Författare

Micael Grenholm är en teolog, författare och föreläsare som bor i en kristen kommunitet i Falköping med sin fru Sarah. Han är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet och undervisar i kyrkohistoria på ALT. Sedan 2009 har han skrivit på Hela Pingsten som idag är en av Sveriges största kristna bloggar. Micael är även redaktör för Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice, föreläser åt den kristna miljöorganisationen God Jord, samt driver podcasten Jesusfolket. Han har mottagit Uppsala fredspris och priset Årets opinionsbildare. Micael har skrivit fyra böcker, bland annat Dokumenterade mirakler och Konvertiten. Han har fått artiklar publicerade i Sojourners, The Christian Post, The Mennonite World Review, Dagen, Sändaren, med mera. Han har föreläst i över hundra olika sammanhang och brinner för ämnen som karismatik, apologetik, främlingsvänlighet, miljövänlig livsstil och evangelisation.

Om inlägget

av Publicerat: 21 oktober 2022Ämnen: Mirakler och medicinsk vetenskap, Det mirakulösa gudsargumentet, Tro och vetandeKommentarer inaktiverade för Vad är sannolikheten att någon slumpmässigt talar ett mänskligt språk när de talar i tungor?Etiketter: , , , , 1804 ord9 minuters läsningvisningar: 499

Dela inlägget!

Vad är sannolikheten att någon slumpmässigt talar ett mänskligt språk när de talar i tungor?

I april 2011 intervjuade jag en kille som vi kan kalla för Frans (han ville vara anonym) om ett språkmirakel han menade sig ha upplevt. Hösten året innan deltog han på en måndagsbön som arrangerades av Stockholms bönehus i Roseniuskyrkan. Han bad i tungor och efter ett tag kände han att det låg kraft i orden, hur Anden verkligen drev på. Och då reagerade en kvinna som satt mitt emot honom, Tuula Petersson. Hon hörde honom tala finska.

Jag hade hört historien flera gånger förut. Jag var engagerad i bönehuset – först som deltagare, sedan en period som ledare – och flera hade berättat om hur det var när Frans började tala finska. De berättade om upprymdheten och gudsfruktan som uppfyllde hela atmosfären i Roseniuskyrkans källarlokal.

”Jag har inga kopplingar till Finland, vad kan jag säga på deras språk?” frågade Frans retoriskt och ryckte på axlarna. ”Yksi, kaksi, kolme, liksom. Men där och då flödade det ur mig.”

Han tittade ut genom fönstret igen.

”Det som jag tycker är coolast är att det verkligen är Gudsgrejer man snackar om. Det är ju inte direkt multiplikationstabellen man rabblar upp utan saker som ’Jag är livets bröd’…”[1]

Detta ger onekligen intrycket av att vara ett språkmirakel. Frans hävdade att han talade finska trots att han aldrig har studerat och själv inte förstod vad han sa – det behövde Tuula berätta för honom. Men bara för att något verkar vara ett mirakel måste det inte vara det. Kanske finns det en naturlig förklaring, såsom att Frans omedvetet råkade tala finska av en ren slump när han talade i tungor?

Låt oss titta närmare på sannolikheten för detta. ”Jag är livets bröd” lyder på finska: Minä olen elämän leipä. Det finska alfabetet har precis som det svenska nio vokaler, även om å knappt används då det uttalas likadant som o.[2] Nu är det förstås så att även om slutresultatet blev finska finns det ingen anledning för Frans att begränsa sitt tungotal till finska ljud givet att allt var en slump. Det internationella fonetiska alfabetet räknar med åtminstone 29 vokalljud.[3]

Men strunt i det! Flera av dessa vokalljud låter ändå rätt så lika varandra. Låt oss slänga bort å och räkna med att det finns åtta vokaler Frans kunde säga.[4] Låt oss också förenkla diftongen ”ei” till ett ”e” för enkelhetens skull. Vi har då nio vokaler i meningen ”Minä olen elämän leipä”.

