Pekar naturvetenskapen på Gud?
Vissa säger nej och andra säger ja.
I denna artikel kommer (1) naturvetenskapens perspektiv, (2) de centrala fynden från 1900-talet och (3) förklaringarna till fynden att beskrivas.

1 Perspektiv

Perspektiven kommer nu beskrivas.
Bland naturvetare finns det två huvudperspektiv; ett teistiskt perspektiv och ett ateistiskt materialistiskt perspektiv¹.

1.1 Ateistiska materialistiska världsbilden

I det ateistiska materialistiska världsbilden, har allting sitt ursprung i materia och energi, som är eviga och självexisterande. Den första cellen uppkom slumpmässigt genom att materia och energi kom samman, vilket i sin tur producerade intelligenta varelser med ett Gudsbegrepp. I denna världsbild är Gud inbillad. Människan skapade Gud. Exempel på ateistiska materialister inkluderar bland annat Karl Marx, Sigmund Freud, Carl Vogt, Ludwig Feuerbach, Friedrich Engels och Jacob Moleschott.

1.2 Teistiska världsbilden

I den teistiska världsbilden kommer allt från en redan existerande medveten transcendent varelse med stor kraft och intellekt . Här är Gud verklig. Gud skapade människan under detta perspektiv. I den teistiska världsbilden, kan Gud definieras som en transcendent, orsakad kännande varelse, som är utanför tid och rum². Den teistiska världsbilden inkluderar deism och teism. Båda accepterar en Gud. Naturvetenskapens förgrundsgestalter accepterade Gud för de såg beläggen för Guds existens. Naturvetenskapens förgrundsgestalter hade bibliska antaganden, som informerade deras naturvetenskapliga projekt³.
Deras bibliska antaganden inkluderar följande:

1. De antog att naturen hade lagar och lagar behöver en lagstiftare och lagupprätthållare, nämligen Gud.
2. De antog att naturen var begriplig. Liksom det finns en bok om Skriften (Bibeln) finns det en bok om naturen; d.v.s. naturen är begriplig. Om naturen är begriplig, är förväntningen att det mänskliga sinnet kan förstå ordningen i naturen, eftersom naturen och det mänskliga sinnet skapades av ett rationellt intellekt, nämligen Gud.

Exempel på några med en teistisk världsbild är Isaac Newton, Leonardo da Vinci, Carl von Linné, Michael Faraday, James Clerk Maxwell och Freeman Dyson.

2 Naturvetenskapliga upptäckter

De centrala upptäckterna kommer nu att beskrivas.
De centrala upptäckterna från 1900-talet inkluderar (1) universums början, (2) finjustering och (3) information i DNA.

2.1 Universums början

Beläggen för universums början inkluderar följande:
1. Överflöd av lätt viktade element från observationsastronomi. Detta är empiriska belägg⁴.
2. Det röda skiftet från observationsastronomi. Detta är empiriska belägg⁵.
3. Det blå skiftet från observationsastronomi. Detta är empiriska belägg⁵.
4. Den kosmiska bakgrundsstrålningen från observationsastronomi. Detta är empiriska belägg⁶.
5. Termodynamikens andra lag⁷.
6. Ekvationen för allmän relativitet⁸.
7. Ekvationen för speciell relativitet⁹.
8. Hawking-Penroses singularitetssats¹⁰.
9. Borde-Guth-Vilenkins singularitetssats¹¹.
10. Låga initiala entropin från observation astronomi. Detta är empiriska belägg¹².
11. Kvantmekanismernas instabilitet ¹³.

Den sekulära forskaren Alexander Vilenkin sa följande: ”Med bevisen nu på plats kan kosmologer inte längre gömma sig bakom möjligheten av ett tidigare evigt universum. Det finns ingen flykt: de måste möta problemet med en kosmisk början.”¹⁴

2.2 Finjustering

Finjustering hänvisar till en ensemble av osannolika parametrar som resulterar i en särskild funktion eller ett särskilt resultat. Beläggen för finjustering inkluderar de antropiska konstanterna. Antropiska konstanter är mycket exakta och ömsesidigt beroende miljöförhållanden, som gör det möjligt för livet att blomstra¹⁵.

Exempel på antropiska konstanter inkluderar följande, för att nämna några:
1. Syrenivån, som måste vara precis rätt.
2. Den atmosfäriska transparensen, som måste vara helt rätt.
3. Månens och Jordens gravitationsinteraktion, som måste vara helt rätt.
4. Koldioxidnivån, som måste vara helt rätt.
5. Universums exakta expansion, som måste vara helt rätt.
6. Centrifugalkraften, som måste vara helt rätt.

Vi lever i ett så kallat Guldlock-universum, där fysikens grundläggande krafter har precis rätt styrkor, där universums kontingenta egenskaper har precis rätt egenskaper och där den initiala fördelningen av materia och energi i universums början uppvisade precis rätt konfiguration för att göra livet möjligt.¹⁶ Dessa sammantagna fakta har blivit kända som finjusteringsproblemet.

För att använda en analogi, skulle det vara som att få jackpotten på lotteriet – femton gånger – i rad. Realistiskt sett, kan detta bara hända om någon har manipulerat systemet och fuskat.

