Författare

Författare och filosof. Intresserad av apologetik, tro och vetenskap och gudsargument. Läs mer på Joachims föreläsarsida.

Om inlägget

Dela inlägget!

Är jag min hjärna? Bortom strikt materialism

Frågan om medvetandet har på senare tid väckt min nyfikenhet. Vad är jag? Är jag en själ som har en kropp eller är jag endast min kropp? Är mitt medvetande reducerbart till rent fysiska processer? Den överväldigande majoriteten kristna har genom historien hävdat att jaget inte är begränsat till kroppen utan också består av en själ som inte är identisk med kroppen, vilket tycks stödjas av både Jesus och Paulus (t ex: Luk 12:4-5, 23:43; Fil 1:23-24; 2 Kor 5:8). En strikt materialistisk syn på människan och medvetandet tycks alltså, åtminstone vid första anblick, vara svår att förena med en kristen världsbild, även om det faktiskt finns kristna materialister.1 Jag kommer här ge ett par skäl att tro att en materialistisk syn på människan inte är tillräcklig för att förklara hennes medvetande. Om detta är fallet ger det oss skäl att inte vifta bort idén om ett immateriellt medvetande (t.ex. själen) som en irrelevant förklaringsmodell redan på förhand. Jag utgår till stor del från två böcker av J.P. Moreland (kristen medvetandefilosof) och Raymond Tallis (ateist, läkare, neuroforskare och filosof).2

Materialism (även ”fysikalism”)

Med materialism menar jag ett synsätt som säger att allt som existerar är fysiska substanser, fysiska egenskaper och fysiska händelser (eng. Events). Några ytterligare definitioner är på sin plats:

  • En substans är ett bestående, enskilt ting, sominnehar egenskaper. Ett specifikt äpple är en substans; ett äpple är bestående i bemärkelsen att det kan förlora eller få nya egenskaper (t.ex. färg), men fortsätta att vara samma substans – nämligen ett äpple.
  • Egenskaper är oföränderliga och innehas av andra ting, t.ex. substanser. Ett äpple kan ha egenskapen att vara rött, som när äpplet ruttnar byts ut till egenskapen att vara brunt. Äpplets egenskaper kan bytas ut, men färgerna röd eller brun förändras inte.
  • En händelse betyder här antingen att en substans ändrar egenskaper (t.ex. äpplet byter färg) eller fortsätter att inneha en egenskap under en viss tid (t.ex. äpplet fortsätter att vara rött).

Utmärkande för just fysiska substanser, egenskaper och händelser är att de principiellt skulle kunna observeras av vem som helst – ingen har något särskilt ”företräde” när det kommer till att uppfatta t.ex. färgen på ett äpple. Människan är alltså enligt detta synsätt en enbart fysisk substans (hjärna, nervsystem, kropp), som har enbart fysiska egenskaper och i vilken enbart fysiska händelser äger rum. Detta är en monistisk syn på människan, till skillnad från en dualistisk syn på människan vilken säger att människan är både materiell och något mer. Det bör nämnas att det finns flera olika förklaringsmodeller för medvetandet bland materialister, men detta är i stora drag vad de har gemensamt.

”There is only one sort of stuff, namely matter – the physical stuff of physics, chemistry, and physiology – and the mind is somehow nothing but a physical phenomenon. In short, the mind is the brain … we can (in principle!) account for every mental phenomenon using the same physical principles, laws, and raw materials that suffice to explain radioactivity, continental drift, photosynthesis, reproduction, nutrition, and growth.” – Daniel Dennett3

Kritik av materialism

De flesta (om inte alla) materialistiska förklaringsmodeller hävdar att hjärnan och medvetandet är identiska eller åtminstone att medvetandet är något rent fysiskt inuti hjärnan. Det räcker inte att visa på en korrelation mellan ett tillstånd i min hjärna och ett mentalt tillstånd, eller att visa att dessa alltid hänger samman för att bevisa något av dessa påståenden – Även dualister förväntar sig samma resultat. Frågan är av filosofisk natur och inte strikt naturvetenskaplig. Ett filosofiskt tillvägagångssätt för att möjligtvis falsifiera (snarare än bevisa) en materialistisk förklaringsmodell är följande: Om något är sant, eller ens möjligtvis kan vara sant om medvetandet, som inte är sant eller möjligtvis kan vara sant gällande en fysisk substans, egenskap eller händelse (t.ex. hjärnan), då är materialismen falsk.4

