Författare

Hajdi Moche är en av bloggarna och har tidigare varit styrelseledamot i Svenska apologetiksällskapet under flera år. Hennes intresse för goda skäl till tron var en viktig, bidragande faktor till att hon blev kristen år 2016. Hon har sedan dess haft ett brett intresse av apologetik, bland annat i ämnen relaterat till vetenskapsfilosofi, psykologi och Jesus uppståndelse. Hajdi är legitimerad psykolog och jobbar vid Linköpings universitet som doktorand. Hon är gift och bor i Malmö. Läs mer om Hajdi på hennes föreläsarsida.

Om inlägget

av Publicerat: 12 juni 2019Ämnen: Hinduism, Andra religioner, Islam8 kommentarerEtiketter: , , , 1004 ord5 minuters läsningvisningar: 331

Dela inlägget!

Vilken religion är sann? Del 1

Att välja en religion att tillhöra – om man väljer någon överhuvudtaget – är ett av de största besluten en människa fattar under sitt liv. Innan en person gör detta val, vilken efterforskning behöver denne ha gjort innan? Behöver den göra någon överhuvudtaget?

Vägen till att fatta ett sådant beslut kan se ut på många olika sätt. För vissa personer tas beslutet efter djup efterforskning, vilket vi ser i personer som Lee Strobel och J Warner Wallace. Dessa två personer, ena journalist och andra mordutredare, blev kristna efter att ha undersökt evangeliernas trovärdighet. För andra tas beslutet efter en upplevelse av något slag, vilket till exempel ses hos många muslimer i Mellanöstern som blir kristna efter att ha mött Jesus i sina drömmar. Och för ytterligare andra kan det vara av att de hört religionens budskap sedan barnsben och sedan själva valt att tro. Förutom dessa tre sätt finns det säkert minst ett tiotal andra sätt att komma fram till vilken religion man vill tillhöra.

Men med tanke på mängden religioner som finns därute, hur väljer man? Behöver man undersöka alla religiösa böcker för att veta vilken som är rätt? Och behöver man undersöka varje religion för att veta vilken som är sann? Om vi bara tar de fem största religionerna innebär det att en person skulle behöva jämföra kristendomen, mot islam, mot judendom, mot hinduism, mot buddhism. Det innebär då också att Bibeln behöver jämföras med Koranen, med Tanakh, med Vedaskrifterna och med Tripitaka.

Första steget i beslutet att välja vilken religion att tillhöra är att erkänna att alla religioner har exklusivistiska anspråk, dvs. att varje religion har trosuppfattningar som innebär att endast deras religion är sann och övriga religioner inte är det. I detta första steg ingår också att inse att alla religioner inte kan vara sanna samtidigt. Detta går lätt att undersöka genom att till exempel titta närmare på de anspråk som religionerna gör när det kommer till exempelvis synen på Gud/gudar, livets uppkomst, frälsning, efterliv m.m. Detta innebär till exempel att de monoteistiska religionerna (det finns bara en Gud) och polyteistiska religionerna (det finns flera gudar) säger emot varandra. Detta finner vi enkelt stöd för om vi utgår från logikens andra lag, motsägelselagen. Denna lag säger att två motsägelsefulla saker inte kan vara sanna samtidigt, till exempel kan det inte vara sant att jag både existerar och inte existerar samtidigt. Applicerat på religionsfrågan innebär det att religioner som menar att det bara finns en enda gud och religioner som menar att det finns flera gudar inte båda kan vara sanna samtidigt.

Ett annat exempel på att alla religioner inte kan vara sanna samtidigt är deras syn på frälsning. Om vi bara undersöker synen på det inom två av de monoteistiska religionerna, islam och kristendomen, ser vi att de har olika anspråk, som gör att inte båda kan vara sanna samtidigt. Islams syn, i stora drag, utgår ifrån att frälsning kommer ur att en människas onda gärningar är färre än dennes goda gärningar, likt en vågskål där de goda gärningarna ska väga tyngst. Kristendomen anser istället att frälsning inte kan komma från människan själv utan genom tron på Jesus Kristus, som anses vara Guds son. Tillgång till himlen (frälsning) kan alltså inte både komma från människan själv – som islam främst förespråkar (genom att göra fler goda än onda gärningar) -, och samtidigt inte komma från människan själv  – som kristendomen förespråkar (tron på Jesus som frälser). Förutom dessa två exempel finns det flera andra sätt att dra slutsatsen att alla religioner inte kan vara sanna samtidigt, och att de har trosuppfattningar som exkluderar att andra religioner också är sanna.

Det finns däremot flera vanliga liknelser som argumenterar för motsatsen, som menar att alla religioner egentligen är desamma i grunden. Det finns till exempel liknelsen om att “alla stigar leder till toppen av berget” eller liknelsen med elefanten och de blinda skötarna som beskriver olika delar av elefanten. Dessa liknelser lyckas fånga in att religioner har likheter men fallerar i att beskriva religioners olika trosuppfattningar på ett sanningsenligt och ärligt sätt. En känd apologet, Ravi Zacharias, beskrev det såhär “There are fundamental differences [between religions], at best there are superficial similarities. [However,] I often wrongly hear that all religions are fundamentally the same and superficially different.” Vad han beskriver är alltså samma sak som jag argumenterar för ovan: det finns likheter mellan religioner, men deras svar på grundläggande frågor är de djupgående olika – och därmed exklusiva varandra.

