Författare

Denna skribent har ännu inte fyllt i någon information.
So far the författare has created 9 blog entries.

Om inlägget

En Bibel på ett bord
av Publicerat: 10 februari 2023Ämnen: Gamla Testamentet, Bibeln, Kristen tro, Nya TestamentetKommentarer inaktiverade för Vad är en god bibelsyn? Del 2 – Bibeln är fullständigt bevaradEtiketter: , , , , , , 1759 ord9 minuters läsningvisningar: 518

Dela inlägget!

Vad är en god bibelsyn? Del 2 – Bibeln är fullständigt bevarad

mitt förra inlägg kom en följdfråga gällande textvariationer i grundtexten (alltså hebreiska och grekiska) – Vilken grundtext stämmer? Hur tillförlitliga är våra översättningar? Är texten bevarad genom alla kopior och översättningar?
I detta inlägg ska jag behandla frågan huruvida Bibelns texter är tillräckligt bevarade för att vi ska kunna lita på dem.

Vad hade Jesus och lärjungarna för syn på Skriftens bevarande? Jesus sade; ”Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick(jota) i lagen förgå, förrän allt har skett.” (Matt 5:18 – Lagen åsyftar Moseböckerna) Alltså har inte en prick (ett jota = minsta bokstaven i grekiskan) av lagen förgått, för allt har ännu inte skett. Jesus sade också om sina egna ord: ”Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.” (Matt 24:35, Mark 13:31, Luk 21:33) Jesus bekräftade även Profeterna, och Jesaja skrev såhär; ”Gräs torkar bort, blomster vissnar, men vår Guds ord förblir i evighet.” (Jes 40:8) Detta i kombination med den tilltro som Jesus och hans lärjungar demonstrerar till Skrifterna (GT som då var 400 år gammalt) visar att de inte såg bevarandet som något större problem – och det bör inte heller vi.

När man säger att originaltexten till Bibeln är verbalinspirerad får man ändå ofta mothugget ”Vi har ju inte originaltexten!” Det här stämmer såklart – vi har bara kopior såvitt vi vet. Nya Testamentet är dock antikens mest välbevarade text (>5700 kopior på originalspråk jämfört med ca 1700 för Illiaden), men även för NT har vi såvitt vi vet inget original. Kopior av kopior av kopior, gjorda för hand – självfallet måste det finnas fel? Absolut, men i fallet med Nya Testamentet har vi så många olika manuskript att man ofta enkelt kan avgöra vad som är rätt!
Gällandes Gamla Testamentet är det lite lurigare. Fram tills vi år 1946-1956 gjorde det extraordinära fyndet av Dödahavsrullarna från ca 200-talet före Kristus så fick vi i princip förlita oss på manuskript från 900-talet för Gamla Testamentet på hebreiska (den Masoretiska texten), den äldre latinska översättningen Vulgatan (skapades 400 e.Kr, äldsta fullständiga kopian från ca 800 e.Kr) eller den äldre grekiska översättningen Septuagintan (skapades 200 f.Kr., nästan fullständiga kopior har vi från 400 e.Kr.) Det Dödahavsrullarna dock visade, mot alla kritikers förväntan, var att bevarandet av grundtexten var slående fram till Masoretiska texten – ca 95% var identiskt 700 år senare!***

Men vad gör vi av de 5% skillnader som finns? Underminerar det vår tillit till Skriften? Nej, det gör bara att vi får jobba lite hårdare för att reda ut dessa sista 5%. Oftast är det enligt de forskare jag hört ganska lätt – skillnaderna är uppenbara stavfel som inte ändrar innebörden av texten. I de fall där tveksamhet uppstår kan man vända sig till olika källor för att avgöra saken. Genom jämförelse av grekiska Septuagintan och den latinska Vulgatan med den nyare Masoretiska texten samt de äldre Dödahavsrullarna kan man lösa en del tvetydigheter med tillfredställande tillförlitlighet. Man kan även vända sig till kyrkofäderna (de tidiga kristna teologiska skribenterna) och se hur de citerar Skriften för att se vad de hade tillgång till för varianter på sin tid. Sedan har vi en stor mängd olika manuskript av samma texter och man kan jämföra dessa – när 90% av manuskripten säger en sak, och resten något annat, kan man gå på majoriteten i sin bedömning (ibland, lite förenklat). Detta är ett fåtal av de verktyg i bibelforskares arsenal som används för att försöka avgöra grundtexten. Det är inte omöjligt arbete – men det är inte heller lätt och vi har all anledning att tacka dem för allt deras slit. Då och då blir det svårt även för dem att reda ut – vilket brukar dyka upp som kommentarer och fotnoter i översättningar och studiebiblar som t.ex. ”saknas i vissa handskrifter.”
Jesus lovade inte att det skulle vara lätt att bevara hela texten och veta vilken som är rätt. Men han lovade att den inte skulle förgå.