För att illustrera detta, låt säga att Andreas och Elias tänker på en varsin karaktär ur Star Wars. För att lista ut vilken karaktär den andre tänker på börja de gissa på olika egenskaper hos denne. Andreas gissar att Elias karaktär är en människa, vilket stämmer. Elias gissar att Andreas karaktär är en man, vilket också stämmer. Än så länge skulle båda teoretiskt kunna tänka på samma karaktär – det skulle kunna vara sant att Elias karaktär är både människa och man. Men om Andreas nu gissar att Elias karaktär är en kvinna och han har rätt, då vet vi att Andreas och Elias inte tänker på samma karaktär. Varför? De har egenskaper som utesluter varandra – Karaktärerna kan inte vara identiska. Alltså, om vi kan hitta en egenskap hos medvetandet som hjärnan inte har eller möjligtvis kan ha, räcker det för att visa att de inte är identiska.

Tillbaka till hjärnan och medvetandet: Finns det då några exempel på egenskaper hos medvetandet som hjärnan inte har eller kan ha (eller tvärtom)? Några uppenbara egenskaper hos hjärnan är att den har färg, vikt, densitet och kan principiellt betraktas av andra. Mentala tillstånd däremot (t.ex. tankar, att ha ont etc.), verkar inte ha någon färg, vikt, densitet eller kunna betraktas av andra. Det verkar svårt att se hur mentala tillstånd ens skulle kunna ha dessa egenskaper. Det verkar alltså principiellt möjligt för min hjärna att inneha egenskaper som inte är principiellt möjliga för mitt medvetande att ha. Som någon sagt: ”Filosofer må ha tunga tankar – men de behöver inga nackstöd!”.

I många fall kan vi se att någon har ont, t.ex. på deras ansiktsuttryck, men vi kan inte se upplevelsen av att ha ont i sig. Hur avancerad vår magnetröntgen än blir, tycks det högst tveksamt att förvänta sig att det skulle gå att ”hitta” upplevelsen av smärta. Som mest verkar vi kunna förvänta oss att hitta det område i hjärnan som aktiveras när någon har ont. Men smärta är något som upplevs från ett första-personperspektiv och inte reducerbart till aktiviteten i hjärnan som en magnetröntgenkamera kan se på en datorskärm. Mina upplevelser är principiellt personliga och inte åtkomliga för någon annan – jag kan inte dela mitt första-personperspektiv med någon annan. Däremot är fysiska substanser, egenskaper och händelser principiellt åtkomliga för vem som helst att betrakta. Detta tyder på att mina mentala tillstånd, alltså mitt medvetande, inte är identiskt med min hjärna eller något fysiskt.

”… it is necessary only to point out that if you believe that the brain, or some small part of it, is the seat of consciousness then you are going to have to grant this bit of matter properties that no other material object – including most of the human nervous system, and perhaps all of the nervous system of some lower animals – possesses. You cannot be a materialist and ascribe to the brain the capability of making the material world present to itself.”5

Bortom materialism

Medvetandet tycks alltså inte vara identiskt med hjärnan eller av strikt fysisk natur, vilket rimmar illa med en rent materialistisk världsbild. Det tycks heller inte rimligt att förvänta oss att vetenskapliga framsteg ska lösa frågan helt. Detta ger oss en anledning att inte förkasta dualistiska förklaringar av medvetandet på förhand, inklusive den kristna idén om en immateriell själ. Raymond Tallis får ge oss slutordet om varför en materialistisk förklaringsmodell är en återvändsgränd i sökandet efter sanningen om oss själva:

”To seek the fabric of contemporary humanity inside the brain is as mistaken as to try to detect the sound of a gust passing through a billion-leaved wood by applying a stethoscope to isolated seeds. … If On the Origin of Species really were the last word on humanity, it could not have been written; and if our consciousness were totally explained by brain science, we would have had no brain science to explain it.”6

 

1T.ex. Peter Van Inwagen m.fl. För ett kort försvar av kristen materialism, se Lynne Rudder Baker, ”Christian Materialism in a Scientific Age”, https://people.umass.edu/lrb/files/bak11chris_mat.pdf (senast hämtad 2019-01-30).