Som av en händelse innehåller minä olen elämän leipä även nio konsonantljud (återigen bortser vi från j-ljudet i ”ei”, det märks knappt ändå). Tar vi bort de ickefonetiska konsonanterna c, q, w, x och z samt stryker h för att det knappt hörs har vi 14 kvar. Än en gång struntar vi i det internationella fonetiska alfabetet som har skapat bokstäver för vanliga ljud såsom ng, ch, tj, sch och th. Schas, linguistiska experter, ni bara gör vår uträkning mer komplicerad! Frågan vi nu behöver reda ut är vad sannolikheten är att någon säger minä olen elämän leipä slumpmässigt i en mening som innehåller arton ljud, givet att det finns 14 konsonantljud och åtta vokalljud att välja bland. Det kräver en uträkning mer komplex än vad jag själv klarar av att göra med papper och penna – det räcker inte med att avgöra sannolikheten för att varje ljud dyker upp utan de måste dessutom hamna i precis rätt ordning. [5]

För att finna svaret på detta vände jag mig till Ola Hössjer, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, som tyckte att det lät som en spännande utmaning och skrev ett eget datorprogram för att räkna ut sannolikheten för förståeliga meningar när någon talar i tungor. Ola utformade programmet så att det tog hänsyn till att människor sällan säger alltför många konsonanter eller vokaler i rad ens när de talar i tungor, och eftersom tungotalare sällan bara säger en mening gav vi Frans tusen chanser att pricka rätt.[6] Programmet fann att sannolikheten att Frans sa ”jag är livets bröd” på finska den där kvällen är 3,687 × 10-20, det vill säga en på flera triljoner.

Det innebär att det är miljontals gånger mer sannolikt att du blir uppäten av en haj eller blir dödad av en meteorit innan du hinner höra någon slumpmässigt säga ”Jag är livets bröd” på finska under ett tungotal. Faktum är att det är mer sannolikt att du blir träffad av blixten tre gånger och överlever varje gång bara för att senare i livet bli uppäten av en haj.[7] Ett mindre blodigt sätt att uttrycka hur astronomiskt osannolikt ett slumpmässigt förståeligt tungotal är att du låter en dator slumpmässigt välja ut en sekund från de senaste 10 000 åren samtidigt som du drar fem kort från en välblandad kortlek. Sannolikheten att datorn väljer exakt den sekund du föddes i samband med att du drar en royal flush i hjärter är fortfarande större än att Frank sa minä olen elämän leipä när han talade i tungor.[8]

Nu är det givetvis så att Frans inte behövde säga just den här meningen på finska för att hans tungotal skulle framstå som mirakulöst. Han hade lika gärna kunnat säga minä olen maailman valo (”Jag är världens ljus”), Jeesus on Jumalan karitsa (”Jesus är Guds lamm”) eller Jumala on maailmankaikkeuden kuningas (”Gud är universums kung”) för att få samma effekt. Med andra ord finns det tusentals saker Frans hade kunnat säga för att ge intrycket av att ett språkmirakel sker, vilket höjer sannolikheten att det berodde på slump.

Men sakta i backarna. För det första skulle en lista på hundratusen möjliga meningar fortfarande inte höja sannolikheten till mer än en på tre biljarder, vilket fortfarande är tusen gånger mer osannolikt än att en dator prickar in sekunden du föddes ur en pott av alla de senaste 10 000 årens samlade sekunder. För det andra sa Frans just Jumala on maailmankaikkeuden kuningas, ”Gud är universums kung”, den där kvällen, tillsammans med minä olen elämän leipä.

Detta berättade den finsktalande kvinna som kunde uttyda vad han sa, Tuula Petersson, för mig. När jag ringde upp henne berättade hon hur hon utgick från att Frans var från Finland och pratade med en vän. Hon ville inte tjuvlyssna, men märkte att han bad böner till Gud.

