Författare

Micael Grenholm är en teolog, författare och föreläsare som bor i en kristen kommunitet i Falköping med sin fru Sarah. Han är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet och undervisar i kyrkohistoria på ALT. Sedan 2009 har han skrivit på Hela Pingsten som idag är en av Sveriges största kristna bloggar. Micael är även redaktör för Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice, föreläser åt den kristna miljöorganisationen God Jord, samt driver podcasten Jesusfolket. Han har mottagit Uppsala fredspris och priset Årets opinionsbildare. Micael har skrivit fyra böcker, bland annat Dokumenterade mirakler och Konvertiten. Han har fått artiklar publicerade i Sojourners, The Christian Post, The Mennonite World Review, Dagen, Sändaren, med mera. Han har föreläst i över hundra olika sammanhang och brinner för ämnen som karismatik, apologetik, främlingsvänlighet, miljövänlig livsstil och evangelisation.

Om inlägget

av Publicerat: 2 september 2020Ämnen: Behovet av apologetik, Ateism, sekularism mm, Ateism, Samhälle, Skolan12 kommentarerEtiketter: , , , , 284 ord2 minuters läsningvisningar: 212

Dela inlägget!

”Jag och hela den kristna tron blev mobbad av såväl elever som lärare”

Det här smärtade mig verkligen att läsa:

”…anledningen att jag tappade min tro fullständigt under högstadiet var just att jag och hela den kristna tron blev mobbad av såväl elever som lärare…”

Citatet är från Claphaminstitutets rapport Kränkt för sin tro som kommer släppas på vår digitala konferensen ”Får kristna plats i skolan?” den 19 september, 13:00-15:30 på Zoom.

Syftet är dels att uppmärksamma kränkningar, utsatthet och mobbing som kristna elever upplever på grund av sin tro, dels peka på initiativ och verktyg för att motverka detta.

Det finns tyvärr många exempel på detta.

Konferensen arrangeras av ClaphaminstitutetNy Generation, Sollentuna Pingst och vi på Svenska apologetiksällskapet. Vårt bidrag kommer vara att utforska hur den ateistiska norm som Karin Kittelman Flensner pekar på i sin avhandling förstärker kränkningar mot troende i klassrummet.

Vi vet att många unga lämnar den kristna tron p.g.a. den opposition de möter i skolmiljön. De har sällan fått tillräckligt med apologetisk undervisning för att bemöta vanliga ateistiska argument, och tyvärr förekommer det alltså att de överger kristendomen helt enkelt för att slippa mobbing.

På konferensen kommer Claphaminstitutet presentera sin rapport med ett panelsamtal där forskare och politiker samtalar om vad som behöver göras. Ny Generation och Sollentuna Pingst kommer lyfta positiva exempel på hur unga kristna kan få ökat självförtroende.

Anmälan är helt gratis och tar bara någon minut! Vi är så glada att få vara med och arrangera detta och ser mycket fram emot det!

12 kommentarer

  1. Johan Franzon 10 september 2020 at 10:29

    (Radera ev dubblett)

    Det påstås här att Karin Kittelmann Flensner i sin avhandling pekat på en ateistisk norm i skolan. Jag undrar hur många av er som hänvisar till hennes avhandling som verkligen slagit upp kapitlet ”A neutral position” (sid 115) och läst de exempel hon ger.

    Först och främst bör det noteras att merparten av de yttranden som Kittelmann Flensner redovisar inte kommer från lärare utan från elever, som om elever vore representanter för skolan. Elever är inte representanter för skolan, de är elever. Men även bland de yttranden som kommer från elever i detta kapitel finns det sådant som pekar i rakt motsatt riktning än den som Kittelmann Flensner försöker slå fast. En elev säger exempelvis följande angående ordet ”sekulär”:

    ”Elev 1: Alltså sekulär tänker jag, det är ett konstigt ord, men typ flersidig, att det inte ska vara just en inriktning på nånting. Och när det gäller religion så att man liksom ska få ha olika religioner i skolan.”

    Detta yttrande ignoreras av Kittelmann Flensner som i stället utifrån andra elevers yttranden drar följande slutsats: ”In their reasoning secular became synonymous with non-religious and objectivity.”

    Ännu mer häpnadsväckande är det citat hon använder från en lärare:

    ”Lärare: Jag har ju en ateistisk livstolkning, jag tror ju att när livet är slut så är det slut. Men om det kan man ju tänka olika. Jag är ju extrem i det, jag firar inte jul eller andra religiösa högtider, det tycker ju en del är konstigt.”