2J.P. Moreland, What Is The Soul? Recovering Human Personhood in a Scientific Age, RZIM, Georgia, 2002 & Raymond Tallis, Aping Mankind, Rutledge, New York, 2016.

3Daniel Dennett, Consciousness Explained, s. 33, citerad i Tallis, s. 41. Tallis sågar för övrigt Dennetts boktitel (s. 103): ”… a book title that should have landed him in court, charged with breach of the Trade Descriptions act, for what this, his most famous, book offers is not Consciousness Explained, but Consciusness Evaded.”.

4Moreland, s. 15-16.

5Tallis, s. 103.

6Ibid., s. 11-12.

11 kommentarer

  1. Johan Franzon 31 januari 2019 at 01:56

    Hej och tack för din text!

    Om jag förstår dig rätt menar du att den avgörande frågan är huruvida tankar kan ha färg, vikt och densitet samt om de kan betraktas av andra. Eftersom du svarar nej på detta så bör vi betvivla att medvetandet endast kan förklaras utifrån materialistiska utgångspunkter eftersom det materiella har just färg, vikt och densitet samt kan betraktas av andra.

    När det gäller de första egenskaperna – färg, vikt och densitet – så tycker jag att det finns en hel del fenomen i den här världen som saknar en eller flera av dessa egenskaper, men som jag inte tror att någon för den sakens skull skulle klassa som tillhörande en annan verklighet. Luften saknar färg. Vissa elementarpartiklar saknar massa och bör därför heller inte kunna ge upphov till densitet. Det finns också många fenomen i den här världen som är emergenta: som framträder när enkla underliggande strukturer ger upphov till komplexa mönster. Så som exempelvis sker i biologiska processer. Eller historiska skeenden. Här är det ofta meningslöst att tala om färg, vikt eller densitet. Vilken densitet hade den franska revolutionen?

    Då återstår detta att egna tankar inte kan upplevas av andra. Som jag förstår argumentet är det just det unika i denna egenskap som utgör grunden för att betvivla att tankar tillhör den vanliga världen. Men att vissa fenomen har unika egenskaper kan, som jag ser det, inte i sig vara ett argument för att fenomenet skulle tillhöra en annan verklighet. Det finns exempelvis vissa fysikaliska fenomen som enbart visar sig när partiklar kollideras vid extremt höga hastigheter. Bör vi betrakta dessa fenomen som icke-materiella eftersom vi bara kan återfinna dem i mycket dyrbara laboratorier? Om svarta hål har de egenskaper som forskarna tror, så lär de ha egenskaper som inte finns någon annanstans än i just svarta hål. Är dessa unika egenskaper i så fall ett argument för att svarta hål tillhör en annan verklighet? Och hur unika kommer våra medvetanden att framstå om vi en vacker dag får artificiell intelligens som på alla relevanta punkter uppträder precis så som vi förväntar oss att medvetanden uppträder. Kommer vi då att anta att denna AI blivit icke-materiell? Redan idag finns det AI som kan göra bättre strategiska val än människor när det gäller att lösa vissa problem. Utvecklingen här verkar gå i raketfart.

    För mig verkar det mycket troligt att medvetandet är ett emergent fenomen.

    Mvh Johan

    • Profilbild
      joachimarting 31 januari 2019 at 09:39

      Hej Johan, tack för din kommentar och ditt fina bemötande!

      Du har helt rätt i att det finns massor av fysiska saker som inte har vikt, färg, densitet etc. Min poäng gällde specifikt hjärnan: Om hjärnan har egenskaper (vikt, färg osv.) som medvetandet inte har eller kan ha, då tyder det på att de inte är identiska (utifrån Leibniz identitetsprincip. Till vilken grad principen gäller är omdiskuterat. https://plato.stanford.edu/archives/win2016/entries/identity-indiscernible/).
      Om hjärnan är orsaken till medvetandet, betyder det också att de inte är identiska: Om A ger upphov till B, så är A inte identiskt med B.

