Författare

Samuel kommer ursprungligen från Blekinge men bor numera utanför Los Angeles där han är del av ett pastorsteam för en församling. Han och hans fru är i förberedelse med att flytta till Tanzania för att arbeta med bibelöversättning. Samuel har en kandidatexamen i interkulturella studier samt en masterexamen i lingvistik och bibliska språk från Biola University. Samuel har, förutom att han varit pastor, arbetat som utbildningskoordinator på den apologetiska organisationen Reasons to Believe. Samuel är med i styrelsen för SAS och var ordförande för SAS under 2021.

Om inlägget

av Publicerat: 12 april 2022Ämnen: Jesus, Apologetisk metod2 kommentarerEtiketter: , 1188 ord6 minuters läsningvisningar: 362

Dela inlägget!

Jesu apologetik

Har du någonsin funderat på vad som var Jesus apologetiska argument? Var han en presupposationalist eller kanske en klassisk apologet?

– Men Jesus pratade väl inte apologetik, säger du kanske då. Inte om man menar apologetik som filosofiska argument, nej, då gjorde han inte det. Men jag är av den åsikten att apologetik är mer än att bara ge rationella försvar för sanningen i de påståenden Bibeln och den kristna tron gör. Det finns en relationell sida av apologetik som det inte går att bortse från. Det är sant att Jesus inte kom med några kosmo­logiska, onto­logiska, arkeo­logiska eller historiska argument. Men han sa två saker som har stor inverkan på de apologetiska argument vi kan komma att använda oss av.

Som grund för vad jag kommer att säga så vill jag peka på två bibeltexter. I Matteus 22:37 så säger Jesus att vi ska älska Herren vår Gud med hela vårt hjärta, med hela vår själ och med hela vårt förstånd. Apologetikens sätt att ge rationella svar är ett sätt vi kan älska Gud med vårt förstånd. Men Jesus slutade inte där, och fortsättningen innehåller en väldigt viktig punkt som vi inte får glömma när vi gör apologetik. Han sa att vi ska älska vår nästa som oss själva (Matt 22:39). Dessa två bud går hand i hand och sammanfattar lagen i gamla testamentet. Den ena kan inte frånkopplas den andra.

1 Petrus brev 3:15 är det ställe i Bibeln vi pekar på för att definiera apologetik. Där står det att vi alltid ska vara redo att svara de som kräver besked om vårt hopp. Det är här vi finner det Grekiska ordet som vi översätter som apologetik; apologia. Men alldeles för ofta så stannar vi vid att ge svar, och missar den andra delen av denna bibelvers som talar om att svaret ska ges med ödmjukhet och respekt. Precis som med Jesu ord i Matteus 22 så måste vi läsa hela kontexten. Om vi gör det så blir det tydligt att det inte går att koppla bort metoden, att ge svar för vårt hopp (med logiska argument), från det sätt vi gör apologetik på. Krasst sagt så kvittar det hur bra våra argument är om våra liv skrämmer bort folk.

Låt mig ge ett exempel som kan hjälpa oss att förstå vikten av detta genom att titta på hur vi spenderar vår tid. Vi har alla 168 timmar per vecka som vi väljer att spendera på olika saker. Om du har en timme av apologetiskt samtal med en icke kristen i veckan så är det mer än de flesta. Men frågan är då vad du gör med resten av de 167 timmarna som finns kvar. De flesta av oss har inte tid att sitta ned och ha djupa teo­logiska eller filosofiska samtal med folk hela dagarna. Vi sover runt 60 timmar och 40 timmar i veckan spenderar de flesta av oss på jobbet. Om detta är i närheten av hur du spenderar din tid så kommer det ut till runt 100 timmar som vi spenderar, antingen på jobbet eller på olika fritids­aktiviteter (vissa spenderar mer tid med familj än andra) bland andra människor. När vi är runt människor så mycket så blir ju hur vi beter oss i relation till det vi säger oerhört viktigt. Vi har nog alla hört att handling säger mer än ord. Och det är minst lika sant när vi samtalar med män­niskor vi känner om Gud.

Det finns två bibelställen där Jesus talar om hur vi lever i relation till andra som vi ska titta på utifrån detta perspektivet.

I Johannes 17:20-21 så säger Jesus, “Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig.” Här säger Jesus att hur vi lever i enhet med varandra blir ett argument för hans gudomlighet, vår enhet blir evidens för att Jesus är ett med fadern; att Jesus är Gud. Hur vi beter oss mot våra medsyskon i Kristus påverkar människors bild av Jesus och ifall han verkligen var sänd av Gud till jorden. Detta borde få oss alla att fundera på hur vi ser på och pratar om andra kristna, speciellt de som tillhör andra samfund eller traditioner, och de som har andra teologiska åsikter mot vad vi är vana vid. Du kan låta mig veta i kommentars­fältet ifall du har tänkt på att enhet mellan kristna har specifikt värde apologetiskt.

I Johannes 13:34-35 finner vi det andra stället med apologetiska implika­tioner. Här talar Jesus till sina lärjungar och säger, “Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.” Detta bud, vilket inte ska misstas för ett förslag, om att vi ska älska varandra blir som ett lackmustest för om vi är sanna lärjungar till Jesus (ingen kan vara perfekt på detta, men en livsstil talar ändå sitt tydliga språk). Man behöver titta på detta i ljuset av andra kärleks­budskap i Bibeln vilka icke kristna ofta har bra koll på. Jag vet inte hur många gånger jag har hört icke kristna vänner prata om att de inte vill ha med kristen tro att göra för att vi misslyckas på detta området. Låt oss ändra på detta genom att låta våra argument gå hand i hand med hur vi älskar de människor som finns runt oss.

Om jag lånar Paulus ord så blir apologetik utan kärlek till vår nästa bara ”ekande brons”. Jesus visade med sitt liv att det han sa var viktigt och vi behöver göra samma sak.

Min uppmaning till dig är att studera argument för vår kristna tro för att dela med vänner men att också fråga dem om det finns områden där du kan blir mer respektfull, kärleksfull och tålmodig (fortsätt genom den Helige Andens frukter) för vår tro behöver blir mer än filosofiska argu­ment. Att vara kristen är först och främst en relation, med Gud men också med andra människor.

2 kommentarer

  1. Murray Wärschpiraten 12 april 2022 at 21:38

    Jag märker en liknelse med Israel under gammaltestamentliga tider. Mose lag var delvis skriven så att Israel skulle leva på ett sätt som gjorde landet lukrativt för människor i andra länder att bli israeliter och konvertera till judendom, eftersom landet Israel bidrog med mycket bättre levnadsförhållanden än om man jämför med andra länders lagar.
    På samma sätt bör vi i nytestamentliga tider leva på ett sätt att den kristna tron verkar lukrativ för icke-kristna, dvs kristna människor bör bemöta varann med den typ av kärlek som Jesus förespråkade.

  2. […] eller metafysik (även om det är nyttigt och intressant) utan att man ordnar upp sina relationer. Samuel Svensson har nyligen i ett blogginlägg lyft vikten av relationer. Vi påminns där om att det är genom […]

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 weeks ago
Visa mer