grymma mot djur och sker detta idag? Absolut. Är en synd att använda djur till människans fördel genom t.ex. arbete eller mat? Inte alls. Människan har ett högre värde än djuren som inte grundar sig i att vi har en själ, men att vi är skapade i Guds avbild. Djuren är till för oss i någon mån. (1 Mos 1:26)

      Därmed inte sagt att jag inte kunde bli övertygad att äta mindre kött i allmänhet om man ser till människans ekologiska ansvar vilket också kommer till uttryck i 1 Mos 1:26.

      Nu handlade ju inte inlägget om teologi egentligen, så har du någon invändning mot argumentet vore det värdefullt att höra också.

      Allt gott!
      /Jocke

      • Johan Franzon 10 april 2020 at 09:37

        Hej igen och tack för svar! Om du kan tänka dig medvetandet som ett emergent fenomen så finns det väl inte så mycket utrymme kvar för något övernaturligt? Att vi inte kan koppla upp oss mot andras medvetanden och ”inifrån” uppleva vad andra upplever, är väl snarare en teknisk begränsning och inte en begränsning vad gäller förklaringen till hur dessa upplevelser uppstår. Om jag får försöka mig på en analogi. Låt säga att det finns ett helt naturligt multiversum där olika (helt naturliga) världar existerar parallellt men fullständigt separerade. Att Alice i värld A inte kan uppleva Bobs värld B betyder ju inte att något övernaturligt plötsligt uppstår, utan är bara en följd av att världarna är separerade.

        Mvh Johan

        • Profilbild
          joachimarting 10 april 2020 at 10:38

          Hej igen!

          Som sagt, just detta argument är inte ett argument för att medvetandet är ”övernaturligt” (även om jag förvisso är mycket sympatisk till sådana argument också). Det jag hävdar är att givet att de yttersta byggstenarna i universum inte existerar oberoende av en observatör så kan du inte ”bygga” något som existerar beroende av en observatör.

          Ska jag tolka dig som att du förnekar arvsprincipen (3), att observatörsoberoende är en s.k. ”genomsyrande” egenskap (4) eller att universums byggstenar existerar oberoende av en observatör? (2 & 2*) (Inser att jag inte hade behövt blanda in materialism egentligen)

          För om du inte förnekar någon av dessa, så innebär det att hjärnan inte är gjord av enbart materia. (7*) Jag tycker idealism är ett spännande alternativ, men jag är inte beredd att anamma det i dagsläget. Jag är tror att arvsprincipen stämmer och att observatörsoberoende är en genomsyrande egenskap, men det skulle vara intressant att höra vad du tänker. Som alternativ föreslår jag att vi förnekar att materia och fysiska ting existerar oberoende av minst en observatör.

          Om vi godkänner att universums byggstenar inte existerar oberoende av en observatör, så kan vi därefter argumentera om medvetandet är ett rent emergent fenomen eller en annan substans, men den frågan kommer senare. Det här argumentet undergräver möjligheten att ha den debatten överhuvudtaget, givet utgångspunkten att universums byggstenar existerar oberoende av en observatör.

          Så jag frågar igen: Är det någon del av argumentet du invänder mot? :)

          Allt gott!
          /Jocke

          • Annie Svensson 10 april 2020 at 14:50

            Hej!
            Vad är det som hindrar att världen både innehåller det som är oberoende av observationer, och det som är observationsberoende. Du verkar tycka att det är viktigt att välja antingen det ena, eller det andra. Utifrån vilket perspektiv gör du det?

            Vänligen,
            Annie Svensson

          • Profilbild
            joachimarting 11 april 2020 at 09:21

            Hej Annie!

            Det går tillbaka till frågan om genomsyrande egenskaper och huruvida de sprids till helheten eller inte.
            Om vi antar att vi (i enlighet med de flesta icke-teistiska världsbilder jag känner till) uteslutande har ”byggstenar” i universum med egenskapen A och om egenskapen A är sådan att den sprider sig till helheten givet att alla delar har egenskapen A, så tycks inte egenskapen ”icke-A” få plats någonstans i universum. För om A-egenskapen sprider sig till helheten så finns det inget objekt, inget fenomen och ingen ”högre” process i universum som inte har A-egenskapen. Vi borde alltså inte ha någon ”icke-A-egenskap” i universum.

            Men eftersom egenskapen ”icke-A” finns i universum, så måste något antagande vara falskt, antingen ”arvsprincipen” eller antagandet om de grundläggande byggstenarna i universum.