”Det var stora, vackra, fina ord. Han tackade väldigt mycket och ärade Gud.”[9]

Jag bad professor Hössjer räkna ut sannolikheten att någon slumpmässigt säger minä olen elämän leipä samt Jumala on maailmankaikkeuden kuningas givet samma förutsättningar som förut: 8 möjliga vokalljud och 14 möjliga konsonantljud. Svaret är en på 88 noniljarder, vilket är ett tal med 57 nollor. Även om vi skulle anta att det finns tio miljoner meningar som Frans hade kunnat säga är sannolikheten att han säger två andliga meningar på finska av denna längd så ofattbart löjligt liten att det är omkring en kvintiljon gånger mer sannolikt att du blir dödad av en fallande satellit eller annat rymdskrot sekunden efter att du har läst denna mening.[10] Överlevde du? Grattis! Då rekommenderar jag att du likt mig avfärdar hypotesen att Frans finska berodde på en slump.

Ovanstående är ett utdrag från min kommande bok Dokumenterade språkmirakler som släpps nästa månad på Sjöbergs förlag.


[1] Intervju, Stockholm, 10 december 2011.

[2] Å kallas därmed för ”svenskt o”

[3] IPA 2020.

[4] Den som vill invända att finländarna har fel när de säger att o och å låter likadant kan lika gärna motivera vår stympning med att e och ä många gånger är svåra att skilja åt (i synnerhet om man bor på Södermalm eller i Hagfors).

[5] Sannolikheten att de vokal- och konsonantljud som förekommer i minä olen elämän leipä slumpmässigt dyker upp under ett tungotal är en på 2,7 triljoner, men med dessa ljud hade Frans lika gärna kunnat säga oni mälel nenäneip läme, vilket enligt Google Translate betyder ”till minne av den klibbiga näsan”. Ett sådant yttrande hade sannolikt inte resulterat i lika mycket gudsfruktan som ”Jag är livets bröd” gjorde.

[6] Skeptikern kan förstås invända att denna sannolikhetsberäkning enbart tar detta specifika bönemöte i beaktning, men Frans kanske ofta talar i tungor på bönemöten och gudstjänster vilket ökar sannolikheten att han råkar säga något på finska. Det är dock i sig osannolikt att det sitter någon inom hörhåll för Frans som förstår finska på varje eller ens de flesta möten som han går på, och givet att han egentligen inte talade tusen meningar på detta bönemöte utan snarare tvåhundra på sin höjd har vi redan marginal för upprepningar i den uträkning vi gjort (tillsammans med de orealistiska förenklingar av mänsklig talförmåga där vi ignorerat många av de ljud som en tungotalare egentligen har tillgång till).

[7] Sannolikheten att bli träffad av blixten är ungefär en på 15 300, att bli dödad av en meteorit är en på 250 000 och att bli hajmat en på sju miljoner om man inte bor nära en kust (Sepulveda, 2021).

[8] Sannolikheten för rätt sekund är en på 315 miljarder och chansen att dra en royal flush i hjärter är en på 2,5 miljoner (Hickey, 2013).

[9] Telefonintervju med Tuula Petersson, 9 september 2020.

[10] Sannolikheten att en viss person dödas av fallande rymdskrot uppskattas vara en på flera biljoner enligt NASA (Wolchover, 2011). En människa lever i genomsnitt 2,5 miljarder sekunder. Multiplicerat med varandra blir sannolikheten naturligtvis ytterst liten – en på flera triljarder – men fortfarande ofattbart mycket mer sannolikt än att Frans sa de där finska meningarna av en slump (en kvintiljon är samma sak som en miljard triljarder).

 

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

VÅGA FRÅGA Konferens i Malmö 31 maj–2 juni
– Att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös

Välkommen till Våga fråga – en konferens om tro och tvivel. Undersökningar visar att många ungdomar lämnar den kristna tron för att de upplever att frågor och tvivel inte tas på allvar. Under dessa dagar vill vi utforska de frågor våra ungdomar ställer. Konferensen är öppen för alla som är intresserade av att undersöka den kristna tron närmare.

Läs mer och anmäl dig via länk i bio!
... Läs merLäs mindre

2 months ago
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

4 months ago
Visa mer