    Vad läraren ger uttryck för är alltså att den egna hållningen är ”extrem” och att andra kan tänka olika, ja rent av tycka att lärarens beteende är ”konstigt”. Men hur beskriver Kittelmann Flensner det hela? Jo, med följande inledande ord: ”By assuming that the non-religious worldview is a neutral perspective, atheism was also made neutral.”

    Att kalla sin egen hållning ”extrem” är alltså i Kittelmann Flensners värld att ge uttryck för en neutral hållning. Det är helt uppåt väggarna.

  2. Johan Franzon 21 september 2020 at 07:15

    Jag vill även lyfta fram en rapport som Skolinspektionen skrivit, där de granskat hur ämnet religionskunskap bedrivs i våra svenska gymnasieskolor. Här har vi en undersökning som är ganska omfattande – 28 kommunala skolor och 19 fristående, vilket kan jämföras med Flensner som undersökte 3 skolor – och som dessutom presenterar kvantitativa svar som ger en bild av hur eleverna som helhet upplever saken. Skolinspektionens undersökning är från 2012, vilket är ungefär då Flensner besöker sina 3 skolor (2011/2012). Längst bak i Skolinspektionens undersökning finns enkätsvar redovisade från elever, som just handlar om deras upplevelser kring neutralitet från lärarnas sida och om upplevda kränkningar. Här visar det sig att 74 procent av eleverna upplever att religionslektionerna behandlar religioner objektivt. 23 procent svarar ”vet ej” eller ”varken eller”. 3 procent svarar att religioner inte behandlas objektivt under lektionerna. Vidare svarar 90 procent att alla elever möts av respekt av läraren när de uttrycker sina åsikter. Vet ej/varken eller: 6 procent. Andelen som inte tycker att de möts av respekt: 2 procent. Vidare svarade 88 procent att de aldrig känt sig kränkta av det någon sagt eller gjort under religionslektionerna. Vet ej/varken eller: 7 procent. Andelen som känt sig kränkta: 4 procent.

    Nu menar jag inte att de 4 procent som känt sig kränkta ska ignoreras, deras upplevelser ska tas på stort allvar och skolan bör givetvis motverka alla former av kränkningar. Men får vi av Skolinspektionens rapport bilden av att lärare i svenska skolor regelmässigt mobbar troende elever? Det tycker inte jag. Det verkar inte heller Skolinspektionen tycka, som skriver: ”Lektionerna är i hög utsträckning pedagogiskt genomtänkta och välplanerade, visar observationerna. Lärarna ger tydliga instruktioner och kontrollerar att eleverna har förstått och genomför sina uppgifter. Eleverna upplever i allmänhet att de bemöts med respekt från läraren och att de inte blir kränkta av det som andra elever uttrycker under religionslektionerna. Med endast några undantag råder ett tillåtande klimat under de observerade religionskunskapslektionerna. Vid flera skolor menar eleverna att de har utvecklat en ömsesidig respekt inom klassen och att de därför har förståelse för varandras ställningstaganden, även om de inte alltid är överens.” (sid 19/20)

    https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2012/religion/religionskunskap-gymnasieskolan-slutrapport.pdf

    • Profilbild
      Martin Walldén 21 september 2020 at 11:56

      Beroende på förstås hur stor del av antalet kristna elever som ingår i de 4%. Mellan 5-10% av Sveriges befolkning besöker regelbundet en gudstjänst vad jag minns. En korrelerande siffra eller ej?
      Huruvida det är objektivt eller ej kan ju vara svårt att säga då man lär sig om något, blir lite samma risk för fel eller rätt som att fråga vad någon vill lära sig om något. En viss grund behövs innan man vet vad man vet, vad man inte vet och vad man ev vill eller ej vill veta (om det nu är relevant).

      Men gott med viss balansering!

      • Johan Franzon 21 september 2020 at 13:23

        Vad anser du själv om Flensners slutsatser i kapitlet om neutralitet? Tycker du att de citat hon anför styrker hennes tes om en ateistisk norm? Själv anser jag detta kapitel är helt befängt. Och om vi nu ska prata om ”vad vi vet och inte vet”: vad vi definitivt inte vet är vad Flensner klippt bort. Allt vi har att ta ställning till är de citat som hon själv plockat ut – och inte ens dessa leder fram till hennes slutsats.

        Jämför nu Flensners påstående om en ateistisk norm med resultatet av Skolinspektionens elevundersökning där endast 3 procent svarar att religioner inte behandlas objektivt. Vi ska alltså tro att den svenska lärarkåren driver en hård ateistisk propaganda på lektionerna, samtidigt som den stora majoriteten av eleverna både upplever att lektionerna behandlar religioner neutralt och att lärarna bemöter dem med respekt? Detta går inte ihop.