Om något inte är finjusterat, då bör det ha en hög räckvidd för att uppstå.
Om något är finjusterat, då bör det ha en låg räckvidd för att uppstå.

Den världsberömde fysikern Stephen Hawking sa följande: ”Om universums totala densitet ändrades med så lite som 0,0000000000001 procent, skulle inga stjärnor eller galaxer kunna bildas.” ¹⁷

Stephen Hawking sa också följande: ”[D]e värdena för dessa siffror verkar ha justerats mycket fint för att möjliggöra livets uppkomst.” ¹⁸

2.3 Information i DNA

Belägg för informationen i DNA inkluderar upptäckten av DNA:s dubbelhelixstruktur, dess mekanism för överföring och dess komplexa informationslagringssystem.

Forskaren Francis Crick sa följande: ”Information betyder här den exakta sekvensbestämningen, antingen av baser i nukleinsyran eller av aminosyrarester i proteinet”¹⁹

På internet, cirkulerar ett motargument som säger att DNA inte är en kod eller ett program. Detta argument är helt falskt. Vad är ett program? Ett program är en sekvens av kodade instruktioner som kan infogas i en mekanism.²⁰ DNA innehåller en uppsättning instruktioner för att göra proteiner.²¹ Därför är DNA ett program.

Forskaren Francis Crick, som fick Nobelpriset för att ha upptäckt dubbelhelixstrukturen hos DNA, sa följande: ”Denna [nukleotid] sekvens är en (enkel) kod för aminosyrasekvensen för ett visst protein”²²

Till och med Bill Gates, grundaren av Microsoft, sa att ”DNA är som ett datorprogram men mycket,
mycket mer avancerad än någon mjukvara som någonsin skapats”²³ Att förneka att DNA är ett program
kan jämföras med att förneka att jorden är rund.

På internet cirkulerar ett motargument att DNA inte bär information och att den genetiska koden inte är ett språk. Detta argument är helt falskt. Konsensus inom forskningen är att DNA bär information och att den genetiska koden är ett språk. Detta kan man läsa om i alla naturvetenskapliga läroböcker.

Forskarna Alberts et al. säger följande: ”Omvandlingen av informationen i [m]RNA representerar en översättning … till ett annat språk”²⁴

Forskarna Mukai et al. säger följande: ”Den genetiska koden – [är] språket som används av celler för att översätta deras genom till proteiner” ²⁵

På internet cirkulerar ett motargument att naturligt urval kan redogöra för den genetiska koden. Detta argument är helt fel. Naturligt urval kan avgöra vilken genetisk sekvens som finns kvar i genpoolen.²⁶ Den genetiska sekvensen är unik för varje organism. Naturligt urval kan inte förklara för den genetiska koden, som är universell för alla organismer. Det finns ingen materialistisk förklaring för den genetiska koden. En materialistisk förklaring var panspermia hypotesen, men den förklaringen visade sig vara otillräcklig.

På internet cirkulerar ett motargument som säger att evolutionen kan förklara den genetiska koden. Detta argument är helt fel. Den genetiska koden föregår evolutionen.²⁶ Därför är det omöjligt för evolutionen att redogöra för den.

På internet cirkulerar ett annat motargument som säger att Miller-Urey-experimentet kan förklara informationen i DNA. Detta argument är helt falskt. Miller-Urey-experimentet ägde rum i en konstgjord miljö, som inte är generaliserbar till förhållandena för universums början.²⁸

Forskaren Michael Denton sa följande: ”Med tanke på hur den prebiotiska soppan hänvisas till … kommer det som något av en chock att inse att det inte finns något positivt belägg för dess existens”²⁹

Ett annat motargument som cirkulerar på internet säger att Spontaneous Generation Theory (sv. uralstring) kan förklara informationen i DNA. Detta argument är helt falskt. Spontaneous Generation Theory var en materialistisk teori som hävdade att levande organiskt material kunde komma ur ickelevande oorganiskt material genom en materiell orsak. Spontaneous Generation Theory motbevisades av Louise Pasteur på 1800-talet med hjälp av sitt svanhals flask experiment.³⁰

Forskaren Paul Davies sa följande: ”Den spontana generationen av liv … är en löjligt osannolik händelse”³¹

På internet finns ett motargument att informationen i DNA kan komma fram slumpmässigt från sina byggstenar. Detta argument är helt falskt. För det första, finns det inte tillräckligt med tid, eftersom tiden och resurserna är begränsade³². För att använda en jämförelse, skulle det vara som att ha ett gäng apor som försöker skriva Shakespeares sonetter – i en ubåt. Förr eller senare kommer syret att ta slut i ubåten och aporna kommer att dö innan de skriver sonetter och aporna kommer att misslyckas. Det kan inte ske slumpmässigt under dessa förhållanden. För det andra, säger den nya generaliserade andra lagen att ökad komplexitet av biologiska strukturer kommer aldrig bildas slumpmässigt med tidens gång³³. För det tredje, finns det begränsningar i naturlagarna, som förhindrar till exempel ett element med 200 protoner eller en kolisotop med 53 neutroner, från att dyka upp naturligt av en slump. I naturen, slumpmässiga interaktioner leder inte nödvändigtvis till obegränsade resultat.

Ett annat motargument är att naturen har informationsspärrar. Detta argument är helt falsk. Den initiala information som behövs för att göra valet överstiger alltid alla möjliga vinster information³⁴. Naturliga informationsspärrar finns INTE.

