Författare

Joel Samuelsson är sedan många år engagerad inom Svenska Apologetiksällskapet. Han är musiklärare och en van författare och föreläsare inom apologetiska ämnen. Hör en intervju med Joel här.

Om inlägget

av Publicerat: 14 april 2022Ämnen: BokrecensionerKommentarer inaktiverade för Bokrecension: Korset av John StottEtiketter: , 848 ord4 minuters läsningvisningar: 123

Dela inlägget!

Bokrecension: Korset av John Stott

Recension av John Stotts bok Korset från Apologia förlag.

Det är glädje med Apologias jubileumsutgåva av John Stotts klassiker Korset!

John Stott (från Wikipedia)

Redan den snygga designen och texturen som gör att man kan känna träets ådring på omslaget gör att man ser fram emot att läsa boken.

Förväntan stiger ytterligare när man läser de fina vitsorden från pro­fessor Alister McGrath vid Oxfords universitet och Olof Edsinger, general­sekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, samt det fina för­ordet av Apologias direktor Stefan Gustavsson, där John Stotts stora betydelse för kristenheten beskrivs.

Korsets centrala ställning

Stott väljer att börja i en beskrivning av en av prerafaeliternas tavlor av korsfästelsen, och diskuterar sedan lite olika fakta om kors och korsfästelse i allmänhet. Upplägget fungerar dåligt för mig, och jag skummar fram till sidan 36, och därifrån läser jag med stor behåll­ning. Där beskriver Stott hur apostlarna lägger tonvikt på korset. Sixten Carlsson och Mats Wall har verkligen lyckats med översättningen, texten har ett vackert flöde. Det är som att man färdas tryggt på en flod av Stotts kunskap, i ett behagligt tempo, som tillåter Stott att peka ut viktiga och intressanta detaljer under resans gång, utan att man tappar fart. Man känner verkligen hur Stott har en djup och bred kunskap som han glatt delar med sig av, till synes helt utan ansträngning.

Jag slås av att man i läsningen hela tiden både får en vidare vy över Golgata­händelsen, och samtidigt en större uppskattning och fascination av korsets detaljer. Mot slutet av första kapitlet diskuterar Stott islams kritiska syn på kors­fästelsen och låter några vittnesbörd från muslimer som blivit kristna visa på hur korset kan vara viktigt i muslimers väg till kristen tro. Även kritik från Nietzsche och Alfred Ayer lyfts fram, men Stott går inte i försvar mot dessa, utan ger istället citat från teologer som framhåller korset som centralt och essentiellt i den kristna tron.

Nästa del i boken vill beskriva korsets innersta kärna, och här undersöker Stott förlåtelsen, gottgörelsen och ställföreträdandet som korsdöden innebär. Tredje delen undersöker begreppen frälsning, uppenbarelse, och segern över ondskan. I fjärde och sista huvuddelen undersöks vad vår respons kan bli i ljuset av korsets innebörd och konsekvenser för oss kristna. I denna del talar Stott om självutgivande och vår kallelse att älska våra fiender. Avslutningsvis konstaterar Stott att korset påverkar allt, och att vi har möjlighet att formas av de kraftfulla strömningar som kommer ur korsets teologiska aspekter.

Stotts bok är mångfacetterad och rik, men jag grips starkast av hans noggrannhet i sin strävan att balansera straff och nåd, kärlek och avvisande. Han mejslar fram sin tolkning av denna balans på ett sätt som jag känner igen från konst­närer, hur de går tillbaka till sitt verk om och om igen och fördjupar och förtydligar i riktning mot det perfekta. Läs­ning­en ger en fördjupad uppskattning av korsets betydelse och värde, och jag tror att läsningen av denna bok är en skatt för var och en som läser den, vilken position man än tar i sin egen bedömning av hur balansen mellan kärlek och avvisande blir rätt framställd i tolk­ningen av det bibliska materialet.

I Sverige har man på senare år både sett vissa rörelser inom kristenheten som sällan eller aldrig talar om försoningens korsdöd, och på andra håll har man försökt värna om klassisk kristen tro, men målat upp korset en som kon­sekvens av den vredgade för­skräck­lige Guden. Båda dessa positioner har tidigare blivit lätta måltavlor för ateister som Hedenius och Tingsten under 1900-talet. Man skulle kunna invända att det var länge sedan, och att ”vi är ju här nu, så vi klarade det”, men statistik visar att kristen­heten på många håll fortsätter att blöda ur såren. Unga träffas av ateistiska memer på internet som siktar in sig på kristna som inte kan visa på för­soning­ens kärlek. Här är ett exempel på en mem som uttrycker missuppfattningar som Stotts bok direkt svarar på:

Stotts teologi kan få utgöra en god grund för kraft för kyrkan i Sverige. Och den kan nyansera reduktionistiska attacker från både ateistiskt och liberalteologiskt håll, såväl som från New age-rörelserna. Glöm det inte, skaffa den här boken!

/Joel Samuelsson

Just nu på bloggen

Facebook

Comments Box SVG iconsUsed for the like, share, comment, and reaction icons
Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös. Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här:  https://apologia.se/vaga-fraga/

Att dekonstruera sin tro är hetare än någonsin! Passande nog har anmälan till vårens konferens har öppnat! "Våga fråga - att ifrågasätta sin tro utan att bli svarslös." Konferensen kommer att ta upp varför folk lämnar kyrkan och de skäl som ofta ligger bakom. Välkomna!
Mer info och anmälan här: apologia.se/vaga-fraga/
... Läs merLäs mindre

4 weeks ago
Visa mer