        • Profilbild
          Martin Walldén 5 oktober 2020 at 21:07

          Det är möjligt att Flensner har hemläxa att göra, men det tar inte bort relevansen i vad jag sade om Skolinspektionens undersökning. Den har nämligen, vad jag förstår av vad du anförde om dem, svårt att komma åt om det sker oegentligheter mot minoritetsgrupper.

          Om vi tänker på någon annan form av minoritet, vi kan ur min kontext ta de olika samiska grupperna eller om vi ska säga det samiska samhället. Inte jättemånga ur Sveriges befolkning räknar sig som samer och att då göra en undersökning om Sveriges 10 miljoner invånare uppfattar att informationen om samiskt liv och kultur är allsidig det säger ju ingen om den är det. Den sätt inget om hur samer framställs eller om de pekas ut som ”lappdjävlar” fortfarande eller ses som grymma föredömen eller något annat. Det måste helt enkelt till en undersökning som också kikar på de med insiderkunskaper eller specialkompetens om området (nu återgår vi till kristen tro igen). Jag har själv haft samtal med lärare på gymnasienivå som i kristendomsdelen av religionskunskapen hävdat att kärnan, huvudsaken i kristen tro är den sk ”gyllene regeln” (allt vad du vill att andra ska göra mot dig det ska du göra för dem), men de flesta som lär ut om kristen tro skulle säga att det är en viktig delar den kristna etiken, men att huvudbudskapet handlar om räddningen, kärleken från Gud, om Jesus eller dylikt.

          Så det var min poäng, att Skolinspektionens undersökning tycks inte bjuda på moteld, den har helt enkelt inte kollat frågan utan låtit minoritetens röst drunkna i det stora hela. Om Flensner säger jag i detta inget, utan endast vad man kan dra för slutsatser i Skolinspektionens undersökning utifrån vad du tog upp från den.

          • Profilbild
            Martin Walldén 8 december 2020 at 21:08

            Hur gick det här? Det är väl en rätt relevant invändning jag reste här. Vi kan ur Skolinspektionens rapport inte utläsa att kristna elever inte blir utsatta. Du har iaf inte visat varför. Deras åsikter drunknar som sagt i mängden, men den där snabba jämförelsen jag gjorde mellan troende och den där siffran av utsatta kunde ju vara intressant att kika på egentligen?!

          • Johan Franzon 9 december 2020 at 10:09

            Men rapporten från Sveriges kristna råd visade ju att 91 procent av de 393 tillfrågade kristna eleverna INTE upplevt att de blivit kränkta av en lärare. Skolinspektionens kartläggning efterfrågar inte elevernas tro, men visar på mycket höga siffror vad gäller elevers upplevelser av neutralitet från lärarnas sida samt att den överväldigande majoriteten inte upplevt sig kränkta.

          • Profilbild
            Martin Walldén 9 december 2020 at 10:34

            Ja så är det. Jag bara funderade över siffrorna en gång till. Jag tänker att du hänvisade till Skolinspektionens siffror och jag funderade på vad de kunde handla om. Jag tänker att mitt exempel med samer är realevant för läsningen och tillämpning av siffrorna, eller?

          • Johan Franzon 10 december 2020 at 19:33

            Jag tänker att ni har förtalat en hel yrkeskår och att ni borde be om ursäkt.

          • Profilbild
            Martin Walldén 25 februari 2021 at 17:05

            Ja kanske. Jag tror dock att de flesta präster, pastorer och andra ledare som jobbar med kristna ungdomar skulle säga att bilden stämmer rätt bra?! Därför kanske inte förtal är rätt ord? Jag möter iaf rätt mycket inte helt fullfjädrad kompetens om kristen tro hos lärare, journalister, migrationsverkets personal etc så helt taget ur luften är det nog inte vad jag erfar. Skillnaden mot mycket annat tycks ofta vara hur lite man inser att man inte vet och hur man då inte tar reda på utan sprider vidare. Lite som Rosling som fascineras över att vi får mer fel om mycket när vi väljer aktivt. Eller som när Dawkins blir överraskad av Lennox tro på Jesu uppståndelse (eller vad det nu är), man tycks ofta missa grunderna.

    • Johan Franzon 23 september 2020 at 21:20
      • Profilbild
        Martin Walldén 24 september 2020 at 20:47

        God korrigering!

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 weeks ago
Visa mer