3 Förklaringar

De föreslagna förklaringarna till fynden kommer nu att beskrivas.

Förklaringarna av fynden inkluderar (1) multiversumshypotesen, (2) kvantkosmologi, (3) panspermiahypotesen och (4) Gudshypotesen.

3.1 Multiversumshypotesen

En möjlig förklaring är multiversumshypotesen, som är en materialistisk förklaring. Multiversumshypotesen försöker redogöra för finjusteringen. Multiversumshypotesen säger att flera universum existerar, där finjustering är resultatet av ett kosmiskt lotteri.

Om multiversumshypotesen är falsk, behöver finjustering en finstämmare, som är transcendent eftersom finjustering kom till vid universums början, vilket per definition måste vara Gud. Om multiversumshypotesen är sann, krävs underliggande universumgenererande mekanismer, där en är baserad på strängteori och en är baserad på inflationskosmologi. Dessa mekanismer måste själva vara finjusterade för att producera andra universum. Detta innebär att multiversumshypotesen förutsätter oförklarad finjustering och kan inte förklara alla finjusterade parametrar. Detta innebär att finjustering kräver en finjusterare, nämligen Gud.

Stephen Hawking sa följande: ”Det skulle vara mycket svårt att förklara varför universum skulle ha börjat på just detta sätt, förutom som handlingen av en Gud som hade för avsikt att skapa varelser som oss.”³⁵

Isaac Newton sa följande: ”Detta vackraste solsystem, planeter och kometer, kunde bara utgå från råd och välde från en intelligent och kraftfull Varelse.”³⁶

Forskare som blev övertygade om Guds existens på grund av finjustering inkluderar följande:

1. Fred Hoyle, som var en sekulär vetenskapsman och en försvarare av steady-state modellen. Fred Hoyle sa följande: ”En sund tolkning av faktan antyder att ett superintellekt har lekt med fysiken, såväl som med kemin och biologin”³⁷

2. Francis Collins, som var en sekulär vetenskapsman och var ledare för Human Genome Project samt ledare för National Institutes of Health och grundaren av stiftelsen Biologos Foundation. Han blev så småningom också kristen i ljuset av de historiska beläggen.³⁸

3. Richard Smalley, som var en sekulär vetenskapsman och fick Nobelpriset i kemi. Så småningom blev han också kristen.³⁹

4. Brian Miller, som var en sekulär vetenskapsman. Så småningom blev han också kristen i ljuset av de historiska beläggen.⁴⁰

5. Gunter Bechly, som var en sekulär paleontolog. Han blev så småningom även kristen i ljuset av de historiska beläggen.⁴¹

6. Sy Garte, som var en sekulär vetenskapsman och var tredje generationens marxist med rötter i Sovjetunionen. Genom vetenskapliga undersökningar blev han deistisk agnostiker. Han blev senare också en kristen.⁴²

På internet finns motargumentet att finjustering kan förklaras helt av en slump, eftersom högst osannolika händelser inträffar av en slump, såsom att dra kort ur en kortlek. Detta argument är helt falskt. Finjustering har en hög osannolikhet och har komplexa ordnade resultatet, där det finns speciell potential. Att dra kort ur en kortlek har ingen speciell potential⁴³. Detta är skillnaden. För att använda en jämförelse, att vinna jackpotten på lotteriet – femton gånger – i rad, kan realistiskt sett bara hända om någon har manipulerat systemet och fuskat.

Ett annat motargument kallas den svaga antropiska principen, som säger att eftersom människan varelser är vid liv för att observera universum, är förhållandena förväntade. Detta argument är helt falskt. Medan levande människor för att observera universum är att förvänta sig, är de exakta förhållandena som är nödvändiga för livet extremt osannolika och överraskande. De exakta förutsättningarna för livet kräver en förklaring, precis som hur en byggnad i brand kräver en förklaring till brandens närvaro.

På internet finns ett motargument att M-teorin kommer förklara finjusteringen. Detta argument är helt falskt. M-teorin misslyckas med att förutsäga finjusteringen, eftersom den tillåter en stor räckvidd och förutsätter elva dimensioner⁴⁵.

Ett annat motargument är att finjustering är resultatet av fysisk nödvändighet. Detta är helt falskt. Det finns inga belägg för den fysiska nödvändigheten. Den sekulära vetenskapsmannen Paul Davies sa följande: ”Det finns inte ett dugg av bevis för att universum är logiskt nödvändigt”.

3.2 Kvantkosmologi

En annan förklaring är kvantkosmologi, som är en materialistisk förklaring. Kvantkosmologin försöker redogöra för universums början, där den säger att universums början uppstod från kvantmekanismer.

Om de kvantkosmologiska modellerna är falska, behöver universums början en orsak enligt kausalitetsprincipen, som är utanför tid och rum och energi, eftersom tid och rum och energi uppstod bara vid början. En transcendent orsak, för att vara exakt. Detta är per definition Gud. Om de kvantkosmologiska modellerna är sanna, finns det i huvudsak en matematisk verklighet före det materiella universumet. Och matematik finns bara i sinnets medvetande. Detta betyder att det före det materiella universum fanns en transcendent intelligent orsak utanför tid och rum och energi. Detta är per definition Gud.

