Författare

Micael Grenholm är en teolog, författare och föreläsare som bor i en kristen kommunitet i Falköping med sin fru Sarah. Han är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet och undervisar i kyrkohistoria på ALT. Sedan 2009 har han skrivit på Hela Pingsten som idag är en av Sveriges största kristna bloggar. Micael är även redaktör för Pentecostals & Charismatics for Peace & Justice, föreläser åt den kristna miljöorganisationen God Jord, samt driver podcasten Jesusfolket. Han har mottagit Uppsala fredspris och priset Årets opinionsbildare. Micael har skrivit fyra böcker, bland annat Dokumenterade mirakler och Konvertiten. Han har fått artiklar publicerade i Sojourners, The Christian Post, The Mennonite World Review, Dagen, Sändaren, med mera. Han har föreläst i över hundra olika sammanhang och brinner för ämnen som karismatik, apologetik, främlingsvänlighet, miljövänlig livsstil och evangelisation.

Om inlägget

av Publicerat: 20 december 2022Ämnen: Vetenskap och tro, Mirakler och medicinsk vetenskapKommentarer inaktiverade för Forskningen på tungotal som fick mirakelkritiker att häpnaEtiketter: , , , , , 1200 ord6 minuters läsningvisningar: 278

Dela inlägget!

Forskningen på tungotal som fick mirakelkritiker att häpna

När pingströrelsen först kom till Sverige beskrevs den ofta av det omgivande samhället som ett resultat av hysteri och galenskap, inte minst då tungotalet uppfattades som någon form av ett nervöst sammanbrott. Svenska Dagbladet beskrev i februari 1907 hur ”hysteriska personer mot sin vilja börja tala, sjunga, predika, utan att alls veta hvarför”. Dagens Nyheter skrev två månader senare om ”orgier i religiös extas” på pingstmötena då de enligt reportern kännetecknades av ”våldsamma excesser och religiösa vansinnesorgier, som för hvarje kritiskt och oförvillat sinne måste göra ett motbjudande och vidrigt intryck” i samband med de ”meningslösa ljudföljder” som tungotalet innebar. Sveriges största tidning på den här tiden, den numera nedlagda Stockholms-Tidningen, spred följande obekräftade uppgifter om de möten som leddes av den norske pingstledaren Thomas Barratt:

Genom lågande predikningar, bön, sång, ”talande med tungomål” och allehanda religiösa experiment har han försatt sina åhörare i formligt vanvett, de ha skrikit och uppfört sig som galna. Flere ha störtat omkull på golfvet i svåra krampanfall och sedan måst ligga till sängs, sjuka af upphetsningen och rädslan […] Värst hade det varit på nyårsaftonen, då de närvarande tjöto och skreko som vansinniga, så att det hördes långt ut på gatan. I trapporna till det hus, där mötet hölls, kunde man då också få se gamla kvinnor, som, efter hvad en person meddelat, ”sutto i trapporna och tjöto som hundar”. Tidningarna innehålla särskilda varningar till föräldrar att släppa sina barn på dessa möten.

Ytterligare tidningsrubriker från denna tid var ”De religiösa vanvettsupptågen”, ”Religiöst vansinne” och ”det religiösa vanvettet”. Denna föreställning spreds även av en av de första böckerna som analyserade tungotal från ett utifrånperspektiv, George Cuttens verk Speaking with Tongues från 1927, där författaren hävdade att tungotalare närmast uteslutande är ignoranta analfabeter drabbade av hysteri. Han angav dock inga bevis för detta, vilket inte är särskilt förvånande då det inte fanns några.

Tvärtom kunde vetenskapliga studier som undersökte hur tungotal relaterar till psykisk ohälsa visa raka motsatsen till vad tungotalets tidiga kritiker hävdade. Anton Boisen jämförde 1939 en grupp pingstvänner med patienter på en psykavdelning och fann att tungotal inte korrelerade med psykisk ohälsa. Ari Kiev jämförde på ett liknande sätt västindiska pingstvänner med schizofrena patienter på mentalsjukhus och fann att när de senare talade obegripligt var det på ett helt annat sätt än när pingstvännerna talade i tungor, och han fann inga tecken på att tungotalare led av någon annan psykisk sjukdom. 1969 sammanställde Virginia Hine ett flertal studier som hade gjorts på området och fann att ingen av dem kunde peka på något samband mellan tungotal och psykiska sjukdomar och menade att teorin om att tungotal som ett utryck för vansinne eller hysteri måste förkastas. David Christie-Murray, som inte såg tungotal som något övernaturligt, avvisade idén om att det berodde på psykisk ohälsa då detta påstående aldrig har kunnat bevisas.