Så första steget mot att välja religion är att erkänna att alla religioner inte kan vara sanna samtidigt. Men för att välja religion, måste alla frågor jämföras för alla religioner? Är det ens möjligt att göra det? I nästa blogginlägg tänkte jag diskutera denna fråga lite närmare, och framförallt hur man kan undersöka trovärdigheten och sannolikheten för en religions sanningshalt. Men hur skulle du själv angripa denna fråga? Hur skulle du gå tillväga för att välja religion, om du inte redan gjort det? Finns det sätt som är bättre och sämre att göra det på?

8 kommentarer

  1. Johan Franzon 12 juni 2019 at 23:03

    Jag undrar lite över verbet ”väljer”. Är det verkligen så det går till? Har du specifikt ”valt” att inte tro på Poseidon? När och hur gjorde du i så fall det valet? Skulle du kunna ”välja” att göra det? Jag tror inte att jag skulle kunna göra det valet ens om mitt liv hängde på det – om låt säga en Poseidonfanatiker riktade en pistol mot mitt huvud och sa: ”Tro på Poseidon eller dö!” Jag skulle kunna ljuga för att rädda mitt liv. Men jag skulle inte tro.

    • Ola H 15 juni 2019 at 11:05

      Johan.
      Med tanke på din deterministiska syn så är det så förstår jag att du tror att du inte kan göra det valet precis som vilket annat val som helst.
      Men frågan blir då om du tror att du skulle kunna orsakas att börja tro på Poseidon.
      Det verkar som du inte tror det, varför?
      Tänker du dig att det inte omöjligt att hamna i en sådan orsakskedja för just Poseidon idag generellt eller att du eller din situation på något sätt är unik?
      Eller är det snarare att du menar att sannolikheten är låg att du hamnar i en sådan orsakskedja med tanke på att tron på Poseidon inte är särskilt utbredd?

      • Johan Franzon 15 juni 2019 at 23:31

        Jag skulle tro på Poseidon om det fanns tillräckligt övertygande skäl. Men jag skulle inte kunna göra det genom en viljeakt om sådana skäl saknas. Skulle du själv kunna använda den fria vilja som du hävdar att du har till att börja tro på Poseidon? Jag menar i princip. Jag förstår att du inte vill tro på Poseidon därför att du redan tror på en annan Gud.

        • Ola H 17 juni 2019 at 06:02

          Johan.
          Jag håller delvis med dig med om att jag inte heller skulle kunna tro på Poseidon utan goda skäl, men inte heller utan ett viljeval. Jag skulle t.ex. kunna tänka mig att jag principiellt skulle kunna välja att inte tro trots goda skäl (eller motsatsen). När det gäller tron på Gud tror jag att det inte ovanligt med människor som förnekar Gud trots goda skäl just för att dom inte vill.
          Utifrån din syn med orsaksstyrning och med tanke på din frågeställning, menar du trots allt att det finns någon situation du kan påverka med en viljeakt. Och i så fall vad är en skillnaden på en viljehandling och en reaktion på omständigheter?

    • Profilbild
      hajdimoche 16 juni 2019 at 11:44

      Hej Johan!

      Hm, inte helt hundra på om jag hänger med i din fråga (likt Olas kommentar).

      Men jag valde att tro på Jesus, så det var ett väldigt aktivt val för min del. Jag kan självklart inte tala för alla troende men jag tror absolut att de som aktivt söker sanningen i religionsfrågan (”religionsträsket”), kommer kunna välja att tro. Tro kommer sällan (om någonsin) ur intet, utan baseras oftast på information, fakta, observation mm. Vi har nog med bevis för att tro, men inte tillräckligt att verkligheten om andliga ting skulle vara ren vetskap för oss (t ex så ser vi inte gud). Hoppas det gav något svar på dina funderingar i alla fall!

      /Hajdi

      • Johan Franzon 16 juni 2019 at 13:36

        ”Tro kommer sällan (om någonsin) ur intet, utan baseras oftast på information, fakta, observation mm.”

        Det är precis detta jag menar. Vi tror inte på något genom att ”bestämma oss” för det. Det är ingen viljeakt.

        • Profilbild
          hajdimoche 13 december 2019 at 13:10

          Jag tror att tro (no pun intended) kan vara en viljeakt, t ex personen som ser att det finns goda kumulativa skäl till att tro på Jesus är rimligt och därmed bestämmer sig för att ge sig hän till tron, dvs. väljer att ta ett steg i tro om att tron på Jesus är sant. Jag har en sådan person i min omgivning t.ex. Var det något sånt du tänkte på?

          • Johan Franzon 13 december 2019 at 13:47

            Om det finns övervägande goda skäl att tro på Jesus så är ju saken klar. Ser inte varför religiösa föreställningar skulle skilja sig från andra föreställningar kring hur världen är beskaffad. Om det finns övervägande goda skäl att tro att jorden rör sig runt solen, så kommer jag att tro att så är fallet.

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Visa mer