I ett drag av ärlighet frågade Alexander Vilenkin följande: ”Lagarna uttrycks i form av matematiska ekvationer. Om matematikens medium är sinnet, betyder det då att ett sinne borde föregå universum?”⁴⁶

Forskare som blev övertygade om Gud på grund av universums början inkluderar följande:

1. Albert Einstein, som fick nobelpriset i fysik.
   Einstein sa följande: ”Jag är inte ateist, och jag tror inte att jag kan kalla mig panteist.”⁴⁷
   Einstein sa också följande: ”Ju mer jag studerar vetenskap, desto mer tror jag på gud.”⁴⁸
   I sin biografi om Einstein skrev Walter Isaacson om ”[Einsteins] tro på … [ett] deistiskt Gudsbegrepp.”⁴⁹Astrofysikern Hugh Ross sa följande: ”Jag är ledsen över att ingen någonsin erbjöd Einstein den tydliga, bibliska lösningen på den paradox han ställde upp … [och] att Einstein inte levde tillräckligt länge för se ackumuleringen av de naturvetenskapliga beläggen för en personlig, omtänksam Skapare”⁵⁰
2. Robert Jastrow, som var en sekulär vetenskapsman och chef för NASA:s Goddard Institute for Space Studies.Robert Jastrow sa följande med hänvisning till den kosmiska början:
   ”Astronomer finner nu … att världen började abrupt i en skapelseakt … Att det finns vad jag eller någon skulle kalla övernaturliga krafter i arbete nu, tror jag, är ett vetenskapligt bevisat faktum.”⁵¹Robert Jastrow sa också följande med hänvisning till den kosmiska början:
   ”[Vetenskapsmannen] har bestigit okunnighetens berg … [och] han hälsas av ett gäng teologer som har suttit där i århundraden.”⁵²
3. Allan Sandage, som var en sekulär vetenskapsman och Edward Hubbles protegé. Han blev så småningom kristen efter att bland annat ha sett hur universums början förutspåddes av Första Moseboken.⁵³
4. Hugh Ross, en astrofysiker som var sekulär som tonåring. Han blev så småningom kristen efter att ha kritiskt granskat världsreligionerna.⁵⁴ Han leder idag organisationen Reasons To Believe som har verkat i 35 år för att hjälpa folk se hur den bibliska världsbilden och vetenskapen pekar på samma mål, Gud.
5. Sarah Salviander, som var en sekulär astrofysiker och uppfostrades av socialistiska föräldrar i en sekulär kultur. Hon blev så småningom kristen i ljuset av de historiska beläggen.⁵⁵
6. Michael Egnor, som var en sekulär neurokirurg och blev också kristen.⁵⁶

På internet finns ett motargument att naturlagarna tillåter universum att skapa sig självt. Detta argument är helt falskt. Det är en filosofisk missuppfattning och ett kategoriskt misstag. Lagarna är beskrivande, inte föreskrivande. Därför kan lagarna inte ge en orsak.⁵⁷

Ett annat motargument är den oscillerande universumsmodellen. Denna modell har flera problem. För det första, finns det ingen rimlig mekanism för att förklara de successiva återexpansionerna av universum efter gravitationskollapser. För det andra, stöter modellen på allvarliga problem med termodynamikens andra lag.⁵⁸ För det tredje, tyder de nyare astronomiska mätningar på att universum har en masstäthet som är lägre än den så kallade kritiska densiteten som krävs för att stoppa universums expansion, vilket innebär att universum aldrig kommer att kollapsa igen.⁵⁸ För det fjärde, accelererar expansionen.

Fråga – Kräver alla empiriskt stödda kosmologiska modeller en början? Svaret är ja. Alla empiriskt stödda kosmologiska modeller kräver en början. En modell utan empiriska belägg är inget annat än hitte-på.

3.3 Panspermia hypotesen

En annan förklaring är panspermia-hypotesen, som är en materialistisk förklaringsmodell som försöker redogöra för informationen i DNA. Panspermia-hypotesen säger att en icke-transcendent designer, nämligen en rymdvarelse, sådde ursprunget till biologisk information.

Om panspermia är falsk, behöver ett program en programmerare, som är transcendent, eftersom information i DNA fanns i början av universum. En transcendent varelse med andra ord, nämligen gud. Om panspermia är sann, fröade en icke-transcendent varelse, nämligen en rymdvarelse, ursprunget till biologisk information. Denna rymdvarelse måste bestå av enklare organismer och vara närvarande i början av universum, vilket betyder att rymdvarelse behöver en yttre orsak för att existera. Denna yttre orsak är per definition gud.”

Akademikern Antony Flew sa följande: ”Förmodlingen trodde Darwin själv att livet var mirakulöst sått …av Gud”⁶⁰.

Antony Flew sa också följande: ”Darwin själv … påpekade att hela hans argument började med en varelse som redan hade reproduktionsförmåga”⁶¹.