            Jag föreslår att antagandet att alla byggstenar i universum är observatörsoberoende är falskt. Det betyder antingen att alla universums grundläggande byggstenar är observatörsberoende eller att några av universums grundläggande byggstenar är observatörsberoende. Oavsett så krävs i så fall minst en observatör från början. ”Observatörer” är då inte något som kommer senare i historien utan något mer grundläggande än så.

            Så svaret på din fråga ”Vad är det som hindrar att världen både innehåller det som är oberoende av observationer, och det som är observationsberoende” är: Inget, så länge vi inte endast har observatörsoberoende byggstenar att bygga med.

            Allt gott!
            /Jocke

          • Annie Svensson 11 april 2020 at 19:01

            Hej Joachim!

            Tre tankar efter att läst din text:

            Ett alternativ är att utgå från vår konkreta verklighet. Om vi tar exemplet med djur – som varit uppe här i diskussionen, så går det att säga att de å ena sidan existerar oberoende av observatörer. Ett djur har intressen, och detta oavsett vad någon annan tycker. Å andra sidan existerar de även beroende av observatörer som till exempel du och jag. Och de föreställningar som vi har om dem. Vi kanske ser dem som mat, eller inte ser dem som mat. Detta för att våra handlingar kan påverka omvärlden. Jag anser att det konkreta ofta kan vara det som prövar en teori.

            Du håller med om att det kan finnas både observations beroende och observations oberoende observatörer. Vad jag undrar över är: varför är det bara en av dessa som sprider sig? Varför inte båda?

            Det resonemang säger ingenting om vad, eller vilken Gud detta handlar om. Kan ju vara en demon eller något vi inte kan föreställa oss.

            Vänligen,
            Annie Svensson

          • Profilbild
            joachimarting 13 april 2020 at 18:15

            Hej igen och glad påsk!

            1. Som jag förstår din första tanke påpekar du att det både finns observatörsoberoende och observatörsberoende ting i världen, t.ex. djur (observatörsoberoende ting) och våra tankar om dem (observatörsberoende ting). Gott så – det är vi överens om!

            2. Jag tror att båda egenskaperna ”observatörsoberoende” och ”observatörsberoende” sprider sig till helheten, givet att alla delar har egenskapen ja. Mitt argument är att om dessa sprider sig till helheter, och vi råkar ha båda egenskaperna i världen, betyder det att en sammansättning av ting med den ena egenskapen, inte kan ge upphov till ting med den andra egenskapen. Alla världsbilder som antar att universums grundläggande byggstenar är enbart observatörsoberoende är därför problematiska.

            3. Helt riktigt. Resonemanget försöker endast visa att minst en observatör måste funnits med ”från början”. Det kan vara en del, en pusselbit i ett större pussel av argument, ledtrådar etc. som ger en förståelse av den yttersta verkligheten. Mitt argument är inte menat som ett deduktiv bevis för den treenige Guden, utan som ett exempel på ett område där en teistisk världsbild skulle ”make sense” av fenomenet. Lite som när man testar ifall en hypotes är hållbar, givet den data vi har.

            Allt gott!
            /Jocke

          • Annie Svensson 16 april 2020 at 15:25

            Hej Jocke

            Du skriver: ”Jag tror att båda egenskaperna ”observatörsoberoende” och ”observatörsberoende” sprider sig till helheten, givet att alla delar har egenskapen ja.” Månen till exempel. Har den dessa två egenskaper? Om så inte är fallet, vad händer med ditt påstående då?

            Du skriver: ”Mitt argument är att om dessa sprider sig till helheter, och vi råkar ha båda egenskaperna i världen, betyder det att en sammansättning av ting med den ena egenskapen, inte kan ge upphov till ting med den andra egenskapen.” Varför skulle de sprida sej till helheter? Vad har du fått det ifrån? Jag tycker att detta argument är helt obegripligt. Månen är vad den är, antagligen en stenklump. Ibland så tittar någon med ögon upp och ser den. Är det verkligen svårare än så?

            Annie Svensson

          • Johan Franzon 10 april 2020 at 15:36

            Det jag försökte säga med min analogi är att vi kan ha saker som är observatörsberoende utan att för den sakens skull vara övernaturliga. Alice lever i en naturlig värld och kan inte uppleva Bobs lika naturliga värld, men det beror inte på att det är mystiska saker i görningen, utan bara på att världarna råkar vara separerade. Jag kan inte komma åt hur du upplever färgen röd därför att vi saknar möjlighet att överbrygga den separation som finns mellan medvetanden. Betyder det att något övernaturligt måste in i bilden? Inte vad jag kan se.