      Jag hävdar alltså inte att det är på grund av att medvetandet har unika egenskaper som det inte kan vara immateriellt, utan att medvetandet på grund av dess egenskaper inte är identiskt med hjärnan och alltså inte reducerbart till hjärnmassa, nervimpulser osv.

      Frågan här hamnar nog kring vad som utgör en fysisk egenskap. Egenskapsdualister hävdar ju att hjärnan har ”mentala” egenskaper som inte är fysiska, men att det fortfarande endast existerar fysiska substanser. Jag argumenterar inte emot ett sådant synsätt i denna artikel utan mot ett strikt materialistiskt synsätt där endast fysiska substanser, egenskaper och händelser existerar. Är osäker på vilken kategori emergentismen egentligen passar in. Den skulle ju teoretiskt sett både kunna vara materialistisk eller egenskaps/händelsedualistisk tycks det som.

      J.P. Moreland skriver bl a såhär (s. 11) om fysiska egenskaper, hur tänker du?
      ”No material thing presupposes or has reference to consciousness for it to exist or be characterized. You will search in vain through a physics or chemistry textbook to find consciousness included in any description of matter. A completely physical description of the world would not include any terms that make reference to or characterize the existence and nature of consciousness.”

      Mvh,
      Joachim

      • Johan Franzon 31 januari 2019 at 22:36

        Tack för svar och vänligt bemötande!

        Jag tror att poängen med emergenta fenomen är just detta att de inte går att reducera till sina underliggande enklare beståndsdelar. Du hittar inte ”mönstret” på mikronivån, utan först när du zoomar ut och ser hur mikrodelarna samverkar på ett visst sätt. Vad gäller hjärnan: du hittar inte ”mönstret” på molekylnivån eller ens på neuronnivån, utan först när du zoomar ut och ser hur neuronerna samverkar. Så jag gissar att din tanke kring icke-identitet går att förena med detta.

        Du frågade vad jag tänker om citatet från Moreland. Lite svårt att svara på eftersom jag inte riktigt vet sammanhanget. Men två tankar i alla fall. Först angående inledningen: ”No material thing presupposes or has reference to consciousness for it to exist…” Borde inte Moreland anse att hela universum har Gud att tacka för sin tillkomst? Sedan ställer jag mig generellt undrande till den övergripande tesen att medvetanden inte kan ingå i en komplett beskrivning av den fysiska verkligheten. Han tycks mena att en sådan beskrivning måste hålla sig på mikronivån, dvs bara ange värden hos partiklar och fält. Jag tror inte att alla fysiker håller med om detta. En fysiker som David Deutsch tror jag skulle opponera sig.

        Mvh Johan

        • Profilbild
          joachimarting 2 februari 2019 at 11:29

          Någon har rekommenderat att man bör läsa minst dubbelt så mycket som man debatterar online (även om det kanske är svårt att kalla detta en debatt). Verkar som ett gott råd oavsett.

          Tänker definitivt läsa mer om emergentism, identitetsprincipen och reduktionism.

          Tack för dina tankar Johan, alltid lärorikt att bli utmanad!

          ”Iron sharpens iron, and one man sharpens another” – Ords. 27:17

          Mvh,
          Joachim Arting

          • Johan Franzon 2 februari 2019 at 12:17

            Tack själv! Nej, ingen debatt. Jag tyckte att din text var intressant och ville bidra med några egna tankar.

            Mvh Johan

  2. Annie Svensson 1 februari 2019 at 13:34

    Hej Joachim!

    Tack för en tankeväckande text! Jag kommer att ta upp några av dina påståenden som jag funderar över.