Forskare som blev övertygade om Gud, på grund av informationen i DNA, inkluderar följande:

1. Antony Flew, som var världens ledande ateistiska filosof.
   Antony Flew sa följande: ”Jag tror nu på Gud … Jag tror nu att det [evidensen] pekar på en kreativ intelligens nästan helt på grund av DNA undersökningarna.”⁶²

2. Dean Kenyon, som var en sekulär vetenskapsman som blev kristen. Han förkastade sin egen teori om biokemisk predestination.⁶³

3. Richard Lumsden, var en sekulär vetenskapsman som vann det högsta världspriset för parasitologi. Så småningom blev han också kristen.⁶³

4. John C. Sanford, som var en sekulär vetenskapsman och meduppfinnaren till genpistolen. Han blev så småningom även kristen.⁶⁵

5. Fazale Rana, som var en agnostisk biokemist. Också han blev kristen.⁶⁶

6. Salvador Cordova, som var en agnostisk vetenskapsman och blev känd efter att ha dykt upp på omslaget till den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Nature. Han blev så småningom kristen i ljuset av de historiska beläggen.⁶⁷

Ett motargument är att den hypotetiska lagen som kallas komplexitetens framväxande lag kan förklara ursprunget till information i DNA. Detta argument är helt falskt. Denna förklaring har flera problem. För det första har den inga empiriska belägg. För det andra bryter den mot statistisk termodynamik. För det tredje bryter den mot informationsteorin.

Ett annat motargument handlar om RNA-världshypotesen. Detta argument är irrelevant och är ett villospår när det gäller informationen i DNA, eftersom denna hypotes bara förklarar vad som händer EFTER att informationen är närvarande. RNA bär fortfarande information.

Ett annat motargument handlar om förekomsten av skräp-DNA. Detta argument är irrelevant och är ett villospår när det gäller informationen i DNA, eftersom det förutsätter närvaron av information. Skräp-DNA innehåller fortfarande information. Skräp-DNA-argumentet används mot dem som försöker ersätta de evolutionära mekanismerna – och INTE informationen i DNA.

Ett annat motargument är argumentet från dålig design. Detta argument är irrelevant och är ett villospår när det gäller informationen i DNA, eftersom det bara förklarar vad som händer EFTER att information är närvarande. Mutationer innehåller fortfarande information. Argumentet från dålig design används mot de som använder argumentet från design i organ – och INTE information i DNA.

Ett annat motargument är att spontana degenerationsteorin kan förklara ursprunget till information i DNA. Detta argument är helt falskt. Den spontana degenerationsteorin stred mot termodynamikens andra lag.

Ett annat motargument handlar om den protoplasmatiska livssynen. Detta argument är helt falskt. Cytologiska studier visade att substanser är mycket heterogena och avslöjade den relativt autonoma cellkärnan under celldelning. Biokemiska studier avslöjade den levande cellens kemiska komplexitet. Ett enda ämne kan INTE vara ansvarigt för övergången från icke-liv till liv.

Ett annat motargument handlar om det prebiotiska naturliga urvalet. Detta argument är irrelevant och ett villospår, eftersom det förutsätter närvaron av information. Därför ger den INGEN förklaringskraft för informationen i DNA. Den sekulära vetenskapsmannen Christian de Duve sa följande: ”Prebiotiska naturliga urval behöver information som antyder att de måste förutsätta vad som ska förklaras i slutet av citatet.”

Ett annat motargument är att biokemisk predestination kan förklara informationen i DNA med hjälp av attraktion. Detta argument är helt falskt. Skillnader i bindningsaffinitet bestämmer INTE arrangemanget av baser och kan INTE förklara sekvensspecificiten. Därför kan den INTE förklara informationen i DNA.

Fråga – Vilka är några föreslagna förklaringar till informationen i DNA? Några föreslagnaförklaringar informationen i DNA inkluderar panspermihypotesen, Spontaneous Generation Thoery och gudhypotesen. Panspermihypotesen visade sig vara otillräcklig och teorin om spontangenerering visade sig vara otillräcklig. Genom elimineringsprocessen återstår bara gudshypotesen.

3.4 Gudshypotesen

En annan förklaring är Gudshypotesen. Gudshypotesen är en metafysisk förklaring med empiriska belägg. Gudshypotesen hävdar att det finns en transcendent extern intelligent orsak. Den försöker redogöra för universums början, finjustering och informationen i DNA. Som vi tidigare sagt, finjustering kräver en finjusterare, en början behöver en orsak och ett program behöver en programmerare.

Dessa tre upptäckter pekar mot en teistisk förklaring mer än en materialistisk förklaring. Även om det skulle ha funnits en giltig materialistisk förklaring, skulle en sådan förklaring behöva vara extremt ad-hoc, invecklad, exotisk och esoterisk, i motsats till den enklare förklaringen om en enda transcendent intelligens, i bemärkelsen för Occams rakkniv. Därför förklaras de tre upptäckterna bättre med den teistiska världsbilden.

På internet finns det en föreställning att naturvetenskapen endast kan fungera deduktivt. Detta är fel. Naturvetenskap kan använda sig av abduktiva resonemang. Abduktivt resonemang är när någon tänker bakåt från de observerade effekterna till en sannolik orsak, till exempel när man fastställer början av universum.⁶⁸ Kan vi empiriskt testa början av universum i sig självt? Nej, det kan vi inte, eftersom en början händer bara en gång. Effekterna från universums början är testbara. Till exempel, kan vi upptäcka det röda skiftet, vilket betyder att universum expanderar, vilket betyder att det vid ett tillfälle måste ha haft en början. Detta är ett abduktivt resonemang.