            Jag tror att världen är naturlig, att det inte finns något övernaturligt. Detta innebär inte att jag tror att allt måste kunna reduceras till atomer och molekyler i rörelse. Jag kan, precis som alla andra, prata om abstrakta saker som verkliga. Jag tror ex att svensk skattelagstiftning existerar, även om det inte finns några särskilda molekyler och atomer som motsvarar svensk skattelagstiftning. Jag tror att temat i Beethovens nionde symfoni existerar även om detta inte kan reduceras till något materiellt påtagligt. Temat i Beethovens tionde symfoni anser jag däremot vara ickeexisterande, eftersom han bara skrev nio symfonier.

          • Profilbild
            joachimarting 13 april 2020 at 18:44

            Hej igen och glad påsk!

            Jag tror fortfarande att vi talar förbi varandra litegrann, även om det du skriver är tankeväckande.

            Såhär då.

            Givet en världsbild utan en observatör som finns med ”från början”, så är medvetandet ytterst sett avhängigt någonting materiellt.
            Orsaken, ursprunget till att medvetandet/medvetna upplevelser finns, är ytterst sett någon form av observatörsoberoende byggstenar. Det är till exempel inget okroppsligt medvetande som skapat människans medvetande som en separat substans. Någon fysisk process har gett ”upphov” till medvetandet, men medvetandet är ingen egen substans.

            Som mest är medvetna upplevelser kanske en samling unik sorts ”icke-fysisk” egenskap om vi lyssnar på emergentister/egenskapsdualister som t.ex. David Chalmers. Medvetandet är inte ett abstrakt objekt eller i samma kategori av saker som skulle platsa i Platons idévärld om en sådan finns eller i nominalismens ”useful fictions” (så som svensk skattelagstiftning eller Beethovens nionde symfoni kunde tänkas göra).

            Medvetandet är (givet t.ex. Chalmers världsbild) ytterst en samling egenskaper hos ett fysiskt ting (och alltså inte en egen substans). I människans fall hos vår hjärna, men det skulle lika gärna kunna vara egenskaper hos ett komplext internetnätverk, ett processorchip eller den sammantagna processen av input/output hos dessa system. Medvetandet ”supervenierar” i denna bemärkelse på något fysiskt.

            Jag tänker mig att att ärftligheten hos genomsyrande egenskaper från delar till helheten (givet att alla delar har egenskapen), även gäller för supervenierande egenskaper. Det kanske kallas ”andra gradens” egenskap eller liknande, men jag tänker alltså att när egenskapen ”observatörsoberoende” sprider sig till *helheten* så gäller det verkligen helheten – inklusive alla supervenierande egenskaper. I människans fall hjärnan. Men i så fall har vi ett konstruktionsproblem, givet att alla byggstenar hos hjärnan (som våra medvetna upplevelser inte hade funnits utan) är observationsoberoende.

            Nu blev det långt igen, men förstår du hur jag tänker?

            Allt gott!
            /Jocke

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till denna intressanta bokcirkel där vi läser Världsåskådningsatlas av James Sire. Fyll i din anmälan på https://www.bilda.nu/arr/1192028/varldsaskadningsatlas-av-james-sire-915671

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla sig till denna intressanta bokcirkel där vi läser "Världsåskådningsatlas" av James Sire. Fyll i din anmälan på www.bilda.nu/arr/1192028/varldsaskadningsatlas-av-james-sire-915671Nu har anmälan öppnat till höstens bokcirkel! Ett utmärkt tillfälle att reflektera över din egen uppfattning om världen tillsammans med andra, och samtidigt förstå hur andra människor tänker och uppfattar samma värld.

VÄRLDSÅSKÅDNINGSATLAS av James Sire är en unik kartläggning av olika sätt att se på världen och tillvaron. Författaren tar oss med på en intressant och spännande resa genom historien och tecknar en tydlig bild av de olika världsåskådningarnas utveckling och innehåll. Boken hjälper oss att reflektera över vår egen uppfattning om världen och samtidigt förstå hur andra människor tänker och uppfattar samma värld.

Boken följer den historiska utvecklingen från kristen teism till deism, naturalism, nihilism, existentialism, österländsk panteistisk monism, New Age och postmodernism och avslutas med ett nyskrivet kapitel om islam. Till var och en av dessa världsåskådningar ställer författaren ett antal grundläggande frågor:

- Vari består den yttersta verkligheten?
- Hur är världen beskaffad?
- Vad är en människa?
- Vad händer efter döden?
- Hur kan vi veta något?
- Hur vet vi vad som är rätt och fel?
- Vad är meningen med historien?

Svaren gör att de olika synsätten enkelt kan jämföras med varandra.

Läs mer och anmäl dig via Bilda:
www.bilda.nu/arr/1192028/varldsaskadningsatlas-av-james-sire-915671
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Visa mer