Men menade Jesus verkligen att varje liten bokstav är viktig? Han säger det, men kan han ha överdrivit? Jag skulle säga att Jesus också praktiserade denna syn. När han diskuterade med sadduceerna som inte trodde på uppståndelse från de döda så använde han en tempusskillnad (markerad nedan) i Skriften för att göra en poäng;
Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då inte i Moses bok läst stället om törnbusken, hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt.” (Mark 12:26-27) Hade det stått var istället för är hade Jesus inte kunnat göra detta. Jesus verkade tro att detaljerna spelar roll. Det borde även vi. Även Paulus gör en poäng av att ”Abrahamas säd” är skrivet i singular och därför måste syfta på Kristus! (Gal 3:16)

Utifrån denna höga syn på Skriftens detaljer finns också en mindre välkänd och mindre allmänt accepterad metod för att avgöra texternas integritet som jag ändå tycker är värd att nämna eftersom jag själv är insatt. Bibeln är full av olika slags mönster i sin språkliga konstruktion. Syftet med dessa konstruktioner är att stärka budskapet. Ibland är det på strukturnivå av hela kapitlet, t.ex. parallellism, kiasmer eller korsflätade budskap där ena halvan av texten speglar den andra. Ibland sker detta på meningsnivå, som t.ex.:

Den som upphöjer sig själv (1)
Skall bli förödmjukad (2)
Den som ödmjukar sig (2)
Skall bli upphöjd (1)

Men det finns också strukturer på ordnivå i Skriften. T.ex. i Matteusevangeliets släkttavla så är antalet verb, namn, ord, bokstäver, unika ord, icke-unika ord etc allt jämnt delbart med 7. Denna struktur tycker jag påvisar att texten inte är ett blott mänskligt verk, för det vore helt hopplöst att konstruera själv. Som programmerare har jag själv gjort en del övningar i kryptografi när man försöker lägga in dolda budskap eller underliggande strukturer i ett textbudskap, och Matteusevangeliet är på en helt annan, gudomlig, nivå än allt jag skådat i kryptografin. Hela mönstret bryts vid en enda felaktig bokstav.

Det är även så att varje bokstav i språken kan tilldeles numeriska värden och då kan man räkna en del på texten och hitta intressanta saker (kallas Gematria):
I inledningen till Höga Visan så är summan av alla bokstäverna i de 5 inledande stroferna var för sig delbara med 7 (chansen för att det uppstår av slump i just Höga Visan är ca 1 på 16800). I några manuskript har man sett vad som verkar vara ett stavfel som bryter detta mönster. Eftersom det verkar vara ett stavfel och dessutom bryter det matematiska mönstret, kan vi vara säkrare på att de manuskripten är felaktiga, och de manuskript vi trodde var riktiga och rättskrivna kan vi vara ännu säkrare på att de inte förvanskats.

Ett annat exempel på vikten av varje bokstav är ELS-koder. (Equidistant Letter Sequence) Dessa är när man tar t.ex. var 7:e bokstav i en text och läser ut ett nytt budskap (i grundtexten, originalspråket). Om en enda bokstav läggs till eller tas bort bryts alla dessa koder i texten. Dessa koder har fått dåliga rykten för att de kan uppstå av slump samt att det finns vissa som gjort väldigt långsökta och konstiga fynd, och felaktiga kalkyler. Därför får man vara noggrann, försiktig och kritisk när man sysslar med detta och hela tiden räkna på sannolikheten för att koden ska uppstå av slump. Jag tror inte att dessa finns till för att ge oss nya, dolda budskap, utan de finns till för att förstärka budskapen som finns i texten samt agera som en vattenstämpel på texternas integritet. För mig har de hjälpt att bygga upp min tilltro till det som Bibeln själv lär: Att inte minsta bokstav skall förgå, och att varje bokstav och böjning i Skriften är av värde. Jag själv har räknat på ett par sådana koder och bekräftat dem. Det finns stora mängder robusta och bra koder vilket också påvisar att Bibeln har bevarats så väl på bokstavsnivå att till och med koderna överlevt. I kryptografin kan man ibland använda denna typ av ”checksums” för att se att texten man tar emot inte blivit ändrad av någon hackare eller dylikt – Gud verkar själv göra på liknande sätt.

Sammanfattning
Bibeln är fullständigt bevarad på ett eller annat sätt. Oftast är det lätt att avgöra vad som fanns i grundtexten, ibland är det svårare – men det är alltid möjligt. Jesus trodde att Guds ord skulle bevaras, och tyckte att detaljer spelade roll.
Detta är min syn på Skriftens bevarande: Den är bevarad så väl att varje bokstav kan avgöras med lite arbete. Varje bokstav, böjning och ord har betydelse. Att den har bevarats så väl kan jag belägga med argument, och om det är sant, är det i sig självt ett argument för att texten är speciell, eftersom det är så lätt hänt med vanliga texter att de förvanskas över tid.

 

*** Detta påstående, om 95% likhet, gäller specifikt för Jesajarullen. Jag har ännu inte hittat siffror för andra texter.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons

VÅGA FRÅGA Konferens i Malmö 31 maj–2 juni
– Att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös

Välkommen till Våga fråga – en konferens om tro och tvivel. Undersökningar visar att många ungdomar lämnar den kristna tron för att de upplever att frågor och tvivel inte tas på allvar. Under dessa dagar vill vi utforska de frågor våra ungdomar ställer. Konferensen är öppen för alla som är intresserade av att undersöka den kristna tron närmare.

Läs mer och anmäl dig via länk i bio!
... Läs merLäs mindre

2 months ago
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

3 months ago
Visa mer