På internet cirkulerar ett motargument som säger att Gudshypotesen är ett argument från okunnighet,
som mer populärt är känt som gud-i-mellanrummen. Detta argument är helt falskt.

Följande är ett exempel på ett argument från okunnighet: Låt oss säga att vi har effekt X och har starka skäl att tro att orsak Y inte kan producera den effekten. Om jag sedan omedelbart drar slutsatsen att orsak Z gjorde det utan att erbjuda några positiva belägg för att orsak Z kan ge effekt X, så skulle det vara ett argument från okunnighet. Detta är inte något vi gör när vi ger ett resonemang för gudshypotensen. Vi har en effekt, såsom digital information eller specificerad komplexitet, som vi vet från vår enhetliga och upprepade erfarenhet uppstår från ett sinne. Vi har oberoende kunskap om att medveten aktivitet ger denna effekt och vi har skäl att tro att den har en högre epistemisk sannolikhet att producera just denna typ av effekt. Och vi har också goda skäl att tro att olika materialistiska (ateistiska) förklaringar har en lägre epistemisk sannolikhet att ge den effekten. Eftersom vi har skäl att tro att medvetandet har en högre epistemisk sannolikhet att producera den effekten, då kan vi med förtroende sluta oss till den typen av orsak som en förklaring eftersom det är mer troligt. Detta är vad som kallas en slutsats till
den bästa förklaringen. Det är inte ett argument från okunnighet, eftersom vi erbjuder ett positivt argument för den högre sannolikheten för den gudshypotesen.

Fråga – Kan argumenten för Gudshypotesen falsifieras, rent teoretiskt?

Svaret är ja. Argumenten för Gudshypotesen kan teoretiskt falsifieras. Några exempel är följande:

1. Om det finns ett högt intervall eller en hög sannolikhet för vissa mönster att uppträda, då falsifieras argumentet för Gudshypotesen.

2. Om mönster är beroende av varandra, då falsifieras argumentet för Gudshypotesen.

3. Om mönster kan förutsägas med matematiska ekvationer, då falsifieras argumentet för Gudshypotesen.

Vi har för närvarande motsatsen till ovan.

Fråga – Vad syftar Intelligent Design Teorin på? Intelligent Design Teorin hänvisar till argumentet från design i organ och försöker ersätta de evolutionära mekanismerna. När Charles Darwin formulerade sin teori om evolution genom naturligt urval blev argumentet från design i organ försumbart. Intelligent Design Teorin inkluderar INTE finjusteringen, inkluderar INTE informationen i DNA och inkluderar INTE det kosmologiska argumentet.

Ett annat motargument är att naturvetenskapen kommer att lista ut en materialistisk förklaring så småningom i framtiden. Detta är ett argument från okunnighet, vilket är felaktigt resonemang. Om någon ska hävda att gudshypotesen har en lägre epistemisk sannolikhet just nu, så måste den vara relativ till något annat. Man behöver något att jämföra den med, annars måste gudshypotesen väljas eftersom den är den enda förklaringen som finns giltig vid denna tidpunkt.

Ett annat motargument är att vi inte känner till en förklaring. Detta är trångsynshet och fördomsfullhet mot gudshypotesen. En möjlig förklaring är gudshypotesen och den måste tas i beaktande om man ska vara öppet sinnand, fördomsfri och intellektuellt ärlig.

Avslutning

Avslutningsvis, pekar naturvetenskapen på Gud – på riktigt.

Nobelpristagaren i kemi, Christian Anfinsen, sa följande: ”Vi måste erkänna att det finns en obegriplig makt eller kraft med gränslös framsynthet och kunskap som satte igång hela universum från början”.⁶⁹

Författaren

Vem var författaren till denna essä? Författare var S.M. Sabbag. Han är en professionell molekylärbiolog, där han har erfarenhet av att använda CRISPR/cas9, western blot och indirekt ELISA för att nämna några procedurer. Han har en magisterexamen i biovetenskap och kandidatexamen i biovetenskap. Han har arbetslivserfarenhet från ett bioraffinaderi, där han har analyserat prover med hjälp av laboratorieutrustning. Han har erfarenhet av bioinformatik, där han har bland annat analyserat nästa generations sekvenseringsdata. Han har erfarenhet av programmering med hjälp av programmeringsspråken Perl, Python, HTML, C++ och C# för att nämna några. Han har erfarenhet av att använda statistiska program, såsom SPSS, Stata och Minitab för att nämna några. Han har erfarenhet av
kriminalteknik, där han bland annat analyserat DNA-prover. Han har erfarenhet av att använda kartografiska program, såsom ArcGIS och ArcMap. Han har erfarenhet av miljörätt. Han har erfarenhet av miljöinventeringar och miljöbedömningar. Han fick förstapriset i en innovationstävling bland 539 bidrag från 91 länder. Under flera år var han en ateistisk materialist och ateistisk existentialist.