    Kontakt mellan det materiella och det icke-materiella

    Om jag förstått dig rätt, så argumenterar du för att det du kallar ”själen” är identisk med medvetandet. Och att detta Själ/medvetande inte ”är något rent fysiskt inuti hjärnan”. Du skriver också att: ”jaget inte är begränsat till kroppen utan också består av en själ som inte är identisk med kroppen”. Vidare hävdar du: ”Medvetandet tycks alltså inte vara identiskt med hjärnan eller av strikt fysisk natur.” Du benämner detta som en dualistisk syn på människan. Du tycks mena att människan består av två delar, som är olika varandra. När jag försöker se ditt förslag framför mig, så tänker jag mig människan som en cirkel. Det du kallar själen skulle då vara en del av cirkeln som tydligt skiljer sig från det rent fysiska. Jag ser framför mig en tårtbit (som kan uppta mindre eller större mängd av cirkeln, beroende på hur man tänker sig det). Det jag funderar över här är hur den här tårtbiten står i kontakt med sin fysiska omgivning? Hur, rent konkret, går det till när något icke-materiellt kommunicerar med något materiellt? (jag är medveten att bilden av tårtbiten bara är ett påhitt av mig. Du kanske har något bättre förslag?)

    Relationen till Gud

    Om vi utgår från cirkeln med tårtbiten igen, så funderar jag också på hur din bild av Gud ser ut? Jag är inte på det klara med hur du tänker dig själens relation med Gud. Men att det dualistiska förslaget du presenterar verkar ha med Gud att göra är klart. Du skriver: ” Den överväldigande majoriteten kristna har genom historien hävdat att jaget inte är begränsat till kroppen utan också består av en själ som inte är identisk med kroppen”. Om man ansluter sig till en mer panteistisk syn på Gud, att Gud finns närvarande i allt och alla, blir det inte så svårt att förstå. Tårtbiten är en del av Gud. Men om man ser Gud som mer avgränsad och inte överallt, och bestående av en helt annorlunda substans, så väcks frågan: På vilket sätt hänger tårtbiten samman med Gud? Hur står den i kontakt? Om den nu gör det? Det jag undrar över är alltså tårtbitens konkreta relation med Gud. (och även abstrakta fenomen borde i någon mån kunna åskådliggöras i konkreta termer). Är Gud helt oberoende av den materiella världen?

    Själen

    Du skriver: ”Utmärkande för just fysiska substanser, egenskaper och händelser är att de principiellt skulle kunna observeras av vem som helst”. Detta är alltså inte din beskrivning av själen. Du skriver vidare:
    ”De flesta (om inte alla) materialistiska förklaringsmodeller hävdar att hjärnan och medvetandet är identiska eller åtminstone att medvetandet är något rent fysiskt inuti hjärnan.” Detta är alltså inte heller din beskrivning av själen. Och här kommer något intressant – medvetandet. Du verkar likställa själen med medvetandet, som jan nämnde ovan. Du skriver: ”Tillbaka till hjärnan och medvetandet: Finns det då några exempel på egenskaper hos medvetandet som hjärnan inte har eller kan ha (eller tvärtom)?” Men det verkar ändå inte riktigt vara så du menar. Du skriver: ”Det verkar alltså principiellt möjligt för min hjärna att inneha egenskaper som inte är principiellt möjliga för mitt medvetande att ha.” Nåväl, det är väl det jag döpt till tilltårtbiten som avses här, om än osynlig. Frågan blir då hur denna del av oss ger sig till känna. Hur kan vi veta att den finns där? Du skriver: ”Mentala tillstånd däremot (t.ex. tankar, att ha ont etc.), verkar inte ha någon färg, vikt, densitet eller kunna betraktas av andra. Det verkar svårt att se hur mentala tillstånd ens skulle kunna ha dessa egenskaper.” Du skriver även: ”I många fall kan vi se att någon har ont, t.ex. på deras ansiktsuttryck, men vi kan inte se upplevelsen av att ha ont i sig. Hur avancerad vår magnetröntgen än blir, tycks det högst tveksamt att förvänta sig att det skulle gå att ”hitta” upplevelsen av smärta.”Att ha ont är alltså ett specifikt uttryck som du nämner som själens uttryck. Att kunna känna smärta är något som vi delar med de flesta andra varelser på jorden. Så om jag förstår dig rätt, så är även ”tårtbiten” något vi har gemensamt med dem?