Studier som gjorts de senaste decennierna visar till och med att tungotalare inte bara är lika mentalt stabila som andra människor – ibland är de till och med ännu mer stabila! 1995 gjordes en studie av 364 pastorsstudenter inom den brittiska pingströrelsen som fann att de hade mindre tendenser för både psykoticism och neuroticism än befolkningen i övrigt. En av studiens författare, Leslie J. Francis, fortskred med en liknande undersökning två år senare som gällde över 200 präster inom Church of Wales och fann att de som angav karismatiska erfarenheter såsom tungotal tenderade att vara mer psykiskt stabila än de som inte hade upplevt särskilt mycket karismatik. Som om inte detta vore nog gjorde Francis ytterligare en studie 2003 tillsammans med kollegan Mandy Robbins som undersökte nästan tusen stycken tungotalande kyrkoledare som även den visade att tungotalare inte hade större tendenser för psykoticism än övriga människor och tvärtom hade lägre tendenser för neuroticism. Francis och Robbins konstaterade att ”det finns inga bevis för att stödja den hypotetiska länken mellan glossolalia och neuroticism och det finns tvärtom en del evidens som pekar på att glossolalia faktiskt är sammankopplat med ökad psykologisk stabilitet”. Nyligen publicerades även en ungersk undersökning som jämförde tungotalare med schizofrena patienter och fann att tungotalarna inte led av någon psykisk ohälsa och att tungotalet är något väsensskilt från schizofrena symptom.

Att tungotalare i regel inte är från sina sinnen innebär dock inte att de nödvändigtvis har fullständig kontroll över vad de säger. En banbrytande studie från University of Pennsylvania som undersökte hjärnaktiviteten hos kvinnor som talade i tungor fann att främre hjärnloben, som associeras med att kontrollera sitt tal, blev mindre aktivt jämfört med när samma kvinnor sjöng gospelmusik. Professor Andrew Newberg som ledde studien sa till New York Times: ”Det fantastiska är hur bilderna stödjer folks tolkning av vad som händer. Det de beskriver, och det de tror, är att Gud talar genom dem.” Psykologen Michael Persinger vid Laurentian University i Ontario sa i en intervju med tidskriften Science att Newbergs studie var ”utmärkt” och att den bekräftar hans egen forskning om att folks känslor av att bli berörda av Anden ger tydliga avtryck i hjärnan.

Ytterligare studier har pekat i samma riktning, till exempel visade en schweizisk undersökning från 2020 att den gråa hjärnsubstansen förändrades hos människor som talar i tungor så att språkcentret var relativt inaktivt medan hjärnan fokuserade på multitasking och att växla mellan intern och extern information. Forskarna tolkade det som att tungotalarens hjärna aktivt motarbetar impulser att låta den egna språkkunskapen påverka vad man faktiskt säger.

Märk väl att detta inte handlar om partisk forskning som försöker bevisa kristendomen – Newberg och hans kollegor drog den naturalistiska slutsatsen att det måste vara något annat i hjärnan som avgör vad tungotalaren säger som vi ännu inte har upptäckt, och den schweiziska studien föreslog på liknande sätt att tungotalare kanske använder undermedvetna språkkunskaper som inte lagras i hjärnans språkcentrum. Båda forskarlagen var dock tydliga med att deras studier är fullt förenliga med den religiösa tolkningen av tungotal och att de naturalistiska hypoteser de föreslår än så länge saknar bevis.


Ovanstående är ett utdrag från min bok Dokumenterade språkmirakler som gavs ut på Sjöbergs förlag för några veckor sedan. Där finns även referenser till allt ovanstående.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

2 weeks ago
Visa mer