/S.M. Sabbag

Källhänvisningar

¹ Whitehead, A. N. (1997). Science and the Modern World. New York: Free Press.
² Morley, B. Western Concepts of God. The Internet Encyclopedia of Philosophy. Hämtad Juni 3,
2022, från https://iep.utm.edu/god-west/
³ Richardson, W. M., & Wildman, W. J. (1996). Religion and Science. New York: Routledge.
⁴Olive,K.,&Steigman,G.(1995).On the abundance of primordial helium.TheAstrophysical Journal Supplement Series, 97, 49.
⁵Singh, S. (2005). Big Bang. Milano: Mondolibri. 247–49.
⁶Alpher,R.A.(2012).RalphA.Alpher,GeorgeAntonovichGamow, andthePredictionoftheCosmic Microwave Background Radiation. Physics in Perspective, 14(3), 300-334.
⁷Wall,A.C.(2013).TheGeneralizedSecondLawImplies aQuantumSingularityTheorem. Classical and Quantum Gravity, 30(16), 165003.
⁸ Encyclopædia Britannica. General relativity. Hämtad Juni 2, 2022, från https://academic-eb-com.libraryproxy.his.se/levels/collegiate/article/general-relativity/487259.
⁹ Encyclopædia Britannica. Special relativity. Hämtad Juni 2, 2022, från https://academic-eb-com.libraryproxy.his.se/levels/collegiate/article/special-relativity/487258.
¹⁰Hawking,S.,&Penrose,R.(1970).“The singularities of gravitational collapse and cosmology”.Proc. Roy. Soc. Lond. A. Mathematical and Physical Sciences, 314(1519), 529-548.
¹¹ Perlov, D., & Vilenkin, A. (2017). Cosmology for the Curious. Cham, Switzerland: Springer, p. 330-31.
¹² Lewis, G. F., & Barnes, L. A. (2016). A Fortunate Universe. Cambridge: Cambridge University Press. p.120–28.
¹³Mithani, A., & Vilenkin, A. (2011). Collapse of SimpleHarmonic Universe. Journal of Cosmology and Astroparticle Physics, vol. 2012, no. 01, 2012, p.028–028.
¹⁴ Vilenkin, A. (2006a). Many Worlds in One. New York: Hill and Wang, p.176, inlagd betoning.
¹⁵ Lewis, G. F., & Barnes, L. A. (2013). A Fortunate Universe. Cambridge: Cambridge University Press. Barrow, J. D., & Tipler, F. J. (1986). The Anthropic Cosmological Principle. Oxford: Oxford University Press.
¹⁶ Davies, P. (2006). The Goldilocks Enigma: Why is the Universe Just Right for Life?, London: Allen Lane.
¹⁷ Hawking, S. (1988a). A Brief History of Time. New York: Bantam Books, p.126, inlagd betoning.
¹⁸ Hawking, S. (1988b). A Brief History of Time. New York: Bantam Books, p.26, inlagd betoning.
¹⁹ Crick, F. H. (1958). On protein synthesis. Symposia of the Society for Experimental Biology, 12, 138–163.
²⁰ Merriam-Webster. program. Hämtad Juni 3, 2022, från https://www.merriam-webster.com/dictionary/program
²¹ Alberts, B. (2014). Essential Cell Biology. New York: Garland Science Taylor & Francis.
²³ Myhrvold, N., Rinearson, P., & Gates, B. (2008). The Road Ahead. Harlow: Pearson Education, p.188, inlagd betoning.
²⁴ Alberts, B., Johnson, A., Lewis, J., Morgan, D., Raff, M., Roberts, K., & Walter, P. (2014). Molecular Biology of The Cell. New York: Garland Science Taylor & Francis, p.367, inlagd betoning.
²⁵ Mukai, T., Lajoie, M. J., Englert, M., & Söll, D. (2017). Rewriting the Genetic Code. Annual Review of Microbiology, 71(1), 557–577.
²⁸ Kasting, J. F. (1993). Earth’s early atmosphere. Science, 259(5097), 920–926.
²⁹ Denton, M. (1986). Evolution: A Theory in Crisis. Maryland: Adler & Adler, p.261, inlagd betoning.
³⁰ Worcester Medical Museums. Pasteur’s Swan neck flask. Hämtad Juni 9, 2022, från https://medicalmuseum.org.uk/medical-science-pasteurs-swan-neck-flask
³¹ Davies, P. (2004). The Cosmic Blueprint. Philadelphia: Templeton Foundation Press, p.118, inlagd betoning.
³3 Gange, R. (1986). Origins and destiny. Waco, Texas: Word Books.
³⁴Leff,H. S.,&Rex,A. F.(1990). Maxwell’sDemon:Entropy,Information,Computing.Princeton: Princeton University Press. Gange, R. (1986). Origins and destiny. Waco, Texas: Word Books, p.96-98.
³⁵ Hawking, S. (1988c). A Brief History of Time. New York: Bantam Books, p.126, inlagd betoning.
³⁶ Newton, I. (1729). The Mathematical Principles of Natural Philosophy (A. Motte, Trans.), p.388, inlagd betoning. (Original work published 1687).
³⁷ Hoyle, F. (1982). The Universe: Past and Present Reflections. Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 20(1), 1–36;
³⁸ Collins, F. S. (2006). The Language of God. New York: Free Press.
³⁹ Smalley, R. (2005, October 29). Remarks by Richard Smalley at 2005 alumni banquet. Hope College. Hämtad Juni 8, 2022, från https://hope.edu/news/2005/10/29/remarks-by-richard-smalley-at-alumni-banquet.html
⁴⁰ Tour, J. (2020, December 4). The Science & Faith Podcast – James Tour & Brian Miller: Thermodynamics and origin of life. YouTube. Hämtad Juni 9, 2022, från https://www.youtube.com/watch?v=RJeUH7IhQHo
⁴¹ Bechly, G. (2015). Development of my World View. Hämtad Juni 2, 2022, från https://www.bechly.at/world-view/
⁴² Garte, S. (2019). The Works of His Hands. Grand Rapids, Michigan: Kregel Publications.
⁴³ Lewis, G. F., & Barnes, L. A. (2013). A Fortunate Universe. Cambridge: Cambridge University Press.
⁴⁵ Zwiebach, B. (2009). A First Course in String Theory. Cambridge: Cambridge University Press.
⁴⁶Vilenkin, A. (2006b). Many Worlds in One. New York: Hill and Wang, p.205, inlagd betoning.
⁴⁷ Viereck, G. S. (1930). Glimpses of the Great, quoted by Brian, D. (1996). Einstein – A Life, p.186, inlagd betoning.
⁴⁸ Holt, J. (1997, Dec 24). Science Resurrects God. The Wall Street Journal. Hämtad Juni 4, 2022, från https://www.wsj.com/articles/SB882911317496560000. Inlagd betoning.
⁴⁹ Isaacson, W. (2007). Einstein: His Life and Universe. New York: Simon & Schuster, p.385, inlagd betoning.
⁵⁰Ross, H. (2018). The Creator and The Cosmos (4th edition). Covina: RTB Press, p.84, inlagd betoning.
⁵¹ Salviander, S. (2015). In their own words – Robert Jastrow. SixDay Science. Hämtad Juni 5, 2022, från https://sixdayscience.com/2015/09/04/in-their-own-words-robert-jastrow/
⁵² Jastrow, R. (2000). God and the Astronomers. London: Readers Library, p.116, inlagd betoning.
⁵³ Wilford, J. N. (1991, March 12). Sizing Up the Cosmos: An Astronomer’s Quest. The New York Times. Hämtad Juni 9, 2022, från https://www.nytimes.com/1991/03/12/science/sizing-up-the-cosmos-an-astronomer-s-quest.html
⁵⁴ Ross, H. (2018). The Creator and The Cosmos (4th edition). Covina: RTB Press.
⁵⁵ Salviander, S., My testimony. Hämtad Juni 3, 2022, från https://sixdayscience.com/2015/05/11/my-testimony/
⁵⁶ Baron, G. R. (2021). Two former atheist scientists explain how science changed their minds. Medium. Hämtad Juni 9, 2022, från https://medium.com/top-down-or-bottom-up/two-former-atheist-scientists-explain-how-science-changed-their-minds-cc4535fcadd6
⁵⁷ Swartz, N., Laws of Nature. The Internet Encyclopedia of Philosophy. Hämtad Juni 3, 2022, från https://iep.utm.edu/lawofnat/
⁵⁸Guth,A.,&Sher,M.(1983).The impossibility of a bouncing universe.Nature,302(5908),p.505- 506.
⁵⁹NASA,What Is the Ultimate Fate of the Universe?.Hämtad Juni9, 2022, från https://map.gsfc.nasa.gov/universe/uni_fate.html
⁶⁰ Flew, A. Letter från Antony Flew on Darwinism and Theology. Philosophy Now. Hämtad Juni 9, 2022, från https://philosophynow.org/issues/47/Letter_från_Antony_Flew_on_Darwinism_and_Theology. Inlagd betoning.
⁶¹ Flew, A., & Habermas, G. (2004). My Pilgrimage från Atheism to Theism: A Discussion between Antony Flew and Gary Habermas. Philosophia Christi, 6(2), 197–211, inlagd betoning.
⁶² Flew, A. (2008). There Is a God: How The World´s Most Notorious Atheist Changed His Mind. NY: Harper Collins, p.75, inlagd betoning.
⁶³ Access Research Network. (2014). On the Origin of Life – An Interview with Dr. Dean Kenyon. Youtube. Hämtad Juni 8, 2022, från https://www.youtube.com/watch?v=uJDa9QLP4aE
⁶⁴ Coppedge, D. F., Richard Lumsden. CEH. Hämtad Juni 9, 2022, från https://crev.info/scientists/richard-lumsden/
⁶⁵ Sanford, J. C. (2008). Genetic Entropy & The Mystery of The Genome. New York: FMS Publications.
⁶⁶ Christ Church Covina. (2012). A Scientist’s Journey to Faith – Dr. Fazale Rana – Reasons To Believe. Youtube. Retrieved June 7, 2022, from https://www.youtube.com/watch?v=3SZ62FojKNw
⁶⁷ Brumfiel, G. (2005). Who has designs on your students’ minds?. Retrieved June 6, 2022, from https://www.nature.com/articles/4341062a
⁶⁸ Reggia, J., Perricone, B., Nau, D., & Peng, Y. (1985). Answer Justification in Diagnostic Expert Systems – Part I: Abductive Inference and Its Justification. IEEE Transactions on Biomedical Engineering, BME, 32(4), 263-267.
⁶⁹ Margenau, H., & Varghese, R. (1997). Cosmos, bios, theos. Illinois: Open Court, p.139, inlagd betoning.