    Ensamheten

    Nästa steg i din argumentation är första-personperspektivet. Du skriver: ”Men smärta är något som upplevs från ett första-personperspektiv och inte reducerbart till aktiviteten i hjärnan som en magnetröntgenkamera kan se på en datorskärm. Mina upplevelser är principiellt personliga och inte åtkomliga för någon annan – jag kan inte dela mitt första-personperspektiv med någon annan.” Här handlar det om hur vi kan få kunskap om världen. Även om mycket av det du skrivit vittnar om en ontologisk utgångspunkt, så föreslår jag att vi istället betraktar frågan om tårtbiten som en kunskapsteoretisk fråga. Jag kan visserligen förstå att frågan om hur vi skaffar oss kunskap om världen kan bli mindre viktig, om vi tar till oss en religiös världsbild där det från Gud kommer bud om hur vi ska uppföra oss mot varandra. Detta jämfört med om vi själva måste skaffa oss denna kunskap – för att skapa moraliska principer att leva efter. Men ändå. Utgångspunkten att det finns en möjlighet att vi som medveta varelser ändå kunna få tillgång till kunskap om omvärlden kan vara en väg ut ur denna situation. Hur vi ser på gränser aktualiseras också här. Är de ogenomsläppliga, konstruerade eller porösa? Vad finns utanför cirkeln med tårtbiten på bilden jag skapat? Ensamheten? Gud? Eller alla andra?

    Vänligen,
    Annie Svensson

    • Profilbild
      Martin Walldén 1 februari 2019 at 21:09

      Vilka spännande funderingar dina tankar gav upphov till hos mig!

      Kul och intressant! / Martin Walldén

    • Profilbild
      joachimarting 2 februari 2019 at 10:36

      Hej Annie. Du ställer många svåra och intressanta frågor, tack för det!

      Min ansats var här inte att presentera en egen syn på medvetandet utan att ge ”ett par skäl att tro att en materialistisk syn på människan inte är tillräcklig för att förklara hennes medvetande”. Det som bekant enklare att kritisera något annat synsätt än att försvara ett eget. :)
      Det kanske förklarar varför jag inte ger några svar på flera av dina frågor i texten.

      Huruvida själen från ett kristet perspektiv ska ses som identiskt med medvetandet är en spännande fråga men jag har inte några djupare reflektioner att erbjuda i dagsläget.

      ”Hur, rent konkret, går det till när något icke-materiellt kommunicerar med något materiellt?”
      Ingen aning!

      ”Relationen till Gud”
      Här måste jag återigen beklaga att jag inte har några djupare reflektioner att erbjuda i dagsläget.

      ”Själen”
      Här verkar du missförstått min ansats. Jag försöker endast visa att medvetandet inte är identiskt med hjärnan genom att påpeka att både medvetandet och hjärnan har egenskaper som den andra inte har. Huruvida svaret ligger i t.ex. substans-, egenskaps- eller händelsedualism lämnar jag helt öppet.

      ”Att kunna känna smärta är något som vi delar med de flesta andra varelser på jorden” Här snuddar du vid en intressant frågeställning. J.P. Moreland hävdar att även djur har själar och att detta historiskt varit majoritetsuppfattningen bland kristna (även om människans själ skiljer sig något från djurens). Har dock inte läst tillräckligt för att fälla något eget omdöme.

      ”Här handlar det om hur vi kan få kunskap om världen.”
      Här försöker jag endast ge ännu ett exempel på att medvetandet har egenskaper som min hjärna eller fysiska egenskaper i allmänhet inte har eller ens verkar kunna ha (vilket tyder på att de inte är identiska.). Den kunskapsteoretiska frågan är mycket intressant, men den går utanför detta inlägg.

      Tack för din kommentar!

      Mvh,
      Joachim

      • Annie Svensson 2 februari 2019 at 14:20

        Tack själv för en mycket intressant text! Hoppas att du skriver fler i framtiden!

        Vänligen,
        Annie Svensson

  3. […] här en länk till det första inlägget, om strikt materialism, medvetande med […]

  4. […] mitt förra inlägg doppade jag lilltån i det gigantiska havet som kallas medvetandefilosofi och gav ett par exempel […]

kommentarer är stängda